författare. — För närwarande år Mille du Puget fysfelfatt med att öfwersätta Carl d. XII.s historia af Fryrel, samt lägga fifta handen wid Btad ur en gwinnad lif af Fru Schwartz, och torde begge dessa böcker snart nog wara i bokhandeln tillgängliga. Detta om Mille du Pugeis litterära werks samhet, fom har till afsigt att moterbeta den masfa af mindre goda böcker, hwilka öfwer swämma Frankrike. Genom dessa arbeten tills hör hon oss mera officielt, om jag så får säga. Men huru wälwilligt hon omfattar oss Swens skar, hwilka fom fremlingar komma hit, huru hon i räd och dåd går oss tillhanda, derom tors de mången ej blott i Upfala, utan äfwen ans norftådeg kunna wittna, och den som skrifwer dessa rader har redan hunnit derpå mottaga wältaliga prof. En österrikisk tidning innehåller ett utförligt meddelande om ett fig sselst laddande eldgewär, fom en pensionerad kapiten Edm. Pistotnik från Probaffazinfanteriet uppfunnit. Det har samma falider fom de närwarande slagkrutsgewären wid infanteriet, men är lättare och inrättadt för 8 ffott i fender. Enligt nyare förföf funna de doc ötas till 16. Krutiaddningen utgör blott 50 gran per skott (för nuwarande gevär 55 ar.) och iifwäl går gewåret längre och med en utomordentlig sakerhet. Det är ide ens tänkbart att gewåret fan klicka, afwen om de fyllda patro, nerna legat i watten. Ett dylikilgewär Nöter alldeles icke och soldaten fan, utan art öfwerila fig, aflossa 12 stott på en minut samt få tätt lära sig sköta gewäret, att en rekryt efter en ens da underwisning är fullfomligt förtrogen dermed. Alla redan besintliga eldwapen kunna med ringa kostnader förändras till den nya konstruktionen, vwilfen är få enkel att varken swanstruf, tadds stake m. fl. delar beböfwas. Uppfinnaren är nu vå bög befallning sysselsatt art efter samma fy slem fonstruera favallerwistoler. En rättsfräga af ganska egen beskaffenbet bes bandlas, enligt amerikanska tidningar, för når warande af domstalarne i staten New.York. Frås pan är denna: Ar bier berufande eller ide? Wännerna ar den vefanta Mainelagen PåRÅ det förra oc) samma lagg motstandare ect sednare. Till lagens molständare böra alla tyskar, och dessa baswa, för att förslaffa sin påstäende seger, begagnat fig af medel, fom ej just lända tyffars ne till synnerlig ära. Så hafwa neml. twenne tyffar inför domstol edeligen betygat, att de på en dag druckit 80, 90, fa 100 glas bier, utan att blifwa berusade. Dymstolarne tyckas tweka att utläta fig i ämnet, på grund af den i lans det allmänna äfigten, att, om det än ide fan nekas, att bier werkligen berusar, den ide deslo mindre bör få utskänkas, emedan den är att ans fe säsom ett flagg blixtafledare, som orsakar i bög grad minskad förtäring of andra ännu mera berusande och skadliga drycker. Landsorten. Landskrona d. 14. Wid Bolagsstämman i Lördags wasdes till Supvlcanter i JernwägsDirektionen Landtbrukaren Nils Pålsson med 692 röster, Handl. Jobhannes Heberg med 471 och Garfweri Faktor Frost med 467. Utaf dem fom inwaldes i Direktionen erböll Grof: handl. Tranchell enhäslig kallelse. Till Ordiör rande i Direktionen waldes berr Tranchell och till BicesOrdförande och werlställande Direktör Auditör Petersson. Till Reviforer waldes Löjtnant H. v. Segedaden med 568 röster, Cons sul Schmidt med 515 och Or Albert Styff med 499. Wid fammanträdet tecknades ytterligare aktier till ett belopp af öfwer 20,000 Ror. (L. T.) Lund d. 16. Mid det sammanträde, bwars till stadens innewånare förliden wecka woro kallade och hwilket hölls under Hr Landshöfding Troils ordförandeskap, utsägs en komite, deftäs ende af H:tt Rentmästaren och Ridd. Jetters sttöm, Häradsh. Osterman, Auditör Larsson, Kamrer Nilsson och Studeranden Nordeman, hwilka, på begåran af stadens innewånare, ers höllo uppdrag att revidera stadens räkenskaper för få läng tid tillbafa, fom sedan den mMuvas rande äldste magistratsledamoten i embetet ins trädde och afgifwa förslag till en mera förenls lad method för räkenskapsförningen samt nödiga kontroller i och för uppbörden. — Akad. Adj. Möller, fom deltagit i den astronomiska erpeditionen till Spanien, år i desfa dagar återkommen hit. — Från trycket har i dessa utkommit 2:dra häftet af Adj. N. Tengbergs