dan, genom solfrörelser, fin inflytelse i talien, hwilfet allt öfwergätt till dess de Sardinien, som föranledt alla dessa och fom från en liten fat böjt fig til ande, allt på Österrikes bekostnad. Följs den rustade ställning, med hwilken Gar uppbörligt ökar fin krigsmakt och med Österrike wäntar ett anfall på fit . Rypland heter det: makt, fom ide längesedan stod få ho: wer Curopa, alltid färdig alt inblanda isterna mellan de andra stormakterna, u lifsom hafwa dragit fig undan och )O mil längre aflägsen frän Europa Ingen tror dock, an Nyssland gömt La Russie se recnueille? — säga mer. Men Rypssland samlar ide blott far, utan äfwen fina frafter. Det sista ar för Ryssland en öfwerraskning. Cw de få ofta rtåligt äsett misshandlingen iet, att man ej funde ana, att England nfrike skulle få lifligt göra den sjuke 3 sak till fin egen. Man kande icke Österrike, fom Ryss and 1799 och 1805 yde med fina armeer, fom det 1814 förs återwinnande af Italien, fom det ergaf det förlorade Ungern, skulle wisa imhet dermed, att det 1854 genom fin ing i Galizien och i Siebenbärgen tussland att ofwergifwa Donau furftens och Au det sedan, under hela kriget, hotande jwärd. Nossland öfwerfolls DA, Der det war swagast, nemligen På it det ide wäntat någon annan fiende gen turkiska flottan. Det skyndade sig fred äfwen med den fvdra uppvffrin: ide få ega en flotta i Swarta hafwet. hade skäl att tro, att en få nåra få tellan Franfrike och England icke skulle förnyas, och att det nämnda wilkoret för orimligt för att kunna länge forte att söfa fånga ett land, med de omås gångar, som det inre Ryssland eger, wet, från rättigheten att der röra fig Motta, fom är stridande mot werldåfulwars mening aldrig fan wara att 40 ide skola få andas den widgade lurs et närgränsande werldshafwet. Sårs re det för wårt fädernesland vlydan: Ryssland, stängdt i föder, skulle nåde i norr, i wårt grannskap, frannvålta Ryssland gaf klokt efter, wäntande Det krigsbereder sig på den frevli g: jernwägen. Från fina inre frufts ar för Ryssland nu jeruwägar till Krim, schau, till Niemens mynning i Ofter: MRifbnsgsNowgorod på mågen till Ural, nanbindningen sker med sibiriska jätte: Snart skall man ide behöfwa klaga of: ryske refryter behöfwa månaders marsch omma iill fina corpser, samt att saknadelser omöjliggöra en hastig fanmmans af en tysk krigahär med alla dess förs r, till turkiska, osterrikiska eller preussserna. Jemte dessa stora arbeten år werksamt att tillgodogöra sig fina na förbåttra sina näringskällor, widga försummade fredliga utweckling, fom fort land måste skänka nya krafter. man wet, ökar det icke för krigshär, wåärtom; men det följer med stor Upps märksamhet det öfriga Europas militäriska rö: relser både inom tankens och inom vperationers nas werld; det förbättrar fina frigsinrättnins gar, fina wapen, fina organisationer; det förenklar och lättar fina wapenöfningar; det uns dersoker, betraktar, och läker fina för sex år fes dan blottade får. Dess öga, lika walsamt wid Weichselns fom wid Åmurs stränder, betraktar lika noga Tyskland fom Kina. Inga frigas rustningar afhöras dock. La Russie se recueille?. Under detta recueillement företog det det fig dock 1859 att warna Tysklands fmåltater för deras lifliga krigsrop mot Frankrike, wil junve genom denna handräckning åt Sebaftoz pols forstörare gifwa Tyskland i allmänhet en lera för dess owänliga hållning under den stora stuiden; lifaledes har det återbetalar Österrikes 1854 wisade artighet, genom an 1859 lemna hin gamle hjelpsöfande wän åt sitt öde, och med lemumod sett honom blodig och stympad åters komma från Villafranca; ja, åser troligen med få mycket lugn, fom Polens osäkra tillständ mede gifwer, oron i Ungern, upplösningen i Jhalien, Tysklands darrning och Englands bäfwan. Det skulle troligen med nöje, och utan att sjelft dels taga i striden, fe westra Europas makter fönderslita hwarandra, hyllande samma egoi stiska politif som England, för halftannat år sedan, genom en fin ministers mun yttrade i varlas mentet såsom swar på beskyllningen för dess owerksamhet under italienska kriget och vuftnins garna i Tyskland att: Caglanud ide fan förs lora något på att fastlandets