Helsingborgs-Posten – 2 november 1860, sida 2

— framträdt företrädeswis påfallande. Det år i känslan häraf och sedan de motioner, som i ända mål af en förändrad representationsreform framlagts för innewarande riksdags SKonftitus tion8-utffott, ide derstädes wunnit godfännan: de, Bondeståndet ansett fig böra ännu en gång före rikedagens flut, tid 6. K. Mits nädiga behjertande anmäla denna nationers stora — och största — lifsfräga. Inför E. K. Met, fom med landsfaderlig omsorg följer folkets alla angelägenheter och känner dess behof, erfordras ide mycket ordanus de om de stora och wäsendtliga drister, fom minds låda wår nuwarande nationalrepresentation. Ståndsfördelningens mångfaldiga olägenheter, stora och i öfrigt inflytelserika samhällsklassers uteslutande från all delaktighet i lagstiftningen samt slutligen en arbetsordning, tung ÄNda ins till trötthet, äro lika många egendomliga fåns netecken, fom de äro erkända fel hos wår fivens ffa nationalrepresentation. Också undgingo desde fa brister ingalunda wårt nya statsskicks frifs tare, hwilka då de gåfwo of 1810 års rifås dagsordning, ide ansågo fig hafwa Ämvågas bragt något fullkomnadt och afflutadt helt, utar endast något sådant, hwaruppå ett bättre feders mera med förre låtthet skulle funna byggas. — Om lagftiftningens föremål — säger då: warande fonftitutiongsutffott — Är att uttrycs ka nationens allmänna wilja öfwer allmänna författningar och allmänna bchof måste också nationalrepresentationen i samma mån wara sullkomlig, fom den närmare förenar alla en: skilda iniressen till gemensamt nyttiga ända mål. — Denna åsigt, stående iden meftfulls ständiga motsats till wår nuwarande ftåndgs fördelning, wisar att Riksdagsordningen af år 1810 war en nödfallslag, betingad af de wådli omständigheter, hwarur riket då nyss hunnit frälsas, men afsedd att, då bättre tider sädant medgåfwo, utan dröjsmål lemna rum för ev annan. — Eäkerligen hade denna lags ftiftare icke anat och helt wisst ide heller önskat, att en förfa:tning, hwars brister redan från första början så allmänt och öppet erkändes, ännu 50 är senare skulle i alla deg hufwudsakliga delar wara grundwalar för nationens politiffa lif. Men då swenska folket sålunda ännu har denna lag att lyda, sker sådant med klart meds wetande om och full delaktighet uti den alle männa mening, fom säger, att denna lag mån ste förändras. — Det behof af nationalrepres sentationens ombildning, fom redan wid tiden för wårt nuwarande statsskicks införande rönte allmänt erfännande, har sedermera wunnit myc ket i omfång och klarhet, och ur den inuerliga känslan af ett sådant behof hafwa tid efter ans nan framgått flerfaldiga förslag till reprefentas tionens förändring. — Enskilde medborgare, ledas möter af rifsförsamlingen, reformföreningar och, wid några riksmöten, jemwäl Rikets Ständers Konstitutionsutskott, hafwa alla håruts innan wisat fig werlsamma; och då E. K. Mag Höge Fader wid 1843 års rikodag aflår nådig proposition i det wigtiga ämnef, blef bland mos tiven för denna propositions fromlåggante uts trvifligen nämnd Konungens önskan att bringa till en snar och lycklig lösning den fråga, hwars af nationens inre lugn och yttre säkerhet främst wore beroende och som derföore — något förr eller något senare — ansägs icke funna falla. 2A:t, oaktadt alla dessa sträfwanden, ingen: — HHHAH3H333 Od ———— ——————— ä ä —— förhand ::...