Article Image
1 ES VER. Drutetk sorestisswer alt VEDA fa stola njuta fin lön fom pension till döddagar, och summan of deesa vensioner motfwar rar räntan vå ett ganffa betydliat kapital, fom alltsa buur att afräfna från arfwet få länge peufionstagarne lefwa. . iwen Konung Oscar lemnade någon förmö genbet efter fia, men den bessod wasentligast i mobilier och byggnader. Pensioneringen of bang hofslat och betjening ba Gränderna till en del åtagit fig. För att erbälla nödigt kavital till fyllande af briften lärer Kungliga familjen nu wara betänkt på att sålja bade Rosendals luft flott å Djurgården och Oscarsbal i Chriftiar nia, Eu mudre ställe å Djurgården, GSiriss hoj, — alla fom warit i Stockbolm erinra fig uoa det förtjusande laget wid Djurgårdsbrunuds wilens strand, mitt emot Källbagen, — är res dan sälde till vifmedikus D:r Bincent Lundberg för 18,000 rdr imti. I denna månad hölls under två dagar auf tion å effekter fom tilbörde Kungliga bofwen. Bland saker, fom ädrogo fig mera uppmärf. sambet, woro några nätta mabognysängar, bwilka Konung Oecars barn begagnar; en wäls arbetad vostre fom tillbört Prinsessan Euges nie; några temligen slora, med artitiskt mala. de kulisser och fonder försedda tbeatrar, fom till bört det unga bofwet för tjugo år sedan; ett magnetisk barskäap med duftarparat, bwitfen Konung Oecar begagnat; samt en stor mängd mestadels wackra och bibehällua wagnar. Jag tror man kunde räkna till femtio fom bär fåt deg, ofta för rampris. Det ypversta åfdonet war en stor öppen omnibus, gjord af Siockholms förnämsta wagns och smidesardetare och fom bade kostat 3000 Röor Banfo samt endast nägra fö gånger warit begagnad i Drotminge holmsparken. En rum war fullt af glas och porelin, fom sades ba tillbört Prins Gustaf. J ett magasin förwarades en båt fom man fade att Czar Peter bade skänkt Carl XlI före krigers utbrott. Deu war omkring 15 fot lång bade formen af de Norriländska sniporna, dock med rafare föl för od after. Den bade warit vift förgold men deraf sanns föga qwar. En swensk insjö, Kallsjön i Jemiland, är (ent. Jemtl. Tidn.) belägen 1,353 sot öfwer bafwet och sonnolikt den enda sjö i werlden med få högt läge öfwer hafsytan, der ångbåt trafiferar. A2—— — Stockholm. — Det berättas, oh denna gång med ans spräk på full tillförlitligbet, art prinsessan Eu: genie skall bafwa inköpt en nära hafsstranden belägen tomt i Wisby, der prinsessan lärer uns der näsikommande sommar ämna bygga och bo, (D. A.) Landsorten. Wexiö d. 7 Trenne sällsauma äktenskap. För 11 är sedan gifte sig inom Norrwidinge bärad trenne bröder, sina föräldras enda barn, med trenne inom samma bårad boende systrar, ocksäå siua föräldrars enda afkomna. Dessa tre äktanskap fullbordades i kf yrkan vå samma dag. Sedan def bar bwardera af de tre syslrarna framfödt fem barn, bwarje gäna nära nog fams tidigt, och af hwardera åftenslapet lefwa för närwarande 2 gossar oc) I flida. Inom fhwars K as ec It famtsjsetna RID sades 2 barn alr lidna. (BW. B.) AAAA — (UUAdI.) ,Hvad innebär i sjelfva verket representationsfrågan för allmogen? Denna fråga är af en bonde framställd och från en synpunkt besvarad i nr 454 af Helsingborgsposten för sistl. år. Insandaren häraf, söm också är bonde, delar visserligen icke nämnde ständskamrats åsigter i sorevarande fråga, men då H. P:n öppnat sina spalter för en diskussion af denna svenska nationens lifsfråga utber sig ins. att också få i tidningen framlägga några om och men till frågans belysning, ofvertygad att denna sak har mer än en sida och kan sesi en ljusare dag, än ins. i nr 1534 synes hafva uppfattat den. Till en början anhålla vi att få fästa uppmärksamheten på några alltför mycket forvillande misstag i bondens premisser, hvilka naturligtvis ledttill en alldeles forvänd slutsats. Han antager nemligen att reformvännerna