ge de akta fos a. Slutligen valtningen och art skall falla, rna må finnas gabringa Itas mmar, hwilka reduktion i de bwad frigådes ägot understöd essen, med une er i strid emot sen skall tagas ed hela mante KRöln. Beit. medgifwanden. tillstädjas det r det inrikes, ngs saomt friggpåstä, att fejs förordningen regeringen är seträffande Un: m tidningarna åla att Budjas feg, för att Syd-Carolis ligen, fom om i bemligt förs xx Andersson, res besatte fort ons hamn och ifningen. Nu n meddelade, ara befättnivs fästning; fått: Mobile äro af danffetyffa stri arna med ber nark od) det beter det I hbwarje tyskt a detta beliga ill ett fullfoms säga omöjligt j3a försöf bar da förnuft. seddelas från till derwarans göra en resa yr v. Merode, rsamt bedrifs fatt de påflis neapolitanffa all det wara r förlusten af rna. General ördrat förflas tferna af Mes ägrat förflas på sändt bes var, i förrgärs f de fina och feppa fig om (90 fanoner). ligheter egt rum, i följd af den genom kölden förorfafade brist i traften af HighsStreet i IVvitechapel. Hopar of arbetare från skeppsdockan, och andra, hwilfa genom földen blifvit bröd: lösa, bröto in i bagareboderna och plundrade desamma. Polisen Hade möda att återställa ordningen. Frankrike. Paris d. 16. General Lamoriciere Ämnas de att tillbringa wintern i Paris, då han likwäl wilforligen eller owukorligen blifwit medelvunfs ten för en ultramontan oppossjnion, få har man, å regeringens sida, rådt bonom att, antingen awarblifwa på fina gods wid Angers eller att anträda en liten resa till. Belgien. — Den 20 d:s inträffar bär kommendanten Campenau från den chinesiska exvedinonsforpsen. Han öfwerför den wärdesulla gäfwa, ywilfen general Mons taubans arme gör af det chmnesista fommarpar latsets byte, ät lejsaren, Fejfarinnan och den Fejs serlige prinsen. Ester den sista underrättelsen frän Cyina bade generol Montauban företagit en resa till Jeddo och hade blifvit at kejsaren af Japan emottagen i en sestlig andiens. Spanien. (B. B.:3.) Madrid d. 15. Marofaners na hafwa förklarar att de äro beredda, att ber sala 40 millioner realer. Mätt och steg stola tagas för att sörbindra utwandringar till Ames rilu. Telegrammer. Pesth d. 21. Frän det ungerska bofkancelict är följande kejserliga resolutton tillställd Kåt bållareskapet i Ofen: Wal af personer, som af politiska skäl äro landsflyktiga, till fomitetsutstot, äro förktarade ogiltiga. Skatteförnefanden skulle strängt ätalas. Hittills warande rättigheter oc lagar funna blott föråndras pe: nom landttagens beslut. De fafriska införanden af bestammelserna i förfaltmngen of 1848 för: bjuda att träda tillsammans i möte med alls warliga medel. Derest motständet tiger förons ledes man att fufpendera och upplösa fomitatås utstotten, förbjuda komitateförsamlingar och utwerka att bestämmelserna genomdriswas med wåld. J Okxtoberdiplomatet oc) de efter den tiden emanerade bestämmelser göres ingen mos dification. Hwad fom medgifwes ät ungrarna förblifwer osörändradt. J fomitatsuiskottets möte, i dag, uppläfteå ett mot de ungerska afwikelserna utfärdadr fej: serligt manifest. Man beslutade enhalligt att utsatta förhandlingarna derom till den generals försumling, fom skall ega rum d. 11 Fedruari. Petersburg d. 20. 15 ar. köld. Wafhinaton d. 8. Näågra militärdetades manger äro afmarscherade mot föder. Befotks ningen i Charleston har med wäld förhindrat insteppning af trupper. — Det bekräftas att Lincoln Seward är utnämnd till foatsfecrvetera: re. Miramon ar slagen, de liberala hafwa ins tagit Mexico. Paris d. 21. Den syriska fommisfionsberättelsen wäntas i slutet af jan. J början af Febr. fall troligen en europeisk konferens fams mantråda för att ordna de syrisla angelägenhes terna, — Parrie bekräftar underrättelsen om faktmngen wid Tagliacozzo; insurgenterna mars schera slutligen mot Avezzuno. — Moniteur befräftar att fonung Frans ajslagit frevsförflas gen; Osterrikes, Spaniens, Bajerns, Sachsens ytterligare molständ. LA — —— — Barometern såsom wäderspäman Will man af barometerns sligande och fals lande sluta fig till wäderleksförändringar, få måfte man på samma gång observera termos metern och windarnes rifmiug. Man har i Tyskland gjort följande iaktitagelser, fom torde äfwen i wår prowins, wara tillämpliga, Åt minstone fom ledning för forskning i samma riktning. Går winden från syd geuom west till nord, under det barometeru stiger och termometern faller så uppkommer under wintern yrwäder, det med sydlig och westlig wind fallande reg: net öfwergår till snö; — om wären har den: na windförändring ofta hagel till följd, åtföljd af äska, hwarefter wanligen kold inträffar. Klarnar himmelen wid denna öfwergång has stigt få år nattfrost att sörwänta. Om sommaren förorsakar samma windkasining i många fall åska. Går winden från nord till nordost, och barometern stiger mycket högt, under det thermometeru faller, så