Med anledning af de Danska anspråken på eweriges biständ i de Tyska förwecklingarne, Sweriges förhällande till Norrige samt den hälning det Standinaviska partiet i Danmark derunder intagit, harGötheborgs Handelsoch GSjöfarts-Tidning under nedanssåcnde rubrik börjat en serie of wälskrifna artiftar, bwaraf wi här meddela den första: Om Sweriges deltagande i Dan: marks stridigheter med fråm: mande makter. Det torde ide kunna bestridas, att näst bes mödandet att tillwinna fäderneslandet en ers sänning för Finland, war bufwudändamålet för den wära d. w. ssatsmäns politik, som efterfiräfwade Norriges besittning, att bereda Swerige en af ulandet fri oc) oberoende position. Tröt: tadt af de ständiga krig, fom wära Konungar dittills fört, och af den inblandning i snart sagdt alla större Europeiska frågor, bwartill wä. ra transmarinska besittningar gifwit anledning, war Swerige omsider betänft att wända sina krafter inåt och att, inom de gränser naturen anwisat detsamma, söka fin styrka i upparber sandet och ett wist begagnande af fina naiurlt. på bhjelpfällor. En makt, som, efter Norriges förwärswande, bade sitt område på alla sidor, utom wid en landtunga uppe i högsta norden, omslutet af haf, hade icke mycket att frukta af de ssormar, fom funde komma att uppröra Eu ropa, och funde ide mot fin wilja indragas i safflandeis krig. Ett starkt nationalförswar, omr fattande bela balfön från kust till fust, skalle göra ett land respekteradt, hwars söner blott alltför ofta wisat fig benägne och beredde att förbyta fina plogar till swärd samt att omer dessa taga hämnd på fina fiender. Man wet afr det första af dessa den Swenffa politifens hufwudsyften gick förloradt genom det fätt, på bwilket Norriges förening med Smez rige ordnades. Det war ide en ersänning för Fmland, ide en tillöfning i malt, ide ens ett bidrag till stärkande af wärt nattonal: förswar och till landets betryggande, fom mi derigenom wunno. J ssäället för ett trofast, sannt brod erligt sinnadt folf, som säg sin ära od) framgång i wär och gladt med oss delare saror och nöd, hafwa wi sett wid wär sida får stadt en folk, som icke ens i fridens dagar och i smäsaker mill gå oss till mötes, fom wål utt unionen med oss söker sitt jörswar, men Inga? junda will förbinda fig att äfwen å sin sida bi draga till Swerges förswar; fom för uppnåendet af en jemlikbet med detta land, hwilken nar imeen wägrat det, söker förringa Swerges åra oc) fraft, afwärja hwarje def makttillöfning och emot oss (fäfom wi i det följande stola wisa) nppwigia wära grannar. Månne äfwen det sandra af dessa syftemäl fall gå förloradi? Skalll Sweriae ide. sedan det återgått inom fina nas srliga gränser, ega fritt bestämma öfwer sin politik? — Några försöl att förneka oss denna rättighet hafwa i sednare tider blifwit gjorda från wårt arannrife Danmark. Det är nemligen icke först nu, fom wi från detta Håll få höra uppmaning gar att gripa till wapen för att bemöta Tys lands fordringar i afseende på Sleswig, ja ri blott uvpmaningar utan förebråelser oc) Ffråns fande beskyllningar derföre att wi ide på ögonz blicket frå redo till en sädant härtäg. Bi hör: Na finant rean Åren 1848 nom 1949: och till och med sedan Swerige, genom uppställande AÅ d. 11 Aug.) lyder sålunda: Grödans uts en stark armäe i Skäne och betecknandet af den Jutländska gränsens öfwergående fåfom casus belli, tilwägabragt wapenslilleständ oc förmått det Tyska förbundet aft draga fina trupper tills baka, aktade man i Danmark ide för rof (n. b. sedan faran war förbi) att klaga öfwer att Swerige ingenting gjort, fa att wi mera ffas dat än gagnat Danmarks faf) o. s. w., pästäenden hwilfas befogenbet kan bedömas deraf, att, då Swerige intervenerade, Danskarne nöd: gais öfwergifwa Sleswigs fasta land, famtbes la Jutiand låg öppet för den fiendtliga armeen. Att man under sädana förhallanden än min: dre hållit oss räkning för Sleswigs pacificerans de, nägon tid derefter, genom wåra trupper, föl. jer af fig sjelft, eburu äfwen detta war en tjenst af wänskap, bwilken ingen annan makt war bes någen att wisa, och bwartill wi ide bade den alldraringaste förbindelse. Den