I 117 P. A. Siljeström. HosssScriptum. Telegram mer. Hamburg den 9 Nov. INcavel d. 7. Victor Cmanuel har i dag hällt sist högtidliga intäg i Neapel. En vråks nelig menniskomassa ådagalade sin enthusiasm oafladt det ouprhörliga regnandet. J er pros fiamation förflarar onung Victor Emanuel, at ban emottager det honom genom den alls månna rösträtten öfwerläåtna herrawäldet öfwer Begge Eicilierna. sRavå den 8 meddelar, att Ofterrife har för afsigt ati gijwa Venetien en författning, fom tillförfåfrar det autonomi och liberala inz stitutioner. Turin den 7. Enligt rådplägning med de utländska slottoruas amiraler ämnar konung Frans snart lemna Gaeta. — Den 10 Nev. Noeapel den 8. Garibaldi har öfwerlemnat Nictor Emanuel röstningsresullatet. Univnd: atien år fullbordad. Diktaturet uprhäfdtMi nisteriet afirådt. RItrie of den I dementerar ryktet om, att Tafufokltena äro anlagda genom iillhjelp af ryska soldater. gondon den 10. Den franske gesandten grefwe Persigny uttalade, att de europeiffa rer geringarae hade godtgjott deras wisdom genom de offer, fom hafwa gjorts för den allmänna freden? Hwarföre närer man då bekymmer oc misstroende? Franfrikes och Englands ins tresje gå hand i hand. Freden skänker Dm lika fördelar, friget bringar dem lifa ada. Kcjjar Napoleon will derföre ytterligare befästa freden med England. — Lord Palmerston ytts rade att fredaursigterna woro tillf edsställ ande; i Chma äro de allierade fullkomligt ense med owarandra, och kejsaren har genom handels ttaftaten fammanfnutit wänskapen med Eng: land ännu fastare. — Lord I. Russell förklarade, att parlamentet städse wille uppråtthålla frihetsprincipen, och att England wille bibe: hålla fin wänskap emot de förtryckia nationerna. — England. gondon den 7 Nowember. I en farokreris sif öfwer Den aflidne amiral Napier säger i day yJimes: Under den tarpre gamle Amiralens fitta lefnadsar war det ofta wår pligt att rent ut, och utan asla omstandigbeter yttra oss om honom, lilwål bafwa mi, som wi boppas, wid wåra yttranden om bonom aldrig förgätit hang förtiensser. Desamma woro ide af wanliga slaget oc gun a vbonem rättwist anspråk på bons landamäns beundran och tacksambet. Hans namn ennesanar begrepvet af allt hwad ban war. En Naxrier är en man fom eger ert eltigt temverament, owanligt mod, for upprigt nigber oc) en beryrhg vortion of egoism fame en kurnst och ib-oretisk totana, fom eggar bor nom ull underbant förwägna bandlingar. Sä är tå återigen en arter, en af de alltid stiid, sartiga männens foto, borta. Wi skola ide mera återse bane solbranca goda ansiate, under den bret slyggzade hanens wi sfola aldrig mera fe honom buxu han med en afhandling beträjsande trigoflorans brister, i fin blåa rock och bwua benktader, med tunga feg wandrade bort till ten offenmtiga byggnaden. Han bar affyrot det sina stonet oc dar inslupit i den lugna bom ven. Wi wilja örgäta bond länga tal, ord: Jwallet I bans bref, och endast tänka vå mans nen sadan ban wan i sina bäsla år, den Ojerf: me om vräåftige si garn.