inträffar klart wäder med torr luft; och under wiuteru efterföljes snöwäder af strång köld med genomskinlig luft. Öfwergär winden från uordost till oft, sedan barometern redan förnt börjat falla, få mulnar den förut djupblåa himmelen och får ett hwitaktigt utseende; den ofwan inträngande sydwinden har under wintern snö till följd; men om den hastigt imränger, fryser det från höjden fallande regnet till jmå genomskinliga iskorn, tills det wid tilltagande wärme äfwen regnar i de nedre regionerne och jordytan öfwerdrages med qlattis. Wid lågt barometerständ har man derefter att förwånta storm från sydwest. Går winden från ost genom sydost och syd till sydwest och faller barometeru ha: stigt, få uppfommer töwäder under wintern, och regn under de öfriga årstiderna. Varierar winden emellan sydwest och west, nuder ett stadigt barometerstäånd, få har man ej att wänta upphållswåder om det regnar. Wänder winden sig från sydwest till west, under det barometeru faller, så år det ett tecken, att winden går sillbafa. Wänder sig winden frän sydwest till west och nordwest, och stiger barometeru, få År Det tecken till, att den nordliga luftströmmen undanträngt den sydliga och himlen klarnar. Om efter äskwöder med ostwind, barometern faller, få affyles luften ide, och mer åska är att sörwånta. Stiger barometern under ett åskwäder mued westwind, få affyles luften. Stiger barometern mycket hastigt, år dets ta tecken till, ait polar: och equators trömmars ne uppehålla hwarandra; faller den då lika hastigt, få har equarorg-winden fegra: och storm år att förwänta. Jnträder wintertiden dimma wid högt barometer-ständ, och densamma ömsom före swinner, ömsom återkommer, få mötas equas torås och polarströmmarne. Törswinner dim: man, utan att barometern faller, få har polarströmmen segrat, och sträng köld blir ofta följden deraf. (Sn. P.) Haren i månan. Enligt populära tradi tioner hos oss har wår fantasi want sig wid att anse de ätskilliga fläckarna i månskifwan lifna en mensklig gestalt; Indiecns inbillningss fraft gör dem likwal till en hare och förbinder dermed följande enkla, men sinnrika legend: J konungarifet Baranaci (Benares) våtråfs for man i skogen ett åt en gud inwigdt mos nument, hwilket benämnes djurendg ftupa (minneswård). Hör wid hwilket tillfälle denna ort blef helig. Tre djur, en räf, en apa och en hare lefde, säsom goda wänner, tillsammans i denna skog. En dag uppenbarade sig gudarnas herre för dem i denna stog, under skepna den af en game mal gubbe, och tilltalade dem sålunda: Mina barn, tycen J om denna tysta aflågs: na ort? Aren J ej rädda hår? MWH leka i det höga gräset, swarade de hoz nom, wi gå och spalsera i skogen och, fastän wi tillhöra olika slägten, fördraga wi hwarans dra och lefwa lyckliga i all frid tillfammang. Kag har erfarit det, fortsatte gubben, oM har just derföre glömt årens tyngd och har kommit långt borta ifrån för att besöka eder. Men i dag plågas jag af en häftig hunger: skulle ni funna gifwa mig något att åta 2 Strart sprungo de tre djuren, drifna af barms hertighet, åt olika håll för att söka föda. Räf: wen sprang till närmaste bäck, fick en wacker frisk silfwerkarp och bar den till gubben. Apan flättrade upp i ett träd och nedkom lastad med de smakligaste frukter. Endast haren kom åter såsom han hade sprungit bort; han hade intet att erbjuda åt gubben, Bedröfwad sade denne fednare : ANpan oc) räfwen hafwa förbarmat sig öfwer mig; bwarföre har haren icke ansett det mödan mwärdt 2 Då baren börde denna förebråeffe, fade han till fina båda mwänner, räfwen och apan : 7Slä va bit lite torr wed och torra löf, få skolen I fe bwad jag ämnar göra. När weden och löfwen woro hopsamlade lade baren eld dertill och fade då: Gode gubbe; jag är liten och swag, jag bar sökt och ingenting funnit, fom jag kunde bjuda dig på, men min obetydliga kropp will jag offra dig, war god tag honom till din måltid. Sapdt, och han faftade fig i elden och fann snart deruti fin Död. Då återtog guden fin rätta lysande gestalt, fame lade harens ben och fade, efter en smärtsam suck, till räfwen och apan: Hans offer har rört mig och til belöning will jag förflytta honom till mänskifwan, på det att hang minne aldrig skall utflodna. Wådlig ring. En herre underfökte för når gon fort tid sedan i en bod mid gatan S:t Ho: nore i Paris en antik ring, på hwilken han tätt rispade fig, Då den hade en skarp kant. När stan omedelbart derefter kände han en obeffrif: lig smärta genomlöpa hela sin fropr; alla hang krafter förlamades och ban måste genast låta falla en läkare, bwilken förklarade bonom bHhaf: wa fått förgift oc) nägorlunda återställde bonom genom starkt motgift. Ringen undersöktes när mare, och läfaren, som en längre tid wissats i Venedig och der lärt kanna s. k. dödgringar, förklarade bonom för en sädan. Dylika fåt man sottom sörfärdiga för att skaffa en fiende