Helsingborgs-Posten – 11 april 1860, sida 1

mi AAE — — — — —— —— r —R: —— Helsingborg d. 11 Avril. Forts. af Erik Erasons från Gefleborgs län anforande inom bondestandet i Norska frågan den 17 Mars. Beträffande tredje punkten eller utskottets tills siyrkan i följd af hr Dalmans motion, får jag först nämna, att, når diskussion om nämnde mo tion förra gången förewar hår i ståndet, jag då instämde uti wånnen Mengels yttrande, som bland annat innchöll följande: Likwäl synes det mig oflart i hwad mån storthingets beslut rörer Swerige, eftersom en swensk, enligt norska grundlagen, fan af K. M:t förordnas till triksstäthallare; derför anser jag äfwen nu frågan böra utredas af en fomire, fom jag före modar i alla fall blifwa nedsatt till följd af grefwe Anckarswärds motion. Jag har sedan pess, i lifhet med Mengel, kommit till litet mera klarhet i saken, i följd af de upplysningar, som jag wunnit af tidningar och flygblad, jemförda med utsto tets betänkande, men jag bar sommit till en annan åsigt, ån han, tv jag har funnit, att frärhållarefrågan, eller 14:de af Norges gruntlag, år af unionel natur ; och will jog, till s:öd för denna min åsigt, äberopa hwad ut: skottet å pag. 10 af betänkandet yttrar och der det heter: Det idfwerensttånumelfe med första artikeln af fonventionen i Moss inkallade fors thinget sammanträdde den 7 Oktober i Cbristiania. Den 10 Okiober afsade fig prins Chris stian norska kronan och den 13 inställde fig hos storthinget fonungeng af Swerige kommissarier, såsom de i norska storthingets handlingar kallas. Kommissarierne öfwerlemnade derwid till storthinget ett i 100 88 affaltadt förflag till konungariket Norges grundlag. Storthinget beslöt derefter den 20 Oktober, med 72 rö ster mot 5, Norges förening med Swerige och, med 47 röster mot 30, an konungawal icke stulle ske, innan man blifwit ense om de förs ändringar, grundlagen stulle undergå. Om dessa underhandlades mellan de swenske foms missarierne och norska storthinget, tills detta den 4 November antog den sedermera sällande grundlagen i 112 SS, hwillen under samma dag ef de swenske kommissarierne påtecknades, att den med förbehåll af Sweriges rikes ständers konstitutionella rätt, i de delar, fom medförde ändring eller jemkning i Swer riges rikes regeringsform blifwit afhandlad och beslutad emellan de f. lommissarierne å for nung Carl den 13:des wägnar och Norges tors thing. Sedan det, förenämnde den 4 November, blifwit för storthinget tillfännagifwet, at de swenska kommissarterne på Hans swenska majestäts wägnar antogo norska garundlagen, walde storthinget samma dag till Norges for nung Carl den 13:de, hwarefter grundlagen d. 10 November af kronvprinsen, vå konungens wägnar och enligt dennes fullmaft, janfiones rades. Med all säkerhet kan man antaga, att det war i följd af deösa komm s ariers Yr kande, fom nämnda förbehåll i grundlagen inflöt, och då dessa underskrefwo grunclagen eller unionsdekumentet å swenste konungens, fom dä ide war wald till ÅNTorges konung, Wwäg: uar, följer och deraf, att de handlade å fwenska folkets wägnar, til följa hwaraf och nämude grundlag är ett unionsdokument. Såsom ytterligare stöd för denna min asigt får jag åberopa hwad fom berfwit ottradt af den uniorgfomitg, som åren 1843 — 1844 war neds satt och hwilfet Yttrande finnes intaget å pag. 23 af betånkandet, få lydande: Den norska grunblogerd historia, dess innehall och det sätt, på hwillen den ef er föregående underhandlins gar mellan swenske kommissarier, å ena sidan, samt no:ska stor binget å den andra, blef ans tagen, wisa, att Norges grundlag, med hånfes ende ill de giundsatser och stadganden, fom witkomma föreningen med Swerige, nodwån:s digt mäste betrafiag och gålla såsom det urtprungs liga unionodokumentet mellan Swerige ech Rorge. Läångre ned på samma pag. heter det widare: ftomireng norske ledamöter tilläta fig i underdänighet förklara, att de betrakisg de foråndrin gar i Norges grundlags g 25, hwilka Uppe komma genom de i fominerd förslag upptagna ftadganden, säsom betydliga eftergifter å Nor ges sida, men hwilka genomförandet af lifheisgrundsalsen och affeende å föreningens wålfor: dra, samt att de blott gifwit fina röster för