förgäfwes, Italiens och päfwens fördelar, äfs wensom att den helige fadrens omedgörligbet lägger hinder i wägen för en önstwärd lösning, samt ännu mera förwärrar safernas ställning, och slutligen att, faftän det är bra sent, en ef. tergiftså päfwens sida likwäl Mulle göra det möjligt för kejsarens regering att lemna fit biftånd till en försonlig och fiof politik. Åfwen befullmäftigas gesandren att föreläsa cardinal Antonelli denna devesch, oh, om få önskas, lems na honom en assktift deraf. Danmark. Köpenhamn, FoL wil weta att Monrad efter tre dagars oafgjorda underbandlingar bar fått afslag af ett par fina politista wänner, om pwars biständ ban trodde fig funna hoppas. Flensburg d. 20 Febr. I fänderförfamlins gen i förrgärs förklarade presidenten att han bade fått uppdrag af den kongl. commissarien meddela forsamlingen, att en widare bebands ling af den Rumohrska adressen förbjöds. Ders emot protefterade berr v. Rumobr. Det wore orätt ant en adress eller bön till bang maj:t for nungen, ywilken dlifwit undertecknad, antagen och) underskrifwen af majoriteten — 26 medlems mar — ide skulle widare få behandlas. Såwäl den songl. commissarien fom presidenten af: bröto talaren och förklarade att hwarje afhandling om denna sak ansags wara slutad. Frankrike. Patrie berättar att fejsarinnan har wid förs sla underrättelsen om spanjorernas fora seger wid Temuan ullsandt pr telegraf drontning Ifas bella fin lyckönskan, samt bewiljat af fin bands Fasja en större summa ät de fårade i den franffafrifanska armecn. i Från Marseille lärer en större perision Hafwa tnfommit til senaten emot Romagnans afz söndring fran kyrkostaten Spanien. Enligt ett Madrider telegram skall kamarillan wara så krigslysten, att det år mycken ringa utsigt till fred, och korrespond. anser att kriget må gå fin jemna gång, och ant fredås underhandlingarne icke skulle antagas. OD Dons nels gemal, den nya hertiginnan af Teman, har rest till sin gemål. Från Madrid omnämnes pr telegr. att re geringen har underrättat O Donell om de wils for, på hwilka den mill sluta fred med Mas roco. Man känner icke närmare innehållet, men det förmodas, att wilkoren äro få ogynsamma att Marockanerna icke kunna gå in derpå. Jtalien. Forisättning af påfwens bref till kejsar Nas poleon: Nästan hela befolkningen war bestört öfwer denna rörelse, som deu icke hade wäntat och icke wille härma. Ers majeståt säger att när jag gån in på det förslag ni gjorde mig i det bref herr Meneval öfwerförde, skulle de euros peiska provinserna befinna fig under min aufs toritet. Detta bref står — om jag skall tala uppriktigt — i motsägelse till det fom ni till: skref mig i början af det italienska fälttåget och hwaruli ni gaf mig tröefulla förfåfringar, ingen orsak titt bekymmer (afslizioni.) J jörsta delen af det bref, hwartill ni hänwisar mig, föreslog ni en plan, hwilken jag lika litet kan samtpycka till fom den nuwarande, och hwad den andra delen angår tror jag mig hafwa gått — in derpå, hwilket synes af de punkter jag har meddelat er gesandt i Rom. Jag kommer således tillbafa till ers majes stäts yttrande, att jag, når jag hade antagit bemäldle förslag, skulle jag bafwa häfdat here radömet öfwerofwanomnämnda provinser. Detta tyckes wilja säga det samma fom att dessa, i det stadium, hwaruti wi nu befinna oss, äro förlorade för alltid. Ers majestät! jag beder er i kyrkans man och tillika för edert eget ins tresses skull, att få framtråda att min fruktan aflägsnas. Af wissa memoirer, som man tror wara obekama, ser jag, att kejsare Napoleon den 1:ste efterlemnade till behjertande nyttiga förmaningar, wärdiga en driften filosof, hwilken i olyckan blott finner sin tröst i religionen. Säkert år det, att wi alla snart skola mötas inför den stora domstolen, för att göra råfenskap för hwarenda tanke, ord och handling. Lårom oss då sträfwa att wi funna framträda på ett sådant fått inför Gud, ant wi kunna hoppas få del af hans barmhertighet och icke af bang rättfärdighet. Allt dena säger jag i