vat teit JULIVIVSIMVEj 423 9 ensam underhåller jamiljen. När, åsom få ofta händer, den förfördelade och missbandlade hustrun anhåller om laglig skilsmessa, eller åt. minsione att få taga sina barn och fina ringa lösören samt bo afskildt från fin tyranni ste man, eller begår af mannens lön efter ars betsjörtjenst eller af den gemensamma förmo genheten utbekomma något ringa bidrag till sut ob barnens underhåll, få måste domaren, han må wara huru menskligt sinnad fom het, han må hafwa funnit mannens uppförande och missbandlingar af hustru och barn huru upp, rörande fom helst, dock swara: Nej, du får ej ssiljas, du får ej beller något underhåll, du får ide heller rådda dina tillhörigheter, du får ei heller fly det hus, der du och. dina barn mig: handlas. Du stall återwända dit, medan de tidsödande formaliteterna, dem mår lag fordrar, fortgå och medan de flera rättegångar handlågs gas, hwilka äro erforderliga för att bereda dig råts tighet till äktenskapsskillnad. Haf blott tåla: mod, det är en god dygd. Sedan du efter att förgäfwes haft din man inför församlingens prest, jsörgäfwes låtit honom warnas inför fons sistorium, ytterligare mot honom wunnit tre rättegångar å rad, få fan du, derest du DÅ än: nu lefwer, några År härefter påräfna att — ide genom min åtgärd, men af funglig nåd — befriad från widare misshandlingar och unde få skilsmessa. i i Hwilket hån mot den wärnlösa qwinnan ligs ger ej i denna lagstifmmg! Och ändock huru många tujende äro ej de qwinnor, fom wars je år göra en bitter erfarenhet om sanningen af denna skildring! J andra familljer, wisserligen lyckligare än re nyss skildrare, iaskränker fig mannens brottas lighetedertill an han förskingrar den gemenfams ma förmögenheten, eller hwad fom inflyter af hang lön eller arbetoförtjenst, eller lefwer i länja och låter hustrun underhålla boet, men emellertid skuldsätter dem gemensamt, måhända blott för att tillfredsstalla fin passion för spel eller spirituosa, måhända äfwen för att, glömsk af åra och tro och seklighet, offra På andra qwinner, hwilka han till hustruns skymfande ej sällan helt fräckt intager i huset, eller i bwils kas sällskap han, lifa fräckt, offemligen wisar sig, att ide räkna en mängd andra till huikruns förkrossande ämnade skandaler. Hustrun ser och kånner allt, bennes slägtingar likaså, men intet fan derwid åtgöras. Hon arbetar för att ffydda fig och barnen mot nöd; men samudigt skuldsätter mannen fig och hustrun på annat håll; och wid utmäming, påfordrad af den wårdsluswård eller frögare, hwars källarsal sockat mannen från hemmet, eller af den, fom förskjutit de medel, hwarmed Han underhållit den lösaktiga qwinna, fom förmått honom att. försumma fin hustru, borttagas ofta de nöds wändigaste husgeråden för den utarbetade och förgråna makan och i och med delsamma de sista reesurserna till underhållande af de gemen: samma barnen. J andra länder fan doc domfiolen dömma till frillnad för misshandlingar. Så ide hår. Den kan illåta hustrun art bo afskild hän mannen, förpligta honom att betala bidrag till hennes och barnens underhåll, wid swårt wraff förbjuda honom ett uppsöka henne i hen: ned nva iillflpfisett; — få ide bår — få ide hår! Der fan åfwen domaren råda den flös jande och utswäfwande mannens hustru en hjelpsam hand till räddarde af hennes och bars nens tillgångar och till bewarande af hwad hon med sitt arbete förtjenar. Så ej heller hår. Jngen medlem af detta riksmöte torde fins nas, fom ej känner, hwar inom fin ort, flera erempel på hwarje särskildt flag af de utaf mig fålunda citerade olyckliga ältenskap. Min skildring, huru mörk och upprörande den an år, säledes ej beskyllas för öfrwerdrift; w ingen kan föreställa sig alla