fordra att Kongl. Maj:t skulle låta utarbeta ett sådant representationssorslag, att hvar och en person, som är vålfrejdad, utan afseende på om han är något eller icke, eger något ellericke, blott han upphunnit en viss ålder och är sin egen, d. v. s. icke i någon husbondes tjenst, skall ega att valja riksdagsfullmäktig o. s. v. Detta smakar verkligen bra starkt och synes icke så litet afskräckande, och hvem vet om vi icke på denna väg skulle en vacker dag få se riksförsamlingen sammansatt af idel lösdrifvare, trashankar och lazzaroner. Man kan tro de der nyheterna om allt mojligt ondt. Men innan vi låta förskrackelsen allt for mycket gripa omkring sig skulle vi gerna vilja veta hvar i all verlden bonden fält dessa premisser ifrån, för den händelse de möjligen skulle finnas till blott i hans egen inbillning. Hvarken tid eller utrymme tillåta oss att uppdraga någon historik öfver representationssragans behandling under sistförflutna halfva århundrade. Det skulle annars — vi äro derom fullt ofvertygade — visa sig att hvarken något konstitutionsutskott, något riksstånd, något reformsällskap, ja vi tro icke ens någon enskild motionär i Sverge nånsin framlagt något förslag till representationens ombildning, på sådan basis, som den af bonden nu hopdiktade. Och hvad angår frågan i sin nuvarande form, eller grunderna för det förslag till represemationsförändring som för nårvarande är foromål för allmän agitation i alla landsändar, så söker man der alldeles förgäfves efter sådana stipulationer, som af bonden blifvit resormvannerna pådiktade. Ius. häraf har icke så ringa kännedom om denna frågas behandling inom den af bondeståndet vid sistforflutna riksmöte för ändamålet tillsatta kommite, och kan uppriktigt försäkra att icke ens fråga uppstod om att gifva valrätt åt hvarje välfrejdad person, som uppnålt en viss ålder; — och i den från bondestandet utgångna underdåniga skrifvelsen i ämnet förekommer verkligen ingenting i sådan riktning. Icke heller i borgareståndets skrifvelse. Huru bonden då kan så djerst påstå att man har hos Kongl, Maj-t ånsiamm Om nagot SOM alls ICKE 101ekommit hvarken i öfverläggningarne eller i de underdäåniga skrifvelserna, begripa vi verkligen icke. Vi hoppas all vår vän vid närmare estersinnande medgifver att han huggit i vädret och genom sjelsgjorda premisser banat sig väg till alldeles origtiga konklusioner, samt i följd deraf kommit att se spöken på ljusa dagen. En annan fråga är: huruvida det vore rättvist att tilldela hvarje sjelfständig, myndig mansperson valrätt? På denna fråga ville ins. häraf svara : ja! Frågar man åter : vore detta för närvarande politiskt klokt ? så skulle han blifva mycket villrådig om svaret, så länge patronratten och kronobetjeningens inflytande står på sina nuvarande sotter. Frägas slutligen : Är denna utsträckning af valrätten för närvarande utförbar ? så svarar ins. på grund af ersarenhetens lärdomar bestämdt: nej! Vill man ändamålet, så måste man vilja medlen : vill man en representationsförändring, så måste man vilja den på elt sådant sätt, alt de respektiva riksstånden kunna antaga förslaget derom. Iheorierna kunna ofta låta ganska bra atttala om, men ändå stöta ohjelpligt emot in praxis, helst om fördomar, privilegier och ständsintressen uppresa sina bolverk deremot. Dessa äsigter ledde oupphörligt sörhandlingarne inom den af bondeståndet tillsatta kommitcten. Man sorbisäg hvarken menniskorätt eller menniskovärde, men man vågade icke heller sorbise ställningar och sorhållanden så vida man verkligen önskade något mer än blott att hafva ett diskussionsoch talämne från den ena riksdagen till den andra. Borgareoch bondeståndens underd. skrifvelser, för hvilka opinionsyttringar nu påyrkas, innehålla ju ingenting annat, än en anhållan om ett från regeringen utgånget