Danmark. H. erc. biskop Monrad är enligt Fl. åter kommen från Paris, od) pade straxt ww fin ans komst en långwarig audiens hos H:s Mit for nungen. Jtalion. Konung Victor Emanuel är anländ till Fios rentz och bar rönt ett sfligt emottagande; då ban wisade fig å palatset Pitti balcon blef ban helsad under åsskälliga, tillrop. På aftonen war staden illummerad. Åfwen grefwe Cavour wisades em synnerlig aftmng. Constitustionnet meddelar följande depesch: Konung Bictor Emanuel iatraffade i Fiorentz omkr. fi. 2. En ofantlig menniskomassa wäniate honom, Ö:s majestat blef emomagen med utomordentlig ens tousiasm. J dena ögonblick, wid vaf kl. 15 eftermiddagen, blef af erkebiskopen t Metropes litankyrfoan ett sepligt tedeum afsjunget. MUcas soli bade förberedt befolkningen på konungens ankomst genom en proclamation, hwaruti pets sas Jrattens enbet sasom det efterstrafwade mås let och Victor Emanuel såsom avmen, bwils Fen berran utkorat till detta fora werk, sasom yamnaren, sasom J:aliens förfvarare. Slut: ligen heter det: Toscanas solk upphöjer eder till fin fonung; gör er pligt od) försot att göra ev förtjens af berömmet an bafwa medwerkar till fulländandet of Jtallens storhet. Telegrammer. Hamburg d. 19 Apru. dondon. J underhusets gärdagsmöte inter: pellerace Horsman om Tyoudenelo devesche war besworad, om de spanska angelägenbeterna 1002 ro afslutade, samt om ywilken pollik England framdeles skulle följa för traftaternas upprätts bällande. Franfrike, fade ban, bar gjort Preusfen tillbud, angående raificationen uf Mhens gränferna, emot ersätining på de mindre froters nas bekonnad. Han beklagade ott Russell icfe mera bestämdt yttrat fig mot Frankrike. Lord J. Russell jwarade att England har uttalat fina asigter om Savoyen mera bestamdt än de andra maltera. Angaende Chablais och Fnucigny underhandlas, oc) Frankrike bar ide inwandt någor emot en konference. Han bar, säsom utrikesm:nister, tillstalt Thouvenet en nos te mot Frankrikes utwidamngspolint. Thou venel bar ide swarat derpa. J widare tetalj kan ban icke inläta sig för närwarante. Berlin. Justittemmistern Simons har på arund at ögonswaghet lemnat in ansöokan om entledigande. Paris. Persigny är här och werkar i feppss furtens iatresse. Valermo d. 11. Garnisonen gör dagliga utfall. Medlemmarna af rvevormnonskfomuten äro dömda till doden. J Messina war den 16 lugnt. Neapel d. 17. DOrfictelt meddelad, att på Sicilien ide widare oroligdeter ega rum. Wien d. 20. En kejferlig cgenyändig fis welse bar utnamnt Benedeckstill generalquvers nör i Ungern; tem satballareafdelningar btuwa förenade ull en, bwufen skull bafwa sitt fate i Ofen, od) omecelbart få under Benedeck. Cor mutarbenyretfer ffulle införas efter Det uoigare sysemet. J alla fronlander i Ulngern skall sjelj Jlörwaltningssystemet insoras. Hamburg den 20 April. Berlin d 20. Mimern Schleinitz förklaras de i deputerade fammaren, att det wid den furs bessiska sragan gallde den fundanzentala tyffa jörbundsrätten. Förbundsbeslutet ar är 1852 bade bion rrovisoriskt uppyaft sorfartningen af 1831; i kraft deraf androg Preussen på ett är tergaende till forfuntningen ar 1831, sajom bus fis. Fördundebeslutet, av d. 24 Murs, öfvers skred sörbundodagens sörfartningeennmga compenee, Paris. Från Constantinopel förmales, aj d. 11 dennes, an den serviska deputationen bar rönt ett fallt emottagante. Porten ar sau der slutad på au ide gimea efter, och amnar samla en muppuorfa på 30,000 man. Proteph after fer deruttan ul Wien. J imidigbeterna emels lan Katholiker oc) Greker har Osterrike gripit in sajom en katolsk slyddsmafi. Hambarg o. 21 Apul presje förklarar att Franfrulse bar föreslagit alla europelssa mats ter en kongress, ide angående Sdrenusffa ras nan, men för att företaga en revision af de cus ropciska traftaterna. Wicn d. 21. Wiener Zeit. offentliggör fr, rr on forloerlftn fårarhasuan 2 hCc— sr 4 ini:i:in: —