de upptänkliga fått, fom stå en elak man till buds för att pi: na fin huftru. Och huru skulle man wäl ock. få funna fånna ett sådant! Lidandet är tyst i samma mån fom det år djupt och werkligt. Hos hustun, aldrig få misshandlad, finnes dock ofs ta en qwarlefwa af den gamla färlefen, fom åter henne kasta en slöja öfwer de wärsta grågs ligheterna. Wi ömma för de lidanden, fom negrerna utftå under slafpiskan; men år detta på något fått wårre ån hwad fom ofta faller pa en fiwenft hustrus lott 2 Nej långt mindre. Staf wen är född till sitt lidande och wåmar sig ej båtttre, den olycklige. Hustrun deremot hoppas ett samlif, förljufwadt af kärlek och frid. Hon hoppas skydd och hielp af fin make. Jag har secknat det onda. Ålerståt att bo ta brifterna. Må wiljan wara god. Rättigheten att dertill medwerka alstrar också pligt till ett Hwarjcehaunda. Gnstaf den 3:dje och Per Olsson. Konung Gustaf den 3:rje brukade ofta, säsom bekant är, gå ut ibland folket, dels för fitt nös je full, och dels för an någongång höra ett ord oförfalskad sannina. En gång, under det att be: la hofwet war förlagdt till Dronningpolm, gick van ett gort slycke inåt Lofön. Endast en gars con bleu beledsagade bonom. Denne gosse bets te Lars Hjortberg. Under det Konungen i tjuva tankar gick fram på en gånastig, genom en bebaglig grön råge äfer, föll bang blick va en gammal Bonde, fom git och sädte. Bonden wände ryggen ät Kor nungen, få att denne nalkades bonom oförmärkt. Bonden talade för sig sjelf och Konungen lyssnade för att höra bwad ban sade. Bonden yttrade: Rommer di, få kommer di inte; — kommer ti inte, få kommer dil Förundrad öfwer deds fa besynnerliga ord tilltalade Konungen Bon: den, od) frågade bwad ban menade. God atron! fare Bonden, tog röra filtmössan och bugade fig djupt. waore wår nadige Konung! (Sod afton! Sud beware dig redlige Dannes man! swarade Konungen, något förlägen öfwer att hafva glömt den bland allmogen obrotisligt antagna völligheteregeln, an aldria iilltala nås gon fom man träffar, utan att först bälta. Pen säg mig bwad vu menar med ding ord DV flara il genmålte bonten, jag får ärter, fi, kommer dufworna och Äter upp ÄTters na, få tommer inte ärterna opr: koms:er inte dufworna, då kommer ärterna. Den wittre Konungen skrattade bjeriligt åt en få enkel förflaring, oc betallte Bonden an ide gifwa ten åt någon annan, förr on hun fett Konungen 12 ganger, få slulle han få en ko. Ooh tu bererg vågade Kungen, när Bonden lohwvar de att lyda. Per Oisson beter jag — hvarcs de Bonden, men foen, bo ffa bera Kunafan! Naär Konungen fom bem till Slottet, roade ban fig att fromställa bondens ord, sasom en gåta, fer fin närmare omgifning, men ingen funde uigissa betydelsen. Konungen utfaste en betydlig belöning: men gåtan förblef otved. Lars Hjortsberg andde art Konungen fått gåtan of den ber bonden; ban gick derföre och uppfökte honom. Han bad Bonden om förklaring på de besynnerliga orden. Bonden hrarade att ban ide kunte gifwa den förr an ban fet Kangen 12 gänger. . Jafå, genmälte Hjortsberg, och toa urv ett silfwermynt med Konungens bud. Hwenr åt Den bär e7 RKuvgen, jag känneren nog ! Jå behall den ! TE wadert I wem år ten bår sortsante Ojortsdera elfwa gånger till, oc gaf Bonten viterligare elfwa silfwermynt oc Bonden sade ytitterligare elfwa gånger iack wackert Derefter förklas rare ban ordens betydelse för Lars Hjortsberg. Nar Hjorteberg äterkom till Sloctet, degarde ban udnand utt få giesa de urpgifna Ordens berydelje. Han fick det och gissade naturtigts wis rätt. Du bor warit beg Per Olsson, diu luswer, och leckat ur bonom bemligbeten. Hjortsberg erkande detta. Kungen lat efterslicka Bonden, och förchöll banom strängeligen ut bon