grefwe Cecconi, arfwinge till en förmögenhet af 150,000 sendi (600,000 rdr em:), fom lås rer ha hlifwit bortröfwad af sefuiterna och inz nesluten i Andreasklostret på Quirinalen. Hans mor säges ha skyndat till Mom iran Sezza wid neapolitanska gränsen, och gjert alla möj: liga försöf för att återfå fin trettonåtige son. Hon pästås till och med ha kastat sig till påfwens före ter, men hans helighet lårer ha swarat, att han ej kunde såtta fig emot den unge grefwens fals lelse. Dennes förmögenhet kommer sälunda att tillfalla sesuiterorden. (A. B.) En svanjor, fom i åtta dagar spekulerat vå att spränga banken i Homburg, lyckades, enligt hwad der berättad, den å dennes, i fin djerswa plan. Dagen derpå öppnades banken Aer, men då hade spanjoren med sin winst af en million francs tagit fin Mats ur skolan. Stockholni. — Swen hofrätt har den 16 till ordinarie notarie tillswidare konstituerat dice notarien Johan Otto Wedberg. i — Den (7 fl. 32 lemnades åt allmänheten tilltråde för att bese den, i anledning af erg jesten i går afton efter konung Oscar, med flera tusende ljus eklärerade stora frimurare salen. Tilloppet af åskadare war ganska fort, få att slutligen, för undwikande af trängsel, fö måste beldas, men trängseln kunde dock icke alldeles undwifas, enär ingången äfwern måste begagnas såsom utgång. — Salen war vift dekorernd i swart med guld. Ulti midten af salen stod en swart likfista, sirad ned fras far och galoner af guld, ow reröfwer fmals fulla draperier i swatt med rika guldfranser. Å kistan war ett rödt kors anbragdt. Under förewisandet speludes å orgeln en sorgmarsch. Klockan half te upphörde fötewisaingen, då de kongl. damerna anlände för att taga lofalen i ögonsigte. öCA —— Landsorten. Eugelholm. Efter lurad bewåringamöaslring d. 14 war af Stadens Åldste och en delat Bors gerstapet arrangerad en middan, a Herr Viede bergs Salong. for Herr Landehsjeingen, der Herr Borgmastare Ghmttedt, a Borgerstarets wåp nar, föreslog en BÅL för Herr Landsyöfdingen, veri han wålfomnades, fom Höfding sör bena Län. Denna ikäl beswarades af Herr Landös bofomgen på en enfelt och bjertlig1 sätt, bwars efter unddagen ajslöts och Landsyöfrcengen, årfoljo af Studens Borgmastare, Hr Mejor Rem: mer od en det af Borgeiskapet, begaf fig i wugn till war en halt mil hån staden deiaana bamn för att bese samma. (E. T.) Carlskrona d. 18. Ramdala och Jemjö sockendoar bafwa säsom en gard af sin tadjame ber egnat fin nu afflottande korkoherde, br proc sten Tornderg, en wacker hyllning, hwarför nes danståernde meddelande närmare redogör: för: licen Mandag (d. 16 dennes) hade Ramdala församling, genom ufsedde deputerade, i flöda: regarden annallt on fellltg offedamiovag för for: samlingens aftratande kyrkoherdc, br prosten Tornberg samt och familj, fom i oeesa dågar aiflyttarrtill fit nya Vem, Boriunda 1 Skane. Wid deita tilljäle öfverlemnvadrö nit br Pros sten en wacker hedersstanf, desacnde af farter och gratttanna samt sockerkanna, allt af silfwer, was gande om:ring 120 loe, förjeode med följande . U mad acg HAHh hinda dio na an lifan inskrift: Till Or Prosten Erik Tornberg, tads samt af Namdala församling, är 1810.. Herr Thelander på Ramdala föreslog å förfamlins gens wagnnr stälen för prosten Tornberg och tolfade i enkla, men warma oc bjertliga, ord forsamlingens förbindelje och tacksamhet för den osparda möda hr prosten under fin nära 22 ärige emdetstid haft om församlingen, bwarer: ter br magister von Stang på Berntorp upps läfte af honom författade verser. Slutligen för reslog nämndemannen Peter Audereson i Saby skalar för br prostens familj. Dessa stälar des ssswarades ar prostea T., fom under djup rörels fe tackade för detta pror på församlingens mälvils ja och farlek. Inom den lillu samlingen råds de wid tatets wexlande den djupaste rörelse, som på det mest otwetydiga fatt gaf sig tillfanna. — I Söndags, da hr prosten holl lin asskedspredikan, lemnades benom efter gudstjennneno slut i Jemjö, en af denna församling föranstaltad bederoskank, bestaente af ett duc sin så dar dd er:t cuesin gafflar, lifaledes af silswer, sam elt dus fin fina, engelsta, tnijwar, allt intagrt : et: wal arbetatt etul, hwilket få wil fom silfrel, wa, gande 120 sod, war försedt