Helsingborgs-Posten – 21 januari 1861, sida 3

kommer också dit. Jag beder dig alltså söka skafla mig elt bjudningskort till denna fest. ilon sprang upp och skyndade till skrilbordet, ur hvilket hon framtog ett papper. Se der — ropade hon, hållande papperet uppat — se der, huru mäklig jag ar! Du ultalar knappt en onskan, förran jag uppsyller den! llar ar invilatianskorliet! Jag ville sjelf gå till denna fest, jag oönskade sjelf engång på nåra häll se kongressens frojder och herrligheter, och min vän lorskaftade mig derför denna biljett. Ty dold under masken törs jag folja honom, och ingen af herrar aristokrater anar det hogforräderiet, alt urmakarens borgliga dotter vågat insmyga sig i deras heliga, invigda krets. Men for din skull afsäger jag mig festen. — Se der. tag kortet. du ser all namnet är ännu icke ilyllt. Skrif dit ditt stolta, sköna namn: vuarkis von Barbasson? och bankirpalatsets portar skola öppnas för dig, och bankirfursten med stolt gladje helsa dig välkommen till sin fest. — Men du gar jn då miste om en skön fest, Fredrika ! i — Kom till mig följande dagen och jag har då min fest — sade hon, och smög sig leende till honom. — Men gå nn, min alskade, gå! Det är nu snart den timma, på hvilken min vän plägar besöka mig, och jag vill icke att han skall se dig, innan jag sagt honom, hvad du är för mig, och huru innerligt jag älskar dig. — Nå, jag går då — sade markisen sorgset. — jag lemnar rum för en mera gynnad. Måtte den tid snart komma, då andra måste vika för mig, och då jag fri och stolt törs utropa för hela verlden: Fredrika är min;