plats? för Ronneby sockens båtsmän. Herr iriherrn föreslallde ledamöterna af Ridderskapet och Adeln, hvilken naturskön trakt Ronneby vore och hur serdeles passande platsen skulle bli till rendez-vouser för de stackars båtsmännen. Om Presteståndet har jag intet annat alt forkunna, än att det är anledning för handen att antaga det H. H. Erkebiskopen den 4 Maj ämnar inviga vårens då väntade ankomst med en splendid middag för sina ståndsbröder. — Samtliga Riksstånden hafva varit hos Direktör Hylten-Cavallius på Kongl. Theatern och bevistat uppvisningen af Theaterns små ressurser, d. v. s. af theaterns hoppfulla elever, utaf hvilken uppvisning Hr Cavallius har det hoppet att få bibehålla theaterns f.n. utgående anslag. Ledamöterne af Bondeståndet roade sig mest med att faratillunderjorden, under det attåskan, representerad af ell storartadt kalfskinn, oupphörligt dundrade från theaterhimlen. Med den dramatiska afdelningen, egentligen balletten, voro de mindre nöjda, i anseende dertill att fruntimrens kladningar syntes nästan väl korta; men då de upplystes att tillgångarne icke medgåfvo att bekosta vidlyftigare skörten utan förökadt anslag, ansägo de bäst att kostymerna bibehöllos oförändrade. Efter denna korta rsume af det vigtigaste, som sysselsatt den ena-statsmakten, vänder jag mina blickar högre upp. H. M:l konungen skall ha yttrat att han bestämdt tänkt afsluta Riksdagen före sin afresa till Norge i sommar, d. v. s. innan Juli månads utgång. Dermed borde också kikets Ständer vara belåtna, då tiden för rötmånaden är den minst behagliga för en Stockholmssejour och då koleran just vid denna tidpunkt börjar låta höra af sig. Den tillstundande kröningen lofvar att blifva präktig, såvida nemligen naturhinder icke inträffa, annu ser det icke så säkert ut med den saken, då vägarne närmast Stockholm äro högst miserabla och fuktigheten osvanifrän litet emellanat förstärker den förut varande jordiska. För närvarande är det omöjligt att låta några trupper hitmarschera. Något nytt i unisormsväg blir att se 50 man af Lifgardet till häst som Caroliner med blanka harnesk elc. etc. Allt öfrigt glänsande, nytt och praktfullt kommer snart nog tid alt relatera, då den stora dagen inträffar. Den stora frågan, som intresserar södra orterne mest för närvarande, är väl vara eller icke vara för Nässjö-Lagalinjerne. Får man doma efter tecken, så kan det icke nekas, all Lagalinjen har de flesta chancerna at gå igenom hos Ständerna. När Ryttmästaren Tornerhjelm och Landshofding Bildt befinna sig i det lägret, är det icke lätt för motståndarne att behålla slagfältet. Dessutom har hår berättats från statsutskottet itskilligt, som icke litet bidrar att stämma opinionen emot Näsjölinjen: att anslagen till samma sak, såsom banvaktarebostader, rälsutläggning m. m. dylikt blifvit upptagne till ett betydligt lägre belopp på Nässjölinjen än vå Lagalinjen, hvarigenom det vill synas såsom denne sednare i verkligheten skulle bli innu billigare, än som sorst uppgifvits. Öf-erste Beyer har i statsutskottet varit närarande för att meddela upplysningar om ett