med denna iaskripi: Weinne af Jemjo förjamlang. Ör v. papror Marmboraat Coristtunopel babe fått förfamia: gens uppdrag att tolta dess afsted till den wår dade lararen, fom tange lommer att safnas me om sina jordna sorsamtengar. (C. W.) 2Åid den 12 dennes I Goteborg hållet wal till besättande af twa lediga radmansplasser, ar h:vilfa den ene litterat vd den andra UND terar, utsägs till den förra v. baradsbofdinyen C. stullman, och till den feduare grofhandlaren J. (ÅJ. Bratt Wod den 16 förrät:adt nytt rifödagsmarnas wal I Waxholm har ordföranden i stadens magistral, juftittarien C. G. Roten erhållit de flessiu rösterna, så saluuda blifwiittill vifsdags: inall för Haden ufjedd. Lencrosborg. En ungstjur, som warit ut släppt på bete å Hunneberg, har blifwit så forwildad, an, han, fi snart han hörde fots1eg af menniskor eller ljudet af deras röster, löpte ill skogs som en hind. Då hoslen fom och de öfrige kreaturen hem ades från berget, lunde den unga tjuren ide uppfängas, ty han hade nu blifwit fuufomligt wiid. Man försökte med delst skallgång att uppfånga eller skjuta honom, men äfwen detta aflopp utan framgång, ehuru hundradetals dagswerfen egandes deråt. 5 ret ansågs numera af deg egare såsom förlo radt, och något widare förför art uppfanga dets samma gjordes ide. Alt tjuren war wid Hf oh wisstades fortfarande på berget erfor man dock af dess spår i jnon, alwenfom anbanförs nmligast: wistades i närheten af en mindre sjö, ming hwilken funnos flera källor, hwarur han erhöll watten äfwen under den strängare win tern. Man obferverade afmen legor I busksnär och under lummiga tråd, afwensom ati han une der den snödjupa wiatern lifnårde si of mods sa och barr från tråden. En dag för omfring en månad sedan, eller under det den sista wine terfölden war som skarpall, påtrassades han af nagra ankommande kersoner stående under ett siöorte tråd längiein på berget. Leden syntes då bafwa öfwerwåldigat bonom att han förlorat sin förr wijade liflighet och wildhet, emee dan han då låt fånga fig och atföljde fina leds sagare utan spanerligt urcts:änd ved från ber: get. Egaren har sålunda återfåti sitt förlorade Y-UHK dö j hrist nå häåttra villa la dir korna (p fj. djur, som är friskt och war wid någorlunda godt hull, oansedt detsamma wistals på berget iom fring I månader och deraf största delen af den sistförstluma stränga och saödigra wintern. Från ÅVenersborg sktifwes den 12 dennes: Wiudgåss och aadra flynijoglar är nu hwarje dag här synliga, ställande färden mor norr. Blogärlan har äfwen under hela denna wecka warit synlig; men oansedt dylika och andta tecken till wår förekomma, synas isarne i Wes nern oc Wassbotten ännu wilja irotsa wäder och wind någon tid. Nästa måndag öppnas emellertid, slussarne wid Trollhältan, då ett Har ångbåtut hitwäntas. Möjligen läåter isen i Wassbotten då genombryta sig i segelrännan, sa att fartygen funna Ingå till lasifajerna; men i Wenerun har man änau ide an wånta oppet watten, så att seg:ation fan företagas, förr än om ett pat weckor härefter. Ekesjo Tirning berattar, at förre vice Pas torn i Gfejjö, Westetjtrandh, af enskild person mottagi: 100 ror till infop af bocker för et sockenbibliotack, nen tillswidare behållit pennow garne och affiyttat från orten, till följe hwaraf nå got sockenbiblioshek ämm ej kunnat upprältas, ehuru 2:ne dr förslurit, fedan bejlut derom futs tades. — Afwen har samme prestman uppbus vit 200 idr for att tillistållas ftadens flidpoles fond, men churu fem (fåger 5) är sedan dess sörflusit, hafwa desja 200 ror ej fommit jtife telsen ull godo. — Tidningen tillägger Pour lebuing häraf följande: 7Maun kan i sanaing lInarrajt tro sig lefwa Ten lagbundel samhälle, Då en tjensteman, och dertill en prest, lan opätal: få i årmu få hushålla med anförtrodda medel, jkänlta till en hel kommun och för dess walqurendDersinråttningar. GÖreuna d. 18. Lomaryd socken af Norra Wetbo härad, har i dessa dagar gjott en for öech smärtsam forlust genom deg aktade fjäla: förjares vice Konmtraftsprosten C. G. Embrings den 13 Avril timade dödliga franfälle. Prolten G. bar under den tid ban innehaft Lomaryds pastocat, gjort sig allmant aktad och wärderad af sin fomsamling, hwars fulla förtroende han egde. Alskad aj alla fom wisste uppfkarta det ädla menniskowånliga hjerta, fom klappade inom hans brott, och den slårdfria, oppna, wånfa sta laraftiär tom alllid utmårk:e honom, fång hans bortgång få mycket diuvare af der samhälle, bwars ledure han under 15 år warit och der hans hågkomst ej snart bor:dör. Frid öfwer hand kolt! Ära at hans minne. (Ör. T.) ZHA. — Sriksdagen. YNleua o. lti Apriö. Borgarestandet. Hr Berg, bwiken i dag för första gången efter sut tullftisnande nu war närwarande, framforde fina wördnadsfulla tacksågelser för den af standet under hand sjukdom ultryckza ullgifwenhet; o förkinrade jtändet genom talmanmen fin glädje art hr Berg ofwerwunnit Det missöde, tom en längre tid biodrar honom åal: öfwerwars staudets ofwerläggumngar. Jastit aren Yicseån, hwilfen tegitimcrat sig såsom tifscagsfuflusaltig för Warholam, intog sin pla:s i siandet oc) helsades af talmannen wålfommien. Till behandliHng förekom Konstitutions-utskottet memorial Fo ti, uted förslag till ändring i 15 5 Rikadagecrödarngen om uisträckt vepre . n3n33:3::: o VIII RATE EA FIAT TEE TID ANIME LST p RnnAnn —— 2n vännar 11 sentation inom Lyndeständet. Hr Björck önskade heldre att JA Pet SF, Ötebroförslaget (hwilket fåfom Lars Magma nuissons reservation åts följde Detta memortd) hwilande till nästa rifös dag. Medaaf att det nu af ulskottet tillstyrfia förslaget wisserligen lu-de werfa något godt men detta blefwe alltid e. obetydlighet. Aldrig funde derigenom en genowerwande reprefentas tionsreforn: winnas, ty den Underbrytande fyras delningen skulle qwarstå. Lise dack ej motsaua äg bifall till det föreligande förlaget, men önskade att borgare: och bom sånden måne funna förena fig om ett widtomfalende förslag. Sar Dahm talade i samma syfming, örordande bifall till utskottets förslag, då derigaom den Hora agan fordes ett steg tamat. Hr Vjlande ansag förhoppningarna wara små an få ågon gervuwgripande represemtationosforandring (Rons destäåndet med sitt miptroende Utgjorde de förta hindren), men man borde all:id ha Något för. flag hwilande. Hr Kock medgaf att tandöres presentationen ej wore förenlig med tidsförhållandena, men att den ej burde anses funplett oduglig wisade fig deraf att wår nuwaande unältal mycct nyttigt Tal. ansäg äfwer alt starkaste motståndet för antagande af en gemm.s gripande, men mojlig representationsreform skille uppstå i Bondestandet. Detta bewisades bond annat deraf att detta stånd under riksdajen afslagit det få billiga och råttwisa förflaget un förstärfningen af representationen inom stånder Hr Lallerslett ansåg tiden wara inne för en genomgripande reform, ansåg säsom befynnerligt art Swerge wore det enda land som egde en oblandad adelsfammare; att reformen skulle möta binder i bondeständet wore wäl att befara, men man hade dock sett att detta ständ äfwen i sina lifsfrägor gifwit med fig. — Flera andra talas de för bifall till utskotteis förslag, hwarefter detta antogs art hwila till grundlagsenlig bes handling nästa rikodag. Samma uiskotts memorial N:o 12, med förs slag till åndring i 52 -Y regeringaformen och 24 8S riksdagsordningen, om bondeåndets rätt at fjelft utse fin egen sofreterare, antegs till hwilande utan tiskussion. Bondeståndet har utsett till Revisorer i första statsrevisionen år 1860: Jonas Anderssen från Ostergöthlands, Olof Perssen från Gefleborgs lån, Nils Swensfou från Stäne, Olof Lindrdurkfrån Westerbotteno, P. Ösiman från Werternortlants oc Grik Ers: fon från Gefleborgs lån, famt till Supplean. ter: Johan Oström från Westmanlands, P. Persson från Wermlands ob C. A. Larsson srån Ostergöthlands län. 1801 ärs Revisorer: S. Heurlin från KLronobergs län, A. PBerd: son från Skåne, O. Olsson i Gersbeden, Wermlands, Å. W. Uhr från Nerikes, Måns Meånsson hån Kalmar och Lars Otofon från Kopparbergs lån samt rtill Suppleanter: Johan Åndersson från Elfsborgs, O. Andersson från Weflmanlands och P. Berguröm från Jemt: lands lån. 1862 års revision: Georg Niyqwist från Wermlands, L. Ras: musson från 6jötheborgs och Bohus, I. M. Lundahl fran Skaraborgs, Vi, Swensson från Bickinge, Paul Hedström från Westernorrlands och Anders Grikoson från Elfsborgs lån, samt till Supplcamer: C. J. Swensen från Kalmar, — — anh efalnrman nanran radda am bunt Jar