makter förswaga hwarandra. Ryssland anfer sin stund icke åns nu wara kommen, och bättre beredt än 1854, skall det sannolift en dag wid Donaus stränder söfa återwinna den luft hwariirån England och Frankrife, för att ensamme få herrska i Mer delhafwet, sökt afstänga det. Denna betraktelse har endast welat wisa den ställning Europas stormakter för det nårwarande intaga. Jag har ide welat sysselsätta mig med stater och frågor af andra ordningen: med det lugna Sfandinawien, som, ike liggande wid de stora håndelsernas sträkwäg, ej Dehöfe wer något göra och således har god tid art tala politik; det beklaganswärda Danmark, som, med sin ewinnerliga sleswigska fråga, är ofärdigt bäde säsom hels och half stat; det af fin förwissade neutralitet, mot Frankrikes lystnad få godt fig göra låter skyddade Belgien ; det tysta och iooga Holland; det från Afrika nyss dåserkomna Spanien, fortsättande fina fammanswärjningar, cortez upplösningar och minifters werlingar; det genom Sawoyens aftrådande oroade Schwez, mera skyddadt genom sin af alla erkända och förmånliga neutralitet, ån af sin folkbewäpning; slutligen Turkiet, denna kraftlösa sultanstat, wåntande slutet på fin lån: ga sjukdom, matt eblickande mot dem, fom arfs wet taga skola. AGAA — litslandet. Den engelska regeriren bar offentliggjort en depesch rörande Syrien, och häraf will det fyr nad sasom om det utgjusna biodet till största delen kommer öfver de rchristnas cana birwuden. Der engelska kommissarten, Lord Deffe: vin, förklarar sjelf, att de christna bafwa dertill afwu anledning. Tunes yttrar fig vå följande sätt: Sörk bafwa wi från alla chrinna regeringar ett få allmänt ubrott af owilja, att det kunde wara tillracklint sasom inlerning till ett forståg; sedan förekomma aningar, inblästa af försigtigheten bos utrifes ministeriet och wåra gesandter i Paris oc) Constantinovel, att läfes medlet möjligen torde blifwa wårre än sjelfwa bet onda, samt swaga protesler af Porten mot det förta förslaget om en främmande intervens tion; derpå följa fasawäckande detaljberättelser från fonsuler, europeiska embetsmän, ja iill och med från mubamedanska ögonwiftnen till de blodeutgjutelser fom egt rum; derefter hafwa wi fullt opp med proklamalioner, bevältetter, bref och alla slags officiella meddelanden, ansärnde Fuad paschas mission, vroceduren met Drus serböfdingarna och den franska ockupationen, Och till slut upptäcka wi en flagg reaktion i bes peschernas ton, alltejter som den ursprungliga fänslan af rädsla wiker för misstankan, att man nått wäl summariskt atillwäga, uti att tillivedös ställa Maroniternas hämndgtrighet, samt att der möjliatwis fon ligga något annat än christlig ifwer till arund för den franffa erpeditionen. Processen om Koesutnoterna bar åter blifwit uvdptagen af funslersrätten. Det är fråga om uppbäfwandet af förbudet till litbografen Day mot fabricerandet af noterna, och dess utlemnande till Kossutb. Annu är oafgjordt hwad den ryska regevins gen bar beslmmar med hänscende till Polen. Uns ber det att Pariserbladen, öjwerenasstämmande med deras polska korrespondenser, förmåla att regeringen ämnar fortfara med deras förtrye: feisesysem oc att ben volska oc den ryffa ars meen oföriöfwadr Mall sättas på frigefot, Mrifs wes åter från Petersburg ati der kessarens närmaste omgifning finnas mån, hwilka inse ant de stränga förhallningsreglornas tid är förs bi, och att det enda medlet till att ästadkomma waraftig ordning och ugn t Polen, är att aus wa efter för polackarnas rätitsenliga fordringar, samt att gynna nationalandans fria utweckling. Det beter ocksa, att arefwe Wielopolsli är false lad till Petersburg, ,ör att göra fejsaren bekant med firuarion:n och med bonom rädslä om bästa medlen för att afwända faran. J italienska deruterade kammarens möten I Tisdags och Dusdags slutade förbandlingarna angäende ialedninassormulärer till offentliga regeringsakter. Fterirtalare woro emot benäms ningen Victor Emanuel den 1:ste; andra wille bafwa utstrukit orden Guds nåde, bwitfa fos do i utkastet, enär man i detta afseende ide bade att hälla fig till någon gudomlig rått, utan blott till nattonens rostning. Slutligen blef lagutskottet, fom war