Helsingborgs-Posten – 27 augusti 1860, sida 3

En skräddaregesälls bref till fin älffarin: na. ässtade Brital Det fer ut fom om jag icke gäller mera bos dig än on rod utan äre mer. Har jag förtjent detta af dig? Hwar och en mäste dock inse, att wi blifvit klippte och sturne för bwarandra od) likwäl bar jag nu på sednare tider ide bunnit få pass som en half aln i din ynnest. Tror du, att du ewigt fan dra: ga mia omfring fom en tråd, od) att jag will täta behandla mig fom en luggsliten flädesklut: Nej, wet du hwad jag will göra? Jag will spräta upp bela wär förbindelse, rifwa min tärlet i ti, kafta min böjelse i lumpwrän och mäta dig med somma målt, fom du mig måtit. Den ocr studenten, fom bar fkitat in fig i dut bjerta, semnar dig sakert i sticket on gång — tro mig du! Hade jag honom bara här, under mitt presssjern! Wänta bara, du fal engång med arar tänfa vå mig, när jag öfwergifwer Dia och du sitter der ensam, lika odaglig fom en afbrus ten synäl. Wore ej ditt hjerta lika få slyft fom kanfas,; unde det ännu wara itd att äter tilldra, ga wär fårlekafmut. Ty brister en gång bara mitt tälamods söm, få swär jan beligt, att jag aldrig syr ihop den igen. Din N. N. —— —