brunt fin tro och lof ven. Bonden tog då upp ett sisfwermont, wände bilden åt Konungen och sadeHwem är det bär 7 Det år jag, vet fer jag nog, men hwad dör det Div 0 fi swarade Per Olsson, det war få, att en ung Herre fom och wisade mig 12 gåns ger sädana bär, och då bade jag ju fett Eders Maj:t 12 ganger, da bade jag ju rätt ati tala omer. Konungen fog rätt bjertliat åt beta saken. Lars Hjortsberg fick många belöningar, och Bons ven en fö, som länge betade på Lofons bördis aa Ängar, ech fändes allmänt under namnet lg ung fan — Saphir yttrade pa en ar una humoristiska för relaeningar: Der sages att Europa är få öde werjullt med menniskor att utwandringar mäste ega rum. Galenskaper; Om Europa är öhvers befolfatt bwarfore stä da kons:tsal:e och teatrarne tomma? Gär man förbi en skraddarebutif fat. tas menniskor i alla de upphängda rockarne, och tittar man ia bog en modekramerska fattas but wuden till alla de exgonerade battarne; Fri gar man en läkare, sattas det bonom patientcr; frågar man wärdehuswärdarne, fattas dem funz der, och frågar man egaren af forgmagafiner, af sig den SGud bes Medel mot tillfrusna pumpar. LÅ Pott1 lig man har under nuwarande tost haft til: fålle lyckligt amvånda ett gammalt fastän mår hända mindre bekant medel, att få wattnet att flyta i tillfrusna pumpar. Det består deruti att en handfull kolsalt upplöses i en rhäkopp sofande wanten. Denna upplösning flås uti pumpens tut, samtidigt härmed. bindes pumps ftången i wädret, få att upplösningen fan hinna ned till hjertat, då man efter en fort stund skall få fe walnet rinna ut af tuten, såsom af en fontaine. Constitutionnel offentli ggör ett bref, hwilfet biskopen af Orleans strifwit 1816 och i hwilker han vittrar, det våfwen ide bar behof af ett werldsligt herrawälde; äfwen förwaras i denna skrifwelse den gaslicanska fyrfans frihet. Sann annekdot. På Furusund tilldrog fig i somras att en bondaum ma rån Orbatfen (fom ligger ett par mil från Furusund), fom roente till det sednare stället oc bad en ar badgåsterna bjelva ig med ant läsa ett bref. Bodgastn: tag bit drefwerl Gumman: tet liager i båten! Badgänen: nå, få på efter det dä! Gumman: Herre Jessee! det ä ju rörra, wet ja! Batgasten följde med ull bären, der ban fann gummans stugudörr, hwilken numman aflofrat och merfört: ty en bonde, benamnd Clacs bulds sen, bode sökt benne oc) med en föl skryjwit på vå densamma: er ene bår bar flurit öswer till wårat land — fom oc bemnn! och gumman funde ej läsa. Gharad. J Enasand man mut forsta brufar falla owar flicka, bwilken ännu ej sätt salla af sällbet full, uti en makes famn. Bland alla christnas dygder år mut andra vå den förnamsta — hwem kan det flandra? — ett allmänt fändt och alltid wankigt namn. Den wäpg, fom är mitt tredje, bwaren tar, fom mydet bräådtom ram till målet bar. Den fom mit hela är, kan man ej prisa, oc sjelf deraf van bar ej någon lisa. AA— —— — — Handel och Sjöfart. Torgpriser. . Westerwik. Råg 11 4 11 24, Arter 12: 24a 13 rdr, Potatis I a I: 12 pv tunna. Gefle. Öwete 15 a 20 rdr, Räg 12 a 12 24, Korn 10 a 11 rdr, Hafre 7 rdr, Potatis I: 24 or tunna, eocrkoping. Öwete 17 a 20 rdr, Råa 12 a 13 rer, Korn 11 a 12 rdr, Hafre 7: 24 a 8 ror, Potatis 4 a 5 vor pr tunna. Örebro. Hwete 16 a 19 rer, Råg 10: a 11: 24, Korn 10: 24 a 11 vor, Hafte Ta Ti 24, Porates I: 24 a 3: 36 pr mona. (Göteborg d. 22 Febr. Bråmvin inloco bi behåller fig oförändradt fast, och har omfatta till 1 rov 26 öre pr kontant, men innehafware fordra bögre priser. e tockholm bp. 21 Febr. Dagene kurs för wexlar. Lonton 3 m. d. ror rifsm. 17: 60. Hamburg 3 m. d. Åmt ror 133: 76. Paris I. m. d. idr ritsm. 