egenskap af fader, hwils fen gifwer mig rättighet an säga mina söner sanningen, huru upphöjda de ån må wara i denna werlden. För öfrigt tackar jag för edra wälwilliga ynuranden med afseende på min person och för de försäfringar ni gifwit mig, att ni will bibehålla er goda tanke om mig, fom ni säger ni alltid bar hyst. Mig åtlerstår nu endast att bedja Gud art han mille skänka er, kejsarinnan och den unga prinsen sin rikaste wälsignelse. J Vaticanen den 18 Jan. 1860. Pius IX. Utom ett bref tillförne har påfwen återigen skrifwit till biskop Dupanloup i Orleans, wars uti han tackar honom för det han med ifwer i Frankrike förfäktat påfwens sak och på nytt ans gripit den ofsiciella franska broschyren. Skrifweljen år, enligt LAmi de religion, af följande lydelse: Arewöcdige broder, helsa oc apostolisk wåls signelse! J den stora förwirring i Italien, fom få wåldfamt har tillintetgjort suveränerna och frode fat den päfliga stolens lagliga makt, hela Emiz lien och Romagnaen, hwilket upprorets fiftare och anhängare welat, äro deras sista tankar slutligen fullkomligt uppenbarade genom de bes drägliga werk man offentliggjort i Frankrike och utspridt icke allenast i städerna utan äfwen på alla de minsta ställen. Hwad dig angär, ärewördige broder, så har du strax märkt denna skrifts afskywärda syfte och ögonblickligen kampat deremot. Alla goda uttala beröm öfwer din energi och din fjäld: styrka emot werldsliga suveränitetens fiender, och wi, ärewördige broder, sända dig wåra life ligaste lyckönskningar för denna nya och stora tjenst du wisat den apostoliska stolen och wår suveränitet. Wi tacka dig för denna nya skrift du sändt oss, och wi hafwa läst den med stor tillfredsställelse. Hwad angår det andra werk du år sysselsatt med, för att förswara den apostoliska stolens suveränitet, få ide allenast billiga wi det, årewördige broder, utan wo äfwen aft der mycket. bestyrker den apostolista stolens och den allmänna kyrkans rättigheter. Emottag, såsom bewis på den synnerliga kårlef, wi hysa till dig, den apostoliska wälsignelse, som wi gifwa dig ar hjertat, och måtte den för dig, ärewördige bro: der, likasom andligheten och folket, hwars wägledare du år, wara en iillförsäkran om alla himmelska gåfwor. Gifwet i Rom den 14 Januari i wårt pons tificats fjortonde år. Pins IX. Hollaud. Det har ide lyckats den holländske folonials ministern att bilda ett nytt kabinett. Det heter att konungen har nu gifwit uppdraget åt Ban Ryssland och Polen. Det allmänna uppseende, bwilfet en harms lös utan afsigt gjord anspelning på theatern frambrogt, betecknar mera än någonting annat stämningen i de högre och lägre frettarne. Man tänner Alerander den 2:s förkärlek för jagten; detta nöje år den älskwärde monarkens enda wederqwickelse. Om denna passion cirkulera de mest öfwerdrifna berättelser. Nu skulle det från tyskan öfwersatta Narcig af Brachvogel uppföras. J en aj scenerna öfwergifwa, fom bekunt, alla personerne skädebanan utom en, som stannar qwar och wänder fig med dessa ord till publifen: I den stund, då landet lider vöd och alla finnen äro upprörda, har han endast sinne för jagren. Obeskrifligt war det intryck man härwid erfor; till demonstration kom det icke, men stycker blef förbjudet. Hannover. Den hannoverska regeringen skall, såsom det säges, bafwa gåt in på Englands förslag bes ttäffande statstullen oc en allmän Conference skall öppnas för bestämmandet af summorna. Amerika. Ett obyoggligt upptrade bar, enligt New orleans Delta, egt rum i New Orleans. För ett är sedan hade någon oenigbet uppkommit emellan öfwerste Peck, fom är en medlem af lagstiftande församlingen, och en herr C. N. Harris. Bäda dessa personer bade infunnit sig wid en sammankomn den 25 Januari i S:t Cbarles botell, r New Orleans. Under trängseln fom öwerste Pecks wän utan afsigt att fnuffa berr Harris. Harris kände icke Pecks wån, men då ban bastigt wände sig om fick ban fe Pecks, och ropade: Mi will förnärma mig, samt afslöt genast en pistol emot Peck, men träffade