HSwarjehanda. För mödrar. Från Munchen skrefs för en tid sedan: Af d:r Wertheimber har utfommit en liten, men ide owigtig strift: Dietetif för nyfödde och fpenabarn, bwilken i ett povulärt spräk wisar, att en af orsakerna till den betänfks ligt flora dödligveten ibland barn ligger deruti, att den wackra fed, för hwilken redan Tacims berömde de tyska mödrarne. (Hwarje moder gifwer sjelf di åt sitt barn och öfwerkmnar det ide åt pigor oc ammor) allt mera förswinner i nutidens, med fjelf:-ammandets lag oförenliga lefnadssätt. J synnerbet under de sista årtions bena uppnådde dödligbeten bland de nyfödde en förfärande höjd, få att tredjedelen af alla fprnas born nu dor. J Minden utajordes under sommarqwartalen 1857 och 1858 nära hälften aflidne utaf sädana barn. J England stä isynnerhet fabrikestäderna, och framför allt Mandjes ster, the slaughter house for, children?, i detta afseende uti Dåligt rygte. Aiwen i flera ryska prowinser dör mer än balfwa antalet frås da barn i de första lefnadsmänaderna. Derecs mot kunde Benjamin Franklin för 100 är sedan säga om Amerika, att den der allmänt rådande, naturliga seden, att mödrarne sjelfwa ammade fina barn, förflarade befolfningens raska tillwärt. Författaren fommer till den slusatsen, att fpes nabarnens wanwärd och förwånda uppfoftran inom de lägre klasserna ide äro grundade ens samt i de sociala förhållandena, utan att fällan derull liggar ännu mera låtisinne, okunnigbet och enwist fastbällande wid ärfda fördomar. Der före mäste man arbeta för en få mycket fom