8 89. 1:o Angfartyg fom under samma resa aniöpa både inrikes och utrikes orter, ware förs pligtade att umaga förpassning å allt det frakt.gods, fom med sådant fartyg försändes från en till annan inrifes ort. 3:o Förpassaingefria ängfartyg funna werfs slälla lossning och lastning utan inskränkning till wiss tid, hwaremot förpassningsskyldiga ångfartyg, i afseende på tiden för lossning och lastning i allmänbet ware underkastade de bes stämmelser, fom derför uti 83 Y äro gifna. Dock må sadane ängfartvg, fom tillika föra post, när få nödigt är, jemwäl nattetid lossa och lufta, med wilfor att anmälan derom göres bos tullkammaren på stället, fom dertill beors drar nödig bewaknina, bwilken derför af ffeve paren eller rederiet skall njuta skälig ersättning antingen för bwarje gång eller efter träffad öfs werenskommelse för beta seglationstiden. 4:o Passagerareeffekter, fom medbafwas å ångfartog, owilka gä vå insjöar. floder oc) far naler eller fom i fallsjön göra de i 1 punkten litt. b af 63 omnåmnde refeturer, ware, ens ligt det allmänna stadgandet i 86 S, från vift: tation frifallade. 5:o passagerareefsekter, som medbafwas å angfartyg, bwilka under samma resa anlöpa både inod) utrikes orter, ola, wid de anläggs ningsslällen, der passagerarne afgå, under nödig tillfyn, i enligabet med bwad i 56 8 af denna Tuliladga är föreskrifwet för direkte från urrifez ort kommande passagerares effekter, genast undersökas och behandlas. Om sadant ångfartyg anlägger wid något fälle der sjötullskammare ej finnes, skola dit ämnade pasfagerareeffekter, för att mid frams fomfen få landföras, till visitation anmälas wid närmast i wägen warande fjötullsfammare.) Visitation af nyssnämnde passageraregods, äfwensom i allmänbet af kistor, sjerdinnar, byts tor och forgar m. m., innebällande sjöfolks och allmoges fläder och victual ier samt andra dem tillhöriga till handelsgods ej bänförliga waror, må, derest icke särslilda anledninaar förekomma sill missorufs befarande, om bord werkställas. 6:o Å tullplats, dit förvassningeskyldigt äng: fartyg anlöper, fall tullbetjening wara pligtig att, om signal sker med skott, sjelfmant wid fars tyaetå ankomst, men, i annat fall, genast efter befälbafwarens anmälan hos tullkammaren, sig om bord inställa. 7:o Efter tullbetjents inställelse, ware pags sagerare, på bwilfen tid af dygnet som helst, berättigad att gå i land och, der icke visitation enligt ofwanstående 5 mom. skall förega, genast emottaga sina effefter. 8.o Lastueng of passagerareeffekter och emz barfering å ängjfartyg, ware fig förpassningsfria eller förvassningspligtige, må sle utan inffränf: ning till wiss tid. —— ) Höganäs och Terefow äro ej Sjötullkammare. Red. aum. ÖOlyckshändelje. I förrgår, omkr. kl. 9 på aftonen spolades öfwer bord af en störtsjö bäftes mannen a däckbaten Pagfaden, fom ufgick fr. Malmo kl. 6 pa aftonen. Mannen, bwars namn war Dawid Olsson, bemma i Götbeborg. kunde, i anseende tul den starka farten af 4 fnop, od) n örkret, ide räddad. Den förolydas de, fom waru kaånd för en rast sjöman od) ors dentlig korl, efterlemnar i knappa omständigbeter humu oc 3 små barn. Sfepparen å ohvans nämnde båt, Jöns Oblsson från Frölunda wid Götheborg, uppehåller fig nu bärstädes, för att blifwa förfedd med nya dofumenter, i fi. för de, hwilka den drunknade Dawid Olsson lärer haft på sig. vSnållpoften berättar: : Wid den bolagsstämma, fom den 2 dennes hölls med delegarne i skänska hypotbefåförenins gen, gillade bolaget enhälligt direktionens tills fännagifna afsigt att afstyrka nådigt bifall til de af tikets ftånder godkånde förslag illl inråts tandet af en allmän hypotheksbaaf samt föräns drade grunder för hypothefsjöreningarnes bils dande och werksamhet, men att derjemte i uns derdånighet anhålla det Kongl. Maj:t till ris kets näst jammantrådande ständer wille fram: lägga nytt förslag till ett lämpligt ordnande af samma wigtiga angelägenhet. För den händelse emellertid, att Kongl. Maj:t i nåder fastställde rikets ständers berörde för: flag, beslöt bolaget, jemwäl i öfwerensftåms melse med direktionens tillstyrkande, att evens tuelt behof af till och med 12,000,000 rdr rut skulle anmälas til följd af förslagens