icke. För den störda husfridens skull döomdes Harris till penningeböter. Dagen derpå träffades förenämnde personer återigen, på fame ma ställe, då Peck började anfallet emot Har: vis medelst afstjutandet af en pistol. Harris började nu äfwen att sljuta. Harris blef fluts ligen dödligt fårad och Peck arresterades. Sydamerika. Lima d. 12 Jan. Från Cvile hafwa wi den underrättelsen, att Valdivia blifwit bems sökt af en förfärlig eldswäda, hwarigenom 52 byggnader nedbrunno, de flesta woro ortens of: fentliga byganader, bwilfa troligen, säsom de flesta bud bar, woro uppförda ar frå. — Bo: liwariska brer beratta om en undertryckt revus lution i Cochadamba. — Striden med Ecuas dor är nu helt och bållet ordnad, under det att gesandten Juan Covero för sin helsas skull dras git fig tillvoaka. Till ny gesandt bar nu Cas stilla utnämnt Dr. Manuel Morabs, od) hären stal den I od) 10 inskeppas från Guayaquil till Para. Tele gram. Hamburg den 20 Fedr. Enligt underråttelse je från Neapel ffall en sammanswärjning emot Napoleon wara upptäckt. Minister Galotte år död och Rosica har blifwit hans efterträdare. 30,000 daler äro öfwersända till Triest för att derför framdeles wärfwa friwilliga. 200 of ficerare och foldater af Nianellis arme äro artesterade för politiska orsakers skull. Deputerade kammaren i Berlin har widtas git flera wäsentliga bestämmelser i lagen om grundskatten. — Den 21 Febt. London den 20. Budgerdebatten öppnades i underhuset. Dsriaeli gjorde det tillägg art huset, innan det antog handelstraftaten, flulle pröfwa de nedsättningar i tar riffen, som icke deraf woro föranledda. Mini: strarne uttalade fin motsägelse emot Detta til: lägg, hwilket slutligen föekastades med 293 emot 230. Hamburg den 21 Febr. Paris den 21:ste. Jnrikesministerns cirkulär förklarar att der År. tid undertrycka alla uppwigglingsförsök i den romerska frågan. Det ålägges prefekterne att förbjuda allt utspridande af brochurer, som blifwit författade utan regeringens Authorifas tion. Missbruk af predifofriheten skall denons ceras till statsrådet. Kejsaren önskar fred med bibehållande af religionsfrihet. Rentes 67 90. — vondon den 22 Febr. Wid underhusets jams mankomst i går förklarade Palmerston att Enge tand såwål fom Frankrike kan föreslå modinfas tioner i handelstraktatzn wid ex fupplementars convention, men att ingendera äro skyldige att antaga dem, Duncan ivftade på ett tillägg, i följo af hwilket huset skulle uttala sitt mips billigande af att deficit blifwa sörökadt wid den förändring, fom skett i intägtsskylderna, samt genom inkomstskattens förhöjande. Der batten häröfwer utsattes till Torsdag. Paris. Rentes 68. Om lag till skydd för qwinnan. (Motion af P. Staaff) Medan i wårt fädernesland på sednare åren så mycket gjorts till förbäntrande af wåra las gar och till mildrande af onödig stränghet ide samma, få har dock någon uppmärksamhet ej egnats år en del af wår lagstifming, måhäns da den del deraf, fom, mest hänwisande till förs gångna barbariska tidehwarf ännu finnes oförs ändrad — jag menar den, hwarigenom en ftacfars qwinna, fastkedjad wid en råtufwvåfwan: de och fuvig, wåldfanar eller blott slösande man, år ur stånd att göra något för att skydda fig sjelf från misshandlingarne samt att för fig och fina barn rädda något af den förmögenhet, hon i boet infört, eller, i händelse hon ej irs fört någon, art af mannens stundom betydliga arbetsförtjenst erhålla något bidrag till fitt och barneng underhåll och undfomma det ofta be fintliga twånget att anskaffa föda åt fin elåns dige make. Hwilken domare har ej mångfaldiga gånger upprörts ww anblicken af twå makar, mörans de hwarandra inför domstolen, qwinnan ned tryckt af misshandling, swält, arbete och nat waf, mannen försupen och rå, qwinnan frufs tande oh rädd, mannen fräck och wåldsam! Hur ofta har ej domaren med blödande hjers fa måst antingen helt och hållet ogilla qwins nans klagan, emedan hon ej förstäti, hwarken an bära misshandlingarne eller att dröja med AAAAloOOO— ——