förslag, uppgjordt på sådana grunder att ståndsfördelningen och sjelfskrifvenheten till riksdagsmannakalletupphöra och lemna rum för en national eller folklig representation, grundad på samfälta val utan hänseende till stånd eller klasser och hvartill hvarje va lberättigad borde ega lika rösträtt. Ins. ber härvid att få fästa synnerlig vigt vid ordet valberättigad, emedan det just lärer vara i denna punkt, som bondens? största misshugg har sin grund. Hvad förstås nu med valberältigad? Ja, det beror på huru långt valrätten i det nya förslaget utstråckes, och denna fråga är ännu oafgjord, således finnes ännu ingenting som berättigar till att göra detta ord synonymt med hvarje välfrejdad person som upphunnit en viss ålder?. Vi äro ock osvertygade alt regeringen, om den låter uppgöra ett förslag, icke är så demokraliskt sinnad, att den ger ordet en sådan utsträckning, helst ingen af de underdåniga skrifvelserna ens med en antydning satt sådant i fråga. (Forts.) — — —8—w—— —— Utlandet. Telegram m er Dresden d. 7 jn. I Depuserade fommar ren momperar Braun (förutvarande muister) bet af honom och Pen lifaledes föruwarande mimstern Georgi inbragta andragande för Slesvig-Wolfttu. Detnister Öcust lemnade Preussens bållning, i denna angeläge fall. Denna makts uttalande Har I wunnit erkånnande. Han tillade, at war underkastadt något uwifwel, alt fen från alla sidor slulle finna wid te fsötestäende förbundsunde garna. Alla fördundsregeringar äro att bandla i förening med Preussen e fall att draga i fält. Härefter förkla rarna andragandet för att wara afgjo Frankfurt d. 7. På föranledande nalföreningens medlemmar har en f of bessista och nassauska borgare fatt de beslut: Församlingen fer i det be dragandet OM nationalförsomlingens fande en ny uppfordran till alit ofwer bundets fompetens oc) trampa de la tiabeterna under fötterna. Församlin fordrar tyska borgare, af samiliga enf att zedwerka till oandragandets förkaf nom deras lagliaa organer. Bern d. 7. De officiella turineru serna äro af ett fredligt innebäll. Ca pas funna hälla Garibaldi tillbaka. C intaaas i trots af den franska flottan. EBien d. 7. I Donanzeitung, yttr underrättad Londonerkorrespondent, f stämdt, att England ide ämnar uppfi Rerrife, att afsta Benedig. Paris d. 7. Den fponffa vasfiv. bar, genom ett stort bus fallisfemang fallit 4 pet. Prins Joachim Murat till Berlin och öfwerdringar konung en egenbändig slrifwelse från kejsaren. ligt Patrie äro underhandlingar öpp Gaeta om afslutandet af ett wapenstill en ny basis. — ——— Hwarjehanda. För mödrar. Från Murnchen skref tid sedan: Af d:r Wertheimber har en liten, men ide owtarig strift: Di nyfödde och fpenabarn, hwilken i ett spräk wisar, att en af orsakerna till d. ligt stora dödligbeten ibland barn ligg att den wackra fed, för hwilken redan berömde de tyska mödrarne. (Hwarj gifwer sjelf di ät sitt barn och öfwerl ide åt pigor oc) ammor) allt mera f i nutidens, med fjelf:ammandets laget lefnadssätt. J fonnerbet under de fift. bena uppnådde dödligbeten bland de 1 förfärande höjd, få att tredjedelen af a born nu dor. J Minden utajord sommarqwartalen 1857 och 1858 nä aflidne utaf sädana barn. J England nerher fabriksstäderna, och framför allt ster, )the slaughter house for, chi detta afseende uti dåligt rygte. Miwe ryska prowinser dör mer ån balfwa an da barn i de första lefnadsmänaderna mot funde Benjamin Franklin för 100 säga om Amerika, att den der allmänt naturliga seden, att mödrarne sjelfwa sina barn, förflarade befolkningens raske Författaren kommer till den slutsatsen, nobarnens wanwärd oc förwända u inom de lagre klasserna icke åro grun samt i de sociala förhällandena, utan dertill ligger ännu mera lättsinne, o od) enwist fastbällande wid ärfda fördom före mäste man arbeta för en få my

11 januari 1861, sida 3

Thumbnail