Bidrag till His storien om Sweriges Krig med Ryssland ären 1741—43 (198 sid.). med hwilket häfte denna, efter fällorna förtjenstfullt utarbetade munos grafi år fulländad, innehållande en intressant framställning af ett serdeles sorgligt fapitel i Swenska Historien, tillkommet i följd af den tiden rådande partisjöndring mom landet. (L. W.) Åstad d. 13 Augusti. Sistlidne Fredags afton inkom i härwarande hamn skonerten Ras pide, kapten Boldt, hemma i Landskrona och destinerad från Stockholm nu Lissabon med last af jern och plankor, efter au Thorsdags eftermiddag hafwa sprungit läck i öppna sjön. Fartyget hade, då det inkom här i hamnen, något öfver fyra fots watten I rummet, oats tadt besattningen oafbrutet såwäl Thorsdags natten fom Fredagen hade fökt att med pums parne hålla fartyget lång. Efter dess ankomst bit widtogos genast åtgärder för sawäl lastens lossning fom pumpning af watnnet och har här: med ouprhörligt fortsatts intill i går på natten, oå lossningen mar slutad. Fartyget kommer att här undergå nödig reparation. (Y. Z.) Ghristianstad d. 15. Ett icke obetydligt jords skalj bar natten till sistl. Måndag, enligt fam manstämmande berättelser, förmärkis i fring: liggande ort. Detta fenomen eftetträddes af ett regn, snarlikt ett skyfall. — Kronolänsmannen Wadstein rapporterar till K. M:ts Befh:de att äffan den 4 d:s på morgonen nedslagit i Jerrestads kyrkotorn. NA: gon synbar skada har dock icke kunnat upptäckas, om man undantager några rispor i falfrapps ningen. — Å Jfö tilldrag sig d. 10 d:s att torparen Swen Hansson derstädes samt torparen Trued stfesfon från Ignaberga under falfftenshuggning af ett nedfallande blod blefwe så swårt skadade att den förre ögonblickligen afled samt den sednare efter trenne timma s förlopp. — Torparen Owen Olsons i Rickarum fem: årige fon har för några dagar sedan, iill följe af en hos allmogen ganska wanlig brift på tills fon om minderåriga barn, drunfnat i en wid gården belägen fålla. — Inom Willands härad år bland horn: boskapen siukdom tungröta gångfe. Det förs mäles dessutom att i Areltorp af Näsums foce fen skabbsmitta bland kreaturen utbrutit. (C. BL) RAA —— — Norge. Den mot Alerander Hartkopff, såsom ans stiftare af Käichen Renysd flykt, uttagna fåms ningen har blifwit återtagen. jA ——— Utlandet. Opinion nationale will weta, angående underrätelsen om Garibaldis äfwentyrliga bes sök i Neapel, att det har warit Cosenz och icke Garibaldi, fom företagit fig denna ufflykt för att närmare öfwerenskomma med den revolu: tionära kommiteen i Neapel. Den bebådade hotande österrikista noten af den 13 Aug. har ännu icke inträffat i Turin. Det heter an Manna afreft till Paris för att understödja La Greca, fom hittills ide warit iständ att winna något hos franska regeringen. Monitörens arnkel om den franfa lagMiftande förfamlingen bar ide gjort någor godt intryck i Paris. Det tycdes, strifwer man, ysäsom stulle det officiella bladet wilja stämta öfwer uselbeten af det inre polttiska :allständetz; ty regeringen fan knappt antaga att dylika pu. olicistista konststycken stulle finna ett troende pus blikum i Frankrike eler annorftädes. Napoleonsdagen d. 15 Aug. skulle offentligen firas genom en högtidlig meosa och en diplo. manust diner hos vr de Tbouvenel. Kejsaren qwardlifwer i tägret wid Chalons — såsom det säges, för att slippa halla ert nytt politiskt tal. Från Syrien bar man ingen underrättelse i dag. Stormakiernas extra ordinära fommisfar rier slulle samlas i Constammopel. Den ryska fommissarien är herr Novikoff, den engelsle Lord Dufferin; såsom fransk, nämnes både herr Bourre, gesandt i Greklond, och consuln i Alcxandria berr Bechard; Osterrike och Preussen bafwa icke åns nu utnämnt deras kommissarier. Når den Paldmerstonska organen Mornire SPoft underrättar den polttiska werlden, att Gas ribaldi gerna fan dethronisexa fonungen af Nes apel och päfwen, utan att Osterrile och Spar nien wijja mervenera HU deras fördel, och att säledes star ej är att antaga, att den europeis ffa freden skall störas genom ywad Garibaldi företager fig i Italien, få innehåller denna förs klaring ett få tydligt tillbakasättande af Franks rife, att det wäl må anses fåfom ett omiKfäns neligt tecken på, att man i England werkligen tänfer på att isolera Frankrike, eller anser att ögonblicket nu är inne för framkommandet med en sädan botelse. 