Charad. Fader Håkan war den största Af jordegarne i byn; Ålt bli lyrd jag är mitt första, Lastes på hans ögonbryn. Gubben fändigt war mitt fjerde Emot alla husets hjon. Mest det På band dotter tärde; Fagra Clin namndes bon. Henne kalla för mitt andra Twenne gossars önskan war. Obörd fick den ene wandra, Men ban gynnas utaf far. Ty ban har båd guld od) gårdar, Och den andre fattig är; Men skön Elin icke wardar Sig end se på rike Per, Då till hennes djupa smärta Fader Hakan talar få: Per begår din hand, dit, bjerta — Badadera fall ban få. Når ban kommer, gör mitt tredje, Swara ja förutan prut —. AT, min far! All litwets glädje Då för Elm wore flut. TYh, tin tofa! Känn hang wärde: Hundra tusen wisst bar Per, Repar gubben, strax mitt fjerde, Och will icke höra mer. Slu:et bles: bur Elin qwider Eläpas bon till brudftokn bort. Blunde fader! Se bon lider Af mitt heta inom fort, Upplösning på charaden i N:o 56: IBaguörja.