Helsingborgs-Posten – 15 oktober 1860, sida 2

taftegel af följande bestaffenbet: Hwarje tegel innebäller i böjd 11 tum och i dredd 10 tum; är af Yosdeld tums tjodtef, helt och bållet flätt och flan. Wid sidorna å dea tegel förefoms ma särstilta falsar, af bwilka den wid wenstra sivan innebåller en fördjupning och den wid högs ra fidan återigen en förböjning. Nar alltsä tes gelpannorna, fom beredas af fin och fast tera, fom genom maskin framvressas och derigenom erhäller en noggrann form, läggas ofwanpå bwarandra, faller cna teglet med fin fals i an. dra teglets fördjupuing, och detta få wäl till: sammans, alt minsta wåta ide derigenom fan intränga. J ywarje tegelpanna finnes till dens sammas fastsättande på läktningen bål, så att den i likbet med schiffern faftspikas, hwilket gör att hon ligger stadigt och icke läter rubba sig äfwen af starkare stormwäder. Taket af sädant tegel blir ytterst prydligt, och lika ändamålgens ligt fom sciffer, men på längt när ide få dyrt. Taket fordrar ingen egentlig underfiryfning, och undgår man genom begagnande af ifrågamwar rande taftegel säledes obehaget af de förhatliga oc) ofta päkommande förbätiringarne På unders strykningen. Wår ärade kollega på platsen bar äter sistl. Fredag lemnat ett bewis på den wähvitfa den hoser för Hets. P:n, men synnerligast H. P:s läsare, förmedelst ett nytt beriftigande i den fända stilen af ett för någon tid fedan i Hels. Pin ätergifwet rykte om att en länsman skulle ba lätit till tinget stämma en for velper: soner för sabbatsbrott. Det är i den bögft bes römliga afsigten att draga en for miftedd alls mänbet ur def genom H. P. iräfade willfas relse, fom dningens red. denna gång wisat sitt nit. Wi råro wisserligen numera böjde att tro der ingenting blifvit eller blir af dessa rygligt tillämnade stämningar i maesa, helst sedan, om man fär tro O. P. sjelf, landehöfdingen ingris vit i saken genom att göra fia underrättad hus ruwida tlängmån werkligen np ästad med stamningar etc. etc.57 men något mcra dirckt åters fallande, än detta, af wär uppgift, anse wi oss ännu äacke skyldiga till, säwäl derföre att wi endast ätergifwit et gänase rykte, utan anspråk på full: komlig sanningsenligbet i alla fina deraljer, fom på grund af att notisen blifwit of meddelad af en för trowärdighet fänd korrespondent od) dens ne ännu ide lemnat nårra ytterligare upplyg ningar i saken, bwilket wi dock boppas att wär sagesman, vä tid blir, ide underläter. Öres. P:ns rästående alt genom notifen i wärt blad en stor allmänbet skulle ba blifvit missledd, fafs nar således all befogenhet, ty bwem skulle wäl i egentlig mening funna ha låtit sig missledas af en dylik notis, fåt wara att den och, hwilket wi ej wåga pastä, saknade all grunt? — Stans ste de tidningar, som intagit densamma, och då är wisserligen O. P. en af dem, som wi utan Den ringaste elaka assigt räkar ett ögonblid mifsleda; men wår aktningswärde medbroder för ju sjeli, naoturligtwis mot battre wilja, mellan är oc) cag, så mänga anfor till torgo, on on lic ten sadan, gratis medtagen för Hels. P:n en enda gång, wäl ide torde ha tyngt få fynners ligt rå lasset. På förslag af grefve Löwenhjelm beflöt rids ridderslapet och adeln i plenum d. 10 att en auldmedali af 26 pnkaterg Wint fau HÅ rihhars