Helsingborgs-Posten – 4 januari 1861, sida 2

Om grundskatternas kapitalisering. Såsom man torde minnas, wäcktes derom motioner wid 1857 års riksdag, ot resultatet deraf blef en anhållan hos reg. om närmare utredning af frågan. Detta har nu skett ges nom ett kammarkollegii utlåtande, fom afstyrker ältgärden, på grund hwaraf reg. också förklarat saken böra förfala. Säsom skal härför åberos pas: att den olikhet, som förefinnes i swenska jordens grundskatter numera, sedan dessa frats ter under tidens lopp, få att säga, fammans wurit med jordwärdet och eganderätten, ide innebär någon orättwisa mot jordens nårwarans de egare, utan att den större eller mindre grunds skan, fom widläder olika jord, fast heldre bör anses såsom räntan å en häremot swarande, jorden åtföljande gravation, hwilken wid egens domens förwärfwande blifwit beräknad; att få wida någon likhet i frågan om grundbeffattse ningen skall winnas, en frigörelse från alla grundskatterna måste ega rum, men att i allt fall, dels emedan jordens friköpande icke rättes enligt kan såsom twång åläggas, grundskatten mässe komma att i betydlig mån qwarstå; att för öfrigt, äfwen under medgifwande att i wissa fall grundffatterna äro ganska tryckande, dessa skatter likwäl ej i allmänhet äro så betungande, att ju ide den jordbrukande allmogen, fom till största delen innehar den swenska jorden, under ett stigande wälständ, alltjemt genom inköp af fastighet ökat fin förmögenhet, och fåledeg ide funna anses utgöra ett hinder för jordbrukets framtida förkofran; att den räntes och fapitals afbetalning, fom i händelse af grundskatternas inlösande skulle komma attutgå från jorbbrufss näringen under en lång följd af år, måste ges nom betydliga kapitalers dragande från denna näringsgren, werka hämmande på densammas utweckling; att det med skäl lärer funna ifrås gasältas, huruwida sjelfwa grunden för en åts gård, fom går ut på an i framtiden öfwerfslotta grundskatternas börda från de skauskyldige jords egarne för att i annan form lägga en stor del af dess tyngd på andra samhällsklasser, hwilket måste inträffa, då ftatsbehofven på ena eller andra sättet skola fyllas, fan anses wälbetänkt och rältwis, samt om icke den beskattade jordens anspråk på lättnad bör stanna wid att fmånins gom, och få widt omständigheterna det tillåta, frigöras från wissa af de servituter, hwilka pås falla jordbrukarens tid och arbete, vd) varis genom han omedelbarligen hindras i omsorgen för sift näringsyrke; att genom alla grundffats ternas afskaffande åsskilliga af de wigtigafte samhällsinrättningarne skulle komma att unders kastas en wäsentlig rubbning, och dessa inråätt. ningar i sådan händelse behöfde ersättas af nya organisationer, för hwilkas upprätthållande fvärs ligen en lika såkerhet torde funna winnas; och slutligen att möjligheten af den ifrågasatta äts gårdens genomförande i allt fall är beroende af den nu pågående jordeboksgranskningens fullbordan, men tiden för detta widlyftiga och maktpåliggande arbetes afslutande ännu icke fan med någon säkerhet bestämmas. B