beftaf: fenhet och den förändrade ställning, fom hypos ihefsföreningen derigenom blefwe nödsakad att intaga. Wapenöfning i skolorna. Hufwudstadens dagligen ukommande tidningar hafwa utförligt redogjort för diskussionen rörande wapenöfnine gars införande i skolorna, fom förts under de iwenne Thorsdagen den 14 oc Måndagen den 18 Febr. i Hr De la Croixs tofal wid Bruns kebergstorg hållna sammantråden. Första jams manträdet öppnades af Frih. K. Bonde, och diskussionen fördes mellan ålskilliga bland bur: wudstadens Läkare, Skollärare och Gymnaster m. fl. Endast första frågan, angående de we. senditligaste förbättringar, fom äro au önska i ungdomens kroppsuppfostran, blef denna gång föremål för öfwerläggning. Frih. Bonde ans märfte den klemighet, soni röjer fig hos nuti: dens ungdom; att Det ej år nog att med mod och stick igher sköta gewåret, utan att den också mås ste ega kraft att bära det och ulstå krigets otas liga mödor och ansträngningar; att de gymna? ftiffa öfningarne åro den grund hwarpå de mis litära måste byggas. Prof. Malmsten Flandras de nutidens uppfostran såsom särdeles bland de högre klasserna eremplarisk i weklighet. Of werste Hazelius önskade an gymnastik måtte ins föras i rikers alla skolor, att åtgärder måtte af Konung oc) Stränder widtagas för att utwidga gymnastiska centralsiuftitutet så, att det blefwe i stånd att bilda tillrackligt antal skicklige läras re, och slutligen att gymnastiken, såsom waranz de ett uppfostringsmedel, finge lika rang med öfriga skolans läroämnen. Rektor Elfwing wil. le ej att själens uopfostran skulle taga ett jås dant utrymme, att kroppens uppfostran lede ins trång ; men wille tillika lägga wigt på att man ej, genom för stor omsorg om en lägre del af wårt wåfende, låte den högre delen lida något; yrkade vå läfetimmarnes inffränfning i sskolor na. Rektor Siljeström wisade äfwen i twenne längre med lifliga bifallsrop helsade föredrag brislerna i wår tids fysiska uppfostran, frams höll behofwet af mera tid för gymnastiken inom skolan, anmärkte art gymnastiken ensam dock icke wore nog att dana en frisk kropp, utan att dere till äfwen fordrades froppsrörelse, frisk luft och dBi3— ——— — — bad. Tal. ansåg det wara af wigt att uppe muntra de fria lekarne, skridskoåfning, fidlövs ning, bollspel, m. fl., samt att ungdomen måtte få frista och sunda ffolrum, att låfetiven ins skränkes och hemlexorna afskaffas. K. Sekr. Ljungberg vttrade att för att få tid til gymnaftis fen wore nödwändigt att söka få nägon inffrånts ning i de akademiska fotdringarne. Wid Mäns dags sammanträdet antogs såsom swar på den första frågan såsom fammanfattningen af de uttalade åsigterna: att qwinnans bånre uppfos stran for Hemmet år första wilkoret för förftånz digare och mindre klemig barnawård; att tills fälle må beredas gossen till friare unvedling, utan de trånga uppfostringsband, hwilka håmma bang lifskraft och förqwäfwa hang indivis dualitet; att mera uppmärksambet mätte egs nas deråt ar för barnet skaffas frisk luft såwäl i hemmet som i skolan, samt mera wistelse i det fria; att tillgång till wa:ten och bad mätte ungdomen beredas, äfwensom i skolan någon fännedom om menniskofroppen, helsowården och dietetiken bibringas; att fria, uppfriskande lekar gynnas genom anskaffandet af rymliga lekplats fer; att barneng öfweransträngning i skolan dere igenom, att ett allt för stort kunskapsmått på wiss tid skall inhemtas, måtte upphöra ; att lästiden i skolan bör inskränkas; aLt från eles mentarbildningen böra aflågsnas de ämnen, fom ide dit höra, hvarigenom tid winnes; att ger nom ett ändamålsenligare och mera foncentres radt underwisningssätt samt naturligare metho. der tid måtte besparas; att alla hemlexor må upphöra; att en revision af skolstadgan och inskränkning i fordringarna wid studenteramen eller afgångs -eramen från elementarlärowerken måtte ega rum; att gymnastik bör, utan öfs werdrift anwänd, införas i få wäl elementar: larowerk fom folkskolor; att ett tillräckligt ans tal skicktiga gymnaltifelårare böra med det nas raste bildas; att gymnastiktimmen tagas af nuwarande skoltimmar, icke lägges till dem, samt icke hänwisas till eftermiddagen eller wid ljussken; samt att