Helsingborgs-Posten – 26 oktober 1860, sida 2

Cvinnan under förmyndare. Svenskt original af n—k—Lt. — — (Forts. fr. ur 125) Så forslöto dagar och månader och de ålskande makarne kunde icke säga att något verkligt moln skuggat deras lefnadshimmel. Man skulle tro måhanda att Mina, född och uppfodd i en stad af rika soraldrar, hvilka väl icke nekade henne de nöjen, som hon älskade, fastän de aldrig tilläto henne, att njuta dem i osvermått, skulle mycket sakna detta lif och anse lifvet på landet för arrest, nian alla nöjen och förströelser. Det var icke forhållandet, ty de gamla föräldrarne hade forstläl, att gifva sin dotters uppfostran en sådan riktning att hon icke saknade hvarkon nöjen eller förstöelser äfven sedan de flyktiga, af en försvagad helsa och måhända al ett ondt samvete åtfoljda nöjen, som så ofta erbjudas och så ofta omåltligt begagnas i en stad, icke mer erbjödos henne. be hade lärt henne att qvinnans, såväl som mannens, lif hafva vissa perioder, till sin betydelse hvarandra olika, och der också olika pligter aro att uppfylla. Mina hade uppfattat sina föräldrars lärdomar och derfore var hon nu lycklig, lyckligare måhända än då hon sväfvade omkring i den yrande valsen, eller i healersalongen emottog någon petit maiters fadda complimenter. Men, huru i all verlden bar hon sig då åt? Jag vill säga dig det, du, som icke sjelf kan uppfatta allt det, som i ett husligt lif skän