aktighet i telegraferingen derigenom uppkom. Kan sådant gå an hos utländningen, så kan det ocffå gerna gå an hos of, förutsatt att anordningarne äro riktiga och ändamålsenliga. (Forts.) Helsingborg d. 17 Februari. Sundet, som i går war temligen rent, är i dag till följd af nordl. ström uppfylld med mins dre drifis; det oaktadt forifar kommunikationen med danska landet, få att hitintills har ej post eller resande warit deraf hindrade, Twenne Holländska fartyg inkommo i hamnen i går, för att intaga last, och twenne ämna fig in. Helsingbora är förmodligen det enda ställe, wid skänska fuften, fom för närwarande har någon lifligare rörelse i fin bamn. — Kölden är i dag 10 gr. En barnamörderska. Efter hwad wi fått weta, bar i förrgår wid Luggude Häraderätt blifwit upplyft att den förut omnämnda pigan Jobanna Larsdotter från Päbljjö, enligt sitt erfännande, skall hafwa framfödt ett lefwande flidebarn och qwäft det genom handens på nyckning emot barnets mun, hwarefter bon fe: dermera dränkt det. Till utplänandet af alla sonliga bewis hade bon derwid begagnat fig af den i eldstaden upptända brasan. Telegram till Snällposten: Preftes och Bondestånden hafwa bifallit Tjugomilionslånet; Borgateståndet och Adeln hafwa beslutit lån å Tjugofem milioner. — Till Bankofullmäftige äro walde: Schwan, Björk och Hjerta. — Till Direktör i Malmö LVänes fomor har Borgareftänder walt Borgmåstare Billftröm, till suppleant Handl. Barkman. Telegram till Hand. Tidn. I Borgares ständet utsedde tid bankofullmäktiges suppleanter: grossbandlaren Pevron, Billing och Alma wist; till rifsgaldsfullmäktige: Berg, Brinck och Graä. Suppleanter: Rinman, Upling oc bru-spatron Björkman. Göteborgs länednektörer: Chr. Arwidsson: suppleant: rådmannen Green. Bewäringsmönstringar innew. år: Lördagen den 7 April kl. 12 på dagen i Mals mö med bewäringsskyldige från städerna Mals mö, Skanör och Falsterbo. Tisdagen den 10 April Fl. 12 på dagen i Klörup med bewäringsskyldige från Orie och Skytts härader samt från Swedala och Sime linge socsknar inom Wemmenhögs härad. Önsdagen den 11 April kl. 12 på dagen i Skiwarp med bewäringsskyldige från MBemmens högs (utom Swedala och Simlinge socknar) och Ljaniis härader. Thorsdagen den 12 Avprit kl. 12 på dagen i Mtad med stadens och Herrestads härads bewaringsskyldige. Fredagen den 13 April kl. 12 På dagen i Sjöbo med Färs härads bewäringsskyldige. Lördagen den 14 April fl. 12 på dagen i Hörby med Frosta härads bewåringsskyldige. Måndagen den 16 April aäkl. 12 på dagen i Dahlby med Torna och Bara häraders bervår ringsskyldige. Tisdaqen den 17 April kl. 9 f. m. i Lund med stadens och fl 12 på dagen med de till Universuetet hörande bewäringsskyldige. Onsdages den 18 April tl. 12 på dagen i s 2 EEE Kjeflinge med Onsjö oh Harjagers häraders bewäringsskyldige. Thorsdagen den 19 April kl. 12 på dagen i Landskrona med stadens och Rönnebergs härads bewäringsskyldige. Fredagen den 20 April kl. 12 på dagen i Helsingborg med stadens och Luggude härads bewäringsskyldige, utom från Kronolänsman J. Ekelunds distrikt. Lördagen den 21 April kl. 12 vå dagen i Höganäs med bewäringsskyldige inom Kronos länsman J. Ekelunds distrikt af Luggude härad. Eldswåda, som förstört flera gärdar, bar äter egt rum i Upsala. Wigtig nyhet för Sweriges erporthanc del. K. Kommerskollegium mottog sistl. lördag följande wigtiga telegraf-meddelande från genes ralfonsuln Tottie i London: Regeringen har foreslagit parlamentet nedsättning i tullen på utländska träwaror till lifvet med Canadatariffen, äfwensom upphäfwande of tullen vå smör, of talg, ägg och en mangd andra antiftar. (P. T.) Vice konsulsforordnanden. K. Utvifegdes partementet meddelar att till swenske och norske vicekonsuler blifwit förordnade: i Treport under aeneralsfonfulatet