3 fit bref till Persigny uts talade kejsaren att han ansäg det wara hang uppgift att bestydda päfwen, och rygten om att franska trupperna ffulle lemna Rom och Cwita Vecchia bafwa ide stadfastats, hwaremot cons stateras att ett wälwilligt förhallande är rvås dande emellan de kejserlige fransle generalerna i kyrkostaten och Lamoricire, fom åtagit sig att leda den pafliga krigsmakten. Det är för ledes otwifwelaktigt att om Garibaldi försöker dethronisera päfwen, skall ban möta bestämda molständare I Frankrife. Morn. Poft må alltfå förutsätta att den franska makten skall wita för Garibaldi, od) att Napoleon fall uppgifwa päfwen för att ide råka ri krig med det redo: lutionara Jtalien, hwarest han skulle stå ensam, fördenstull attz Österrile och Spanien sallared 3 haswa beslutaf sig till att ide intervenera, men öfwerlemna päfmen till Garibaldis godtfinnande. Hwarföre Österrite od Spanien, oakiadt deras katpolicism, förmätt fig bärrill, uppgifs wes ide; men man fan antaga att de föredras ga sluta fig till Englands politik, heldre än alt inläta fig med den farliga fejfarepolitifen. Att fursss Danilo of Montenegro blifwit mörs dad i närwarande tidpunkt, är en händelse af for wigt. Mordet förfiggit på Öferrikes om råde, men af en Montenegrin, fom under det att fursten skulle gå i en bät i hamnen wid Cattaro, sköt bonom, på twå slegs afständ, en kanonkula genom lifwet. Mördaren blef gripen och fursten förd till en läkare i Cattaro, bwvareft han sedermera dött, sedan den österrikiska gu vernören i Cattaro bade fändt underrättelse om händelsen till Montenegro och widragit förhällningsreglor, till förebyggande af oroligheter wid gränsen. Om anledningen fill mordet berättas blott, att mördaren, fom beter Kadic, bade i Juni måänad flyktat från Montenegro, och blifs wit förwist från Dalmatien, oc) att han lyckats smyga fig in till Cairo, bwarest tillfälle yppas des för honom att mörda fursten. Såsom ber kant är hade denne pfeudo-fuverän, för ett par är sedan, gjort fort uppseende på sin resa till Paris, och genom det bifall och understöd, ban wann i Frankrike säwälsom i Ryssland och Öfierrike, i sin eget land fätt ett stort parti emot fig, till oc) med af hang närmaste fränder, hwilka icke wille underkasta fig det werldsliga enwäldet, bwartill ban förut förändrat den andliga YVtas vifa wärdigheten, och äfwen härledde fig mig belätenbeten från hang moderna inrättningar, od) de binder, fom lades i wägen för gränskris gen mellan Montenegrinerna oc) Turkarna. Förs modligen närde han den Planen att utwidga sitt berrawälde öfwer ett belt rike. Wäl har Tur: kiet i bonom mistat en farlig fiende; men man fan också antaga att hans Död, nu, fall förans leda till flora oroligheter i denna del af Tur: kiet. Troligen blir, i anledning of detta mord, en intervention lika nödwändig I de europesska provinserna, fom i Syrien. Jtalien. Från Palermo afzden 6 Aug. har man bes kräftelse på underrättelsen om proklamationen af den sardinska konstitutionen, som likwäl icke skall blifwa gällande förr ån närmare beftåm: mes genom eet dictatoriskt decret. Dessutom erfar man att det sicilianska ministeriet har uns dergått en ny modififation, jom år sammansatt på följande fått: Crispi, inrikesminister; Amari utländsk minister; Errante, juftities och fultuds minister; Piola, marinminister och general Pas tereo krigsminister. Från Neapel har man telegram af den 14 Augusti, art det garibaldiska krigsskeppet Be: loce natten förut inkom i hamnen, afsköt flera kulor på det der liggande fartyget Monarca och drog fig tillbafa utan att hafwa wunnit något resultat. Den 5 Aug. uppfordrades de ulländska krigsfartygen att lägga ut på redden utom skollthäll, emedan regeringen fruktade am Garibaldi skulle hår förhålla fig likasom wid Marsala och utskeppa fina trupper i lå om de utländska sartygen. Respekten för Ffonungas makten tycdeå wara förswunnen i Neapel. De revolutionära kommitteernas proklamationer upp: slås på gatuhörnen, blifva siitande der hela dagen, och folket samlar fig deromkring, innan —g— ——— — — — —75