ferelagdt af regerins gen, antaget med 174 råster mot 58. J Paris bafva I dessa dagar åler cirkulerat en mängd oroande rykten, hwilket dock är öfs wersflödigt urpräfna, dä ingen mera sror vå dem. — Hertigen of Aumales brodyr spelar ännu en stor roll, och aftonbladen inncöålla ett officiel meddelunde, fom dementerar ryftet om, att prins Napoleon redan för tre weckot sedan genom herttgen af Aumale skulle wara unders rättad an brodyren slulle uikomma. Medan der åter försåkros hån S:t Peters, burg, ot fejjar Åiexander ide will toga ce lemnade medguwanden tillbaka, trots de sista dagarnas höndelser, bantyder enbwar ny fore recpondans från Warschyau vå ett Hat till veaes ringen, fom sannelult skall göra det omåiligt för denne aft återuppratta lugnet på fredlig wåg, och mycket betwislas buruwita Zamoiskis oc Ses winslys intrade i statene tjann, ven förstnämnde fom vice president för statsrädet oc den fits nämnde fom Muchanoffs efterträdare, fan åfadz komma någon fynnerlig förändring till ett bättre. Från de andra polska städerna lyda underråts telserna likaledes bögst oroande. J Lublin, Polens andra stad, hafwa de ryska embetåmäns nen fett fig nödsagade att taga till flykten, och öfwerheten representerades der blolt of municis palrädet, fom fungerade under bistopens yprefis derium. General Cbruleff bar, enl. telegrafs depesch, marcherat mot staden för att återupps råtta ordningen, hwilket fnoppaft torde läta fig göra utan genom blodsutgjutelse. J Kielce, Radom, Kalisch och Augusiow hafva blodiga konflikter eat rum. Rörelsen bar också ulstrackt fig till de balst ryska och palft polska provirs serna, som warit slilda frän Polen före dess sista delning, oc i Kiew, Ufraines gamla butwudsstad, bar det kommit ul et fammanträf: sande mellan trupperna och folfet, i anledning af en sorgegudstjenst til åra för de fallne i Warschau, bwarwid ide mindre än 150 mens nistor blifwit döda och sarade. Kort sagdt, det synes blott wara wenne utwågar för den ryska rcgeringen: Antingen att obetingadt gå in på polackarnes fordringar eller att med matt underirycka rörelsen. Det förnekas nu, att prine Napoleon ämnar swara vå bertigens af Aumales brodyr. Efter pivad det sages skall blott boftrycfaren anklagas. Den frauska precfen tafttager den djupaste tyRs nad angående brodyren ; men Pariferforregvons denserna sysselsätta fig, till gengäld, mera med den, od) det berättas nu, art der, straxt efter det tillätelfe till utgiiwandet erhällits, sändes made för af friexemplar till alla militärplalser och biviftongFfommandoer, hwaraf synes, art man ijynnerbet welat befordra skristens spridnina mon armeen. En af mmuistrarna skall också i konseljen, som bölls angaende denna sak, bafwa yttrat, att sättet, för brochyrens fypris dande nära nog liknade en sammanswärjning. — A engelska blad bar Times egnat brodyren en ledante arufel, fom ingalunda är till her: tiaeng af Aamale qunst; ty det beter deri, att Ludwig Pyilips söger gjorde battre uti att, sasom bitllå, sorisätta att lefwa i stillhet, oc bewara den aktning alla frisinnade män till och med i Frankrife bysa för dem, än att blotiställa sig för att förlora denna aktning, genom att gifwa luft år ett wanmaktigt bar mot fina me ds täflare. Tefifledvigg Tidende Har upptagit en forres frondengartifel, bwilfen ätergifwits i ätssilliga danska och tyska Mad, att kanonbatsdivisionen, wid ankomsten till Törning. skulle bafwa emots tagits med fången Sdåligvig: Holen merrumflungen och, att lotsarne absenterat fig, för att flppa lotsa båtarna in i bamnen. Bi äro bes myndiga till att förklara denna berättelse, säger Ber. Tid, för alldeles osannsärdig; nämnte fång bar icke blifwit sjungen, hwarken wid ans fomsten efter sednare, oc) lotsarne woro icke allengil dillstäres, utan gingo också med all bec redwilligbet ut till fartygen. Stämningen bland folket wisade fig ide fiendetig mot fanenbåtgdis visionen, utan är snarare passiv, och röner besänningen På kanonbåtarne all möjlig wälwilja. MRysssland och Polen. (Bret. 3Z:g). Warschan d. 16. Twå förs ordningar i dag, häntyda på att regeringen har för affligt att begagna alla medel, för art med wald kufwa rörelserna i Polen. Till den ena