gymnastiksalarne böra wara rymliga och för fullständig luftwexling inråts tade. Andra frågan: ÄBöra, jemte de hittills brufliga pedagvgifft-gymnaftiffa öfningarna, äfwen rent. militära öfningar med särskildt hänseende till ungdomens förberedande för krigstjenst, owilforligen införas i de offentliga ffolorna och således äfwen i likhet med andra läroämnen, bestämmas och ordnas genom de allmänna ffols lagarne 27 befwaradeg derefter med ja. Hufwudfrägan, huru långt wapenofningars ne skola utsträckas, skulle förekomma wid fams manträde Thorsdagen den 21 Febr. på samma ställe. (Sn. P.) gänsgille för wapenöfningar. Wermland är, sa widt wi weta, den enda ort i Swerge, der man tagit fig före att bilda en bela pros vinsen omfattande skytteförening. Enligt det uppgiorda förslaget till reglemente, hwilket tros blifwa antaget, skali föreningen ordnas i socknegillen, ett för bwarje socken, jom bårabdss wis förenas till häradsgilen, hwilka sednare åter äro förenade uti länggillet. Til öfnins gar samlas: 1) bwarje socknegille få många gånger om året fom detsamma sjelft bestämmer, under ledning af en ärligen inom gillet wald förare; 2) bwarje bäradsgille minst en gång om året under ledning af häradsföras ren, fom hwart tredie är utses af Kgl. Mi bland tre, fom af sockneförarae blifwit på före flag uppfördes 3) länsgillet en gång bwart tredje år under ledning aftänsföraren, bwilfen utan förslag tillsättes af Kongl. Maj:t. Man ärnar föfa konglig sanktion på reglementet. Boräås jermvägsbolag. Wid i Borås d. 25 Febr. hållet sammanträde, under landshöfdins gen grefwe Sparres ordförandeskap, beslöts att Borås stad skulle yrterligare teckna fig för 200 aktier i Boräsjernwägsbolaget, Afvenfom tills släppa erforderlig mark på stadens grund till stationshus och bana. K. Mit har gillar det af Rifets Ständer beslutade statslånet för bas nan, och direktionen ligger i underhandling med faptenen Elworth, att han skall åtaga fig öfs weringeniörsbefastningen wid banans anläggans de, hwartill han äfwen förklarat fig willig mot ett arfwode af 8,000 idr årligen under 3 år, såwida kontrakt genast ingås. Aktiernas antal beräknas nu till 3,800, få an endast omkring 450 återstå otecknade, för att beloppet fall upps gå till det, fom erfordrag-för erhållandet af det bewiljade länet. (G.-P.) Brotten i Delsbo. I Gefleborgs lång tids ning berättas den 22 Febr.: Enligt enskilda underrätteljer från Delsbo, passerade åter ders städes natten till den 15 dennes en händelse, fom beklagligen tydligt ådagalägger det laglösa tillstånd, hwari denna del af Helsingland bes finner fig. Twenne personer reste på qwällen den 14 från Hudikswall, hwarifrån det iros att en större penningesumma medfördes, och pasfes rade således nanetiden genom Delsbo. Då de kl. emellan 12 och 2 foro forbi ett hwiloställe, Sannäs, öfwerraskades de af ett tätt imill wä. gen aflossadt skott och hwinandet af er fula förbi öronen. Sort förrån de framfommo till Sannäs, hade de hört gårdens hund skälla, men hwilken dock owanligt nog war tyft, då de passerade stället, hwilket tyckes antyda, att skottets aflossare stod på wänskaplig for med hunden. — Märkwärdigt är, att det ena mifdädet efs ter bet andra fan begås i denna trakt utan att gerningsmännen uppdagas. Skulle möjligen bristande mod eller fruktan tillbakahålla weders börande från att med all lagens stränghet ans gripa dvoffällftapet i Delsbo? En veteran. I Strengnäs Tidning läses: En bland Södermanlands regementes och tros ligen en bland swenska armeens äldste f. d. soldater, lrigsmanshusgratialisten Jonas Holst, afled i Ripa socken i Södermanland den 5 Nos wember sistlidet år, i en ålder af närmare 100 år. Holst föddes nemligen under 1760—62 årens riksdag och hade sålunda öfwerlefwat 6 swenska regenter, men måste under den sjunde, eller Carl XV:s 2:dra regeringsår, sjelf gå in i högen. — — — Stockholm. — Statsrådet Wallensteen har inlemnat fin afstedsansökan. B — AL pepseses . Landsorten. Malmö d. 7. Till härwarande cellfängelse infördes sistl. måndag vice häradsskrifwaren Theander från Grefwie, som blifwit häktad för bedrägerier och förfalskningsbrot. Theander, som biträdt på häradsskrifwarekontor och äfwen ——— —— ——