erfarenhet wi den tiden gjorde synes nu wara på wäg att förnyas, ja uppmaningarne eller kansle rättare fordringarne i den första aften af skådespelet framträda nu i en mera bes stämd form. Den märkliga artikel af d. 14 Juni, hwaruti Vedrelandet uttalade fina tankar i afseende å Sweriges förhållande till Danmarf, uttrycs fer nemligen cj blott det hopp, att wänskaven emellan de båda Koungarne skall förmå Swers ge att lemna Danmark werffamt bifänd, der: eft en fiemdlig öfwermakt skulle kasta fig öfwer bet sednare; Den inläter fig äfven i klander af Swenska kabinettets politik, def förbindelser med Preussen (bestäende, när allt fommer omkring, uti en förmodad enskild wänskapsförbindelse es mellan Grefwe Manderström och Preussiske Ministern von Schleinitz) ja till oc) med Swe riges förhällande till Frankrike (i Savoyerfrås gan). Slutligen behagar tidningen uppträda med förebråelser emot Swerige för det wi till: rättawisat Norrmännen stathållarefrägan, och föfer, med en wäldig skol mästaremin, underwisa oss att wärt uppträdande i denna fråga blott bar en förnuftig (1) mening, nemligen säsom en brytning med all Skandinavism och en bes gynnelse att söka höja Swerige till öfverherras waldet i Norden. Wi behöfwa icke fullständiga denna redogös relse för Fedrelandeta ryktbara uppsats med de insinuationer man welat deruti se om en å Sweriges och Preussens sida afsedd delning af Daamark, äfwensom om nödwändigbeten för Konungen af Swerige att afskeda Grafwe Mans derström, för att läsaren skall finna samma upps sats lika djerf som oskicklig. Tänkom oss t. ex. en Swensk publicist, fom, då ban säge sitt fädernesland hotadt med öfs werfafl från en främmande makt, påkallade en annan icke allierad makts biständ, nära nog får som en rättighet samt under uttalande af ett bittert och hänfullt klander emot snart sagdt allt hwad sistnämnda makt i sednare tider i den ytte re politiken företagit sig! Wi undra buru man på den sida, bwarifrän bjelpen söktes, skulle ha emottagit och buru hans egna landsmän skulle bedömt en sädan publicist! Öaonblicket torde wara inne att göra sig reda för af hwad natur och omfattning wåra förbins delser med Danmork äro. (Forts.) Helsingborg d. 27 Aug. Andra årswextberättelsen från Malmöhus lån feende fortfar i allmänhet att wara mydet lof wande, och skörden tyckes blifwa owanligt god, såwida bergningstiden gynnas af förmånligt wäder. Rågen, alldeles mogen, har på de fles fa ställen mejais, på andra redan bergats. J nom Torna fögderi och å ön Hven har på en del stållen förmärkts att bladlöss angripit trinds fäden. Raps, föga odlad, har lemnat affaftning under medelmåttan. Den har inom Tors na tögderi blifwit skadad af mask. Potäterna gifwa fortfarande förhoppning om god affaft ning; endast inom Ljunits härad hafwa de börjat wisa tecken till torröta. Första flöfivers och höskörden har i allmänhet warit särdeles god. Andra berättelsen om ärswerten i Chriftianstads län bar Landshöfdingesembetet afgifwit få lunda: Hwete och Winterräg. Af dessa sädcsslag, hwilka nästan utan undantag baft det meft Iofs wande utseende, har rägen efter afmejningen lidit af stark nederbörd under de sista weckorna få att inbergningen mycket förswårats samt fjelfwa kornen på flera ställen blifwit odugliga till sädd, bwartill kommer att det af nederbörden förorsakade wattenflödet i nordwestra delen af Länet från sidländta och nära åarne belägna åf rar under sednare dagarne bortfört en mångd afhuggen säd. Hwete, fom sednare skörras, tors de komma att lida mindre af wåtan; och kan med säferbet antagas att båda dessa sädesslag, öfwerhufwud taget, lemna fullt medelmåttig af fastning. Wårsädet. IVär:råg oc) bafre hafwa, der de redan blifwit afmejade, lidit af regnet, men forn, ärter oc) bobwete, bwilka Ännu qwarstä på rot, äro i allmänher mycket frodiga; och famts lige wäårsfädesflagen funna med sfäl antagas komma att gixwa medermåättig afkastning. Potatis. Denna jordfruft, hwars blomning ännu ide slutats, har ä flera orter wisat tecken till siufdom, få att skörden ide förwäntas blifwa öfver medelmättan; bwilket afwen torde blif: wa förbållandet