70. Gottheborg d. 22 Febr. Dagens kurs för werlar. Lenden I m. d. rdr riföm 17: 60. Hamburg 3 m d. rdr rifsm 1332. Kopenhamn den 20 Febr. Hwete 120-130 Pds I Rbdr a 9 Rbdr 1 Mt. 15 RPoöos I Rödr 2 Me a IRodr 3 Mk. Rag 122—124 Pos 5 Rbor 56 sk ad Rbdr 4 Mk. 125126 Pos 5 Rbdr 5 Me a 6Mk. 6 Rodr I Mk. Korn, 2 rad, 110—112 Pos 5 Rbdr 3 Mk a 5 Rodr 4 Mk. 113—114 Pos 5 Rbdr 5 ME a 6 Rbdr. Korn, 6 tad, 101— 104 Pos 4 Rbdr 5 Mk a 5 Rbdrat ME, Hafre 75—81 Pos 3 Rbdr I MF a 3 Rbdr 5 Mk. Wicker 7 Rbdr 3 Me a 8 Rodr efter qvaz litetet. Ärter 8 Rbdr a 8 Rbdr 2 Mf, efter qvar litetet. Ravs 10 Rodr 72 sk. a 11 Rbor 24 sk., efter qvalitetet. Produfimarknaden mycket ssilla under förfuts na weckan. Hastbudar 54 Ror vr st. Kalfskinn efterfrågade och afsatta. Klivslinn afsattas t. fasta priser; förgafwes bjudes 28 Mk. a 28 Mt. 8 st.; Ul utan omfättning; prima somma::. nll hålles i 50 a 51 st.; sämre fan föras til 46 a 48 ff. pr d. War till flauare 4 M 4 ff. a 4 MF. 5 sk. pr Pd. Penningemarknaden bar ingen förändring 7 SR anforna nepfatte herad DiLseonto — last, båtar, wattensat. skansklädnad m. get på däck och läck. Hade d. 6 d:s i Nordsjön och träffats af en swår stö lade två man öfwer bord. Lyckligtw och en matros bergade, den andre ma nade tywärr. Cowes, 15 Febr. Den med skader komna swenska briggen Grust, Berns, Bahia, har i dag ingått i hamn för rera. christiansund, 8 Febr. J dag inl Corrigal, fr. Landskrona t. Jrland läck, och skall strart börja lossa, Då lasten. Batavia, 22 Dec. Swenska skeppe tadt på Guropa (Canalen för erdre Pd. 15 a 3 Pd. 5 sk., att lata i S stämmelse swenska briggen Carolina. Swenska fartyg vå u London, 11 Febr. Clar.: Hilda, 13. Sovhia, Löfqwist, t. Göteborg. Febr. Harold, Söderberg, t. Gibral 13 Febr. Arel, Jehusson, t. Gity 11 Febr. Hervig. Hullberg, fr. Lon lia, Olsson, fr. Antwerven. — Sw Göteborg. Björck fr. Niemwediey. — Piteå, Backström, t. Lenden. — Ver Gmil, Pettersson, t Hull. Antwerpen, 15 Febr. Ånna Mo Ustad. — Campeltovn, 13 Febr. Letth. — Shields, 14 Febr. Auro den. — Batavia, 14 Dec, Carelina guma, fr. d:e; Prins GCarl, t. Stod i Febr. Lamartine, Anderoson, t. A 28 Dec. Norden, fr. Shanghae. London, 15 Fedr. Clar.: Sovhi Janeiro. — Cardiff, 14 Febr. Till Lagerstrom, dest. t. Malta, Fadad. — Dygden, Petterssen, fr. Westerwik. braltar den 4 Febr. Hilda, swensk Febr. Swea, Morin, fr. Genna. — t. Steckhelm: den 5. La Balette, ( den 9 Galathea, Westerberg. 1. Gi go, Wendell, t. Stockholm. — Calla retha, Möller, fr, Ghincas. — neli wall, Lindbom, fr. St. Thom as. — Superb, Dahlin, fr. Marsetlle. — Glar.: Lamartine, Anderoson, t. Ant Marseille, 15 Febr. Glar.: Ave Falmonth; Hebe, Trapp, t. London. Febr. Under lastning: Victor, Nyj Batavia, 14 Dec. Carelina, Dyber antiv, Sandberg, fr. d:e: den 20. 4 t. Stockholm. — Sourabava, 7 Dec berg, fr. EÅheribon. — Charleston, Olssjon, fr. Boston. — Valparaiso, fr. Hamburg. Åstundas kö Gamla Nr:s af ti re Helsingborgsposten 4, 3, 6, 7, 8, 9, 10, 8 135. Adress: Helsing boftryckeri. Ledig kondit Twenne goesar, något förs nast blifwa antagna I baga fan ske bos B. Andereson på Annonser fi 8. Torcils B J. ECorelld Ställningar och Förhällan 75 öre. Wandringar genom och naturen. Första håfter I 3 fina stålstick samt flere trå lrdr. Christeudomsli i wår tid. Tidsbilder af Ai 2 rdr 50 öre, Bönedags för år 1860, 3 öre. Wid rabatt. MNRovell:Biblirc En illlbedjare af madame fransysk hafberättelse af Gec wers., 50 öre. Poft-Scrij Hauburg den 23. Consti från Turin alt den engelske fordra Cavour art akta sig Från Paris skrifwes att förening med Preussen andt och att Preussen under wiss Paris, Remes 68, 25. Hamburg d. 22 Febr. något flauare, men ringa aff förändradt. Amsterdam. 2 f. Hwete I oc 67 högre och liflig omsätti AA C a Ar