Helsingborgs-Posten – 25 juni 1860, sida 3

efter begifwit fig till Baden-Baden, hade han erkänt denna integritet. Men prinsenregenten ansäg fig härigenom bafwa gifwit ett nytt ber wis, buru mycket dans politf bade bela Tyffz lands intressen för ögonen. Han betraktade det fom en uppgift icke blott rör Preussens tyffa utan ocfå för def europeista politik att stydda de tysta gränsernas integritet; härpå skulle han städse först och främst rikta fin uppmärksamheer, och han skulle icke låta sig wilseföras att swika denna uppgift, derföre att hang uppfattning af den preussiska och den tyska poliliken ide delades af några utaf hang bundsförwandter. Jntet twifwel knnde ega rum om lojaliteten af hans ftråfvans ben för en reform af förbundsförfatitningen och för en helsosam utweckling af Tysklands krafter. Dessa sträfwanden hade emellertid ide haft till afsigt att sönderbryta det folkråttsliga bandet emellan de tyska regeringarne. Hans regeringss ålgärder hade bewisat, att Preussen för ös gonblicket icke wille eftersträfwa längre går eude reformer, i det Preussen noga betecknat de enskilla punkter, som borde fasthållas (förmodligen en hänsyftning på reformen af förs bundets frigsförfattning). Österrike hade nye ligen gjort steg till ett närmande. sPrinfensres genten lade härwid stor wigt, och de iyska furs starne skulle erhålla funskap om hwad som wie dare skedde. J det prinsenregemen höll fast wid den wåg, som han hittills för Preussens och Tysklands angelägenheter hade betrådt, hoppades han, att allt flera tyska regeringar stulle med honom om densamma förena sig. Sammankomsten skulle, boppades han, hafwa till följd, att de tyska furstarne icke blott skulle hålla tillammans emot utlandet utan och i inre angelägenhetet nårma sig till den af Preussen beträdda wägen. Flera engelska tidningar protestera emot yTimes oroande artiflar rörande konferensen i BadenBaden, och förklara Times slutsats för ogrundad, att Tyskland skulle befinna sig i afhängighetsförhallande till Frankrike. Sfvns nerhet uttalar sig Globe med högaktning om prinsenregemten af Preussen och fäster stora förs hoppningar wid hans politik. Enligt Patrie lärer det wara Garibaldis afsigt att jä fort möjligt är förflytta kriget till fastå landet. Det säges, att londstigningen skall werkställas på tre punkter och att Garis baldi sjelf ämnar gå i land med en corps i närheten af hufwudstaden, der hang namn skall wara få vpopulärt, att han fan hoppas, attine newånarne skola genom uppror understödja honom. Telegrammer. Hamburg den 22 Juni. Från Constantmovet den 13 förmäles öfwer Maårsetlle: J Abanien bafwa farliga orolig beter utbrutit. Alidins bergsboar harwa gjort uppror. Entigt rofte fruftar man för ett uppe ror i Smyrna. Droligbeterna i Libanon forts fara. Hamburg den 22 Juli. Culigi Reuters office har prinsenregenten af Preussen enträget uppmanat hertigen of Saw: fen-Koburg att deltaga i fonferensen i Baden, emedan han såsom slägtiing till den engelifa konungafamiljen kunde bewittna, att konferensen icke war egnad att uppwacka misstroende hos stormakterna utan twärtom war en garanii för freden. Schweitz fordrar ett twå mil bredt dAi3i3i— — — territorium wid Genfersjön för det till Frank rike afträdda Savoviska området. Enligt underrättelser från Paris äro Cavour och Garibaldi ense om att uppgifwa Mådzini; man wäntar en päflig allokution; Franfrike skickar konsuler till Piemonts nyförwärfwade provinser. Hamburg d. 23. DOester. Jtg af den 22 meddelar, Att furst Petrulla blifwit kallad till Neapel för att genomföra de nödwändiga res sormera. Pettulla har lofwat att komma, men har lifwäl wägrat att emottaga någon portfölj. Turin d. 2s. Ryktena om en minifterförs ändring i Neapel fortfara; fom finangminifter nämnes Pepoli. Lafarina har den 14 anfoms mit till Palermo. Qondon d. 22. J underhufet har lord Rusfell meddelat utförlig upplysning angående den Schweitziska frågan, fom ännu år swäfwande. Franfrike bar förklarat fig willig att öPMers taga det neutrala området endast på de wilkor, på hwilka Savoyen haft detjamma. Neapel d. 19. Konungen har blifwit sjuk i Portici. Det såges, att regeringen will ut lemna de båda tagna skepven. Naris d. 22. Reuters Bureau berättar från Japan d. 23 Avril, att kejsaren as Japan år mördad. och mördaren afrättad. — Från China d. 10 s. m. försäkras, att regeringen will antaga westmafternas fordringar. A —— Bidrag till tännedomen om jordens älder. (Ur 7Wandringar genom werlden och naturen, 5:te Härt.) Wid geogravbhiffa sällskapets i Bertin fams manfomft den 5:te Mars förlidet år, redogjorz de Professor Ehrenberg för de undersöfningar, hwilka, synnerligast år 1855, anställts för att bestämma den tidrymd, mom hwilken den nu befintliga ytan af Nildalen och det Cgpptiska Deltar bildat fig. På föranledande ar Herr Harner, geologiska Sällskapeis i London Bicespres sident, företogos af en i Europa bildad Cgype lier jordborrningar, hwilka, på VBafchans vefojts nad, till största delen anställdes i nedre Cgypse ten. Dessa borrningar gingo 30 fot djupt och utfördes efter en gemensam plau twårt igenom Nildalen. För ait utgå från någon säker grund wid beräkningen af de särskilda jordaflagringarnas älder, waldes en ännu wid Heliopolis befintlig obelisk, fom upprättades 2,300 år f. Chr., samt en kolossal staty wid Memphis, fom redan Hes rodotos omnämner, och fom upprestes af Sus nung Ramses der 2:dre (1394 —1328 f. Chr.). Den mark, vå hwilken dessa monumenter stä, innehar således förenämnde ålder. Efter gjorda beräfningar, skulle det wid borrningarne vätrvåfs fade nedersta sandlagret hafwa bildars för oms fring 13,400 är sedan, således ungefär 11,500 är f. Chr. Tillika anmärkte fördraganden, att efter andra, nåra New -Orleans wid Mississippifloden anmällda undersöfningar, skulle der: städes hafwa blifwit funna 10 lager af skogar öfwer hwarandra, hwilkas träd till en del hade stammar, som woro 10 fot i diameter. Under jörutjättning att dessa lager af skogar hade sjunkit der ena efter det andra, har man beråf: nat den derwarande jordbildningens aålder till 57 a 58,000 år. Under det fjerde lagret, upp: ifrån räknadt, skall man hafwa funnit lenmins gar af menniskor och utdöda djursläg:er, åNvens som af flintftend:yror. Säkrare ar imellertid, att wid borrningsförsöf i Egypten, 30 fot under den nuwarande jordytan, pålräffades ett stycke af