med öfrige jordfrufter. Höskörden har warit owanligt ymnia; dock har inbergningen förswärats af den regniga wås derleken, bwarjemte böet å sankare ställen och inwid förre wattendrag till en ide ringa det förs derfwats eller flutit bort. Den andra klöfwerskörden lofwar god skörd. Under den 10 innewarande Augusti har K. M:t förordnat Länsnotarien, vice Håradshördins gen Peter Krok att Landsfekreterarerjenften i Malmöhus lån, under nuwarande ledighet, tills widare bestrida. En del af jernbananläggningen norr om Sösdala är redan fullkomligt färdig, så att den med lofomotiv befares. Man förmodar att bansträckningen mellan Sösdala och Läreda kommer att öppnas till allmänhetens begagnans de i början af Oftober månad. Ordensutnämningar i anledning of DD. MM. kröning i Norge: Till fommendör of S:t Olafsorden: bofmarskalken grefwe A. Wacbtmeis fier och ryttmästaren R. Tornerbjelm. Tisl Rids dare: Kabinentekammarberren frib. L. Wrede; fabinettssfommarverren frib. G. Gyllenkrok; öfwersten mid artilleriet Alrik Wachtmeister; adjus tanten bog Hans Maj:t Konungen, faptenen fri berre H. E. R. Rebbinder samt kaptenen wid K. Wendes Artilleri Reg:te C. M. Skytte. Kröningsdagen i Throndhjem hade Kongl. Danske derwarande Ministern Grefwe v. Scheel Plesfen enstildt nådigt företräde, för att till H. M. Konungen öfwerlemna ett egenhändigt lyckönskningsbref från H. M. Konungen af Dans marf; och den 9 dennes blef Kejserl. Franske Ministern Herr Baudin likaledes emottagen för öfwerlemnande af ett enskildt lydönffninggs bref från H. M. Kejsar Napoleon. Prins Oscar, hwilken tog en längre wäg på resan från Throndhjem än Deras Majestäter, anlände. natten mellan den 18—19, till Chriftis ania; och den 19 på e. m. ankom hang Ges mål Prinsessan Sophia, med ångfartyget Bis fen från Kiei. J morgon har Lunds Stifts almånna prefts sällskap i Lund fin årliga sammankomst, då bland annat: frågan om de nya formulären till Ministerialhöcker, hwarom ett Kongl. cirkulär af den 27 April innewarande år bjuder wederbörandes hörande, kommer under rådplägning. Stats utskottets utgiftsafdelning förchade d 21 bland annat frågan om anflaget till forte sättning af nationalmuseum, och anwisades 320,000 rdr för byggnadens fullbordande, ins redning af golf m. m., samt 60,000-tdr till en wärmapparat. Derjemte iillstyrktes en .unders dånig anhållan, att en fomit måtte bestämma orneringen på ett sådant sätt att kostnaden icke måtte öfwerstiga 130,000 rdr, samt att rörans de denna fråga äfwensom kostnaderna för plats sens ordnanoe nådig proposition måste aflåtas till Rikets nåst sammanträdande Ständer. Wise dare bifölls den till betäckande af kostnaderna för framlidne H. M. Konung Oscars begrafning begärda anslagssumma. D. 22 har utffottets plenum förehaft frågan om inhemska sondsystemet och bifölls Rifågåldsafdelningens förslag med mindre modifikarioner. Bland wilkoren må nämnas att lånemedlen for la anwändas tiill fonvertering of det utländska lånet och till produktiva företag; att upplåning endast får ske till pris, fom ide öfwerstiger foftnaden för 1860 ärs statslän; om upplåningss kapitalet ide får öfwerstiga 3 millioner; att obligationerna ställas i swenskt mynt och kunna ej uppsågas å innehafwarens sida, men wal å statens, dock ide inom en tid af tio år; at räntan å obligationernas nominella belopp bes stämmes till 43 proc., till följd bwaraf fapitatrabatt fan medgifwas under ofwanstående ins skränkning samt att minsta valören bestämmes till 100 rdrarmt. Till amortering anslås ett belopp molswarande en proc. af det upplånta kapitalet. Amortering skall få widt görligt år ske genom uppköp. (P. T.) K. Förwaltningen af Sjöärendena tilifännagifwer att, emedan fyrtornet på Korsö wid inloppet till Sandhamn skall un dergå reparas tion och def fyrapparat för en fort tid borås gas, kommer en provisorisk fyrapparat att upps ftållag å tornets altan och derifrån hållas lys sande på wanliga tider under första hälften af instundande September månad, hwilken appa: rat under omloppstiden, 2 minuter, gifwer trenne korta, men skarpa blinkar, fom synas på 24 eller 3 tyska mils afständ öfwer hela