— ? Utlandet. i Enligt telegrammerna griper upproret på Sir cilien allt mera omfring fig, en provisorisk res gering bar confiituerat fig i Trapani, och de fongliga trupperna stola wara inneslatna i Pas lermo; men dessa underrättelser komma öfwer Genua, bwarest man nalurligtwis önskar infurs genterna all möjlig framgang, och äro säledes icke fullt tillförluliga. Posten, fom i går meds förde flera och till en del motsatta underrättels fer om huru upproret börjades, har nu ingens ting att meddela; de enda nyheter man har nu är att neavolitanfa regeringen gijwit Pianelli ordre ant fända hälften af den adruzzisla ars meen till Sicilien oc) befästa hufwudstaden, och att med den andra bälften bewaka högtuppfats ta personer. Säsom man får weta af telegrammerna anwändas nu de Orsiniska bombers na i Neapel, utan att, efter wanligberen, ute rätta nägot. — De engelska tidningarna ans ställa berraltelser öfwer upproret. Times förs flarar att Sicilianerna lidit mycket under ett olidligt tyranni, och finner fig fullkomligt bes rättigadt till att antaga att den neapolitanska regeringen planmeesigt bar twingat till uppror; emedlerud tror denna tidning icke att upproret skall lyckas, ätminftone ice säsom det nu forte går. Duatly News är också suuktande, på Sicilieno wagnar, och Economift får fåfom Hercules på skiljowägen, fastän det gerna fer att upproret skulle lyckas, men nära nog befar rar att Frankrike i få fall obetingadt blandar fig i saken, ywaraf slulle uppnå nya europeiska stridigbeter. Enligt Monitören utföll voteringen i Nizza fålunda: 6,810 röster hafwa forkiarat fig för, od) 11 emot anslutningen till Jtalien. Detta märkliga resultat får man troligen tillskrifwa nanenascomuens curiösa beslut att: afhälla fig från röstandet — en proten, fom naturligtwis ide anses giltig. Att dömma bärester, skulle man enballigt i Jtalien bestamma fig för Franks nife. Angående confliften med Schweitz defins ner man fig ännu i samma owissdet. Från Bern telegraferas under d. 16 attförs bundsradet offictelt har dementerat Frankrikes pastaende om, att det bar föreslagit Schweitz en separatöfwerenskommelse angående delningen af Savoyen. Man boppas få mera ljus ifas fen genom de engelska parlamentsunderbandlins garna. Efter PIndev. Belge synes det säsom skulle Ortegas försöf ide warit få förryckt, fom man i början antog, utan att sammanswärjningen warit utgrenad, bwufet bewisas af de oroligheter fom successijt egt rum i Bilbao, Battador — W —ql3Uhfu—y—— ——— —