Helsingborgs-Posten – 21 januari 1861, sida 3

mönster på en simpel, men hjertlig stateskrift. söreusf. Wochenblatt drager, i en artikel, i fält mot Franfrike, och förklarar: att den fora nationens bögsta önskan är förwärfwandet af NRbenvrovinferna. Sardnien framstalles får fom Frankrikes medskyldige i planen, att frams falla en europeisk revolution 3 ty båda boppas då att få fiska i grumligt watten. Österrike lider af inre friser, och kan derföre icke göra något till att förebygga den hotande faran; Ryssland blöder ännu af de fär, Krimkriget gif wit det, och der återstär säledes endast Preusfen, som man fan lita på; England fördigås med tystnad. Den rutheniska devutationen är anländ till Wien, oc) dä den har protesterat emot att upp: tagas i det polffa brödraffaper och uttalat fin underdånigaste tadsägelse för och tillfredsftålet: fe med de nya institutionerna, bar den blifwit hedrad med en andiens bos Pejfaren, under det att Gallizierna måste ätnöja fig med an fe br v. Schmerling. Statsmmistern bar i öhverenss stämmelse med polisministern utfärdat ett dec fret till Håtbållareffaperna i de tyffa slaviska länderna, i antetning of kommunallagen. Des fretet innchäller följande bestämmelser: 1) Inz gen waljörsamling må ega rum, utom rolisens famtycke; 2) Blott walberåttigade fom medföra walbewis må deltaga i walförsamlingarna, och 3) J alla walförsamlingar skall en polisembeisman wara tillstädes, fom skall waka öfwer did: cussionen, uppfordra presicenten till att infirifs wa, när ber sker något, fom strider mor ovds ningen, oc deresteadetta ide fer, skall han sjelf instrifwa det. Enligt ett dekret till Monitören, skall den franska senaten först sammankallas den 4 Fes bruari. Till Rom och Cwita Vecchia sändes förräd och munition, som är tillräcklig för en armee på 80.000 man. — J Nizza slall man wara mycket deläten med det franska regementet, och utwandringar till Ligurien och Piemont höra till ordningen för dagen. Blodiga uppträden ega rum mellan bönder och fiskare, å ena sidan och genedarmer od) soldater å andra sidan. Underråttelserna om emeuterna i Neapel och Palermo betraktas säsom mycket öfwerdrifna. Wd prinsens of Carignans ankomst till Ieas pel, blef han saluterad af den engelska escadern. J England förberedes der en manifestation, fom torde blifwa af ide ringa betodelse. Flera underbusets medlemmar af den majoritet, fom understöder ministeriet Palmerston hafwa fame mantrådt för att tillställa premierministern enadress, som fordrar en offentlig reduftion i de offentliga utgifterna, hwilken betecknas säsom nödwändig, för att lugna skattedragandes mifs belätenhet och förebygga wåldsamma utbrott. — I Paris går ryftet om en engelft fabis nettofrig eller kabinettsintrig, och det Heter, att lord Palmerston ämnar sörsöka blifva af med lord Jobn Russell, genom tillbjelp af den fys riska ockupationen. Spanien börjar hysa betänkligheter, med häns seende till burwwida Marocko Fal rätta fig efter betingelserna i fredstraktaterna, och bladet uEpoca förktarar allaredan, att man, i motfatt fall, skall taga de marockansta wigtigaste fästninnarna i besitimming. — Den franska ffulds fordran bar åter slommit på tal, och det beter, att den franska regeringen bar sörklarat fig redo till an afstå of räntan På skulden, fom belöper