Helsingborgs-Posten – 5 april 1861, sida 3

Ekonomiskt. Förliden sommar läsles i flera tidningar om skadligbeten för menniskors bersa af att äta rös kad eller torfad mat, sasom fört, fläst och forf, till följe af i dersa sofwelwaror befintliga ins fusorier. Orfafen bwarfore en del flask är bade giftigt och ytterst ovebagligt att äta tyckes ligga deri, att swinen va många ställen födas od) slöe dag med i far eller tunnor insamlad s. f. fivins mat, asskräden från föket, säsom körtknotor, diff: watten, inkrämset efter särst fill eter annan fisk, särdeles å dar och fisklagen, blod od) inelfwor efter slagtade djur i slagterierna, fur mjölk, gröt, fäl, ärter m. m. d., ware sig vegetabiliska eller animaliska ämnen. Denna, till en det, fanske ock ull största delen, af gamla och förskämda ämnen bestaende, blandning öfwergår snart tid en sur jäsning af den mest genomträngande luft od) mäste, såsom ofta det enda födoämne för fwinen, nödwandigt ästadkomma i deras fett och) blod en rädande benägenhet att förskämmas. — De giftiga sakerna dessutom bos fött, fläft och korf förmodas mången gång uppkomma dets af att slagtningen ide fler wid rätt tid, t. ex. om sommaren i rötmånaden, i fal denna är mycket warm. Slagtningen bör alltid, om man ämnar förwara föttet eller fläsket, ske i uedan, emedan allt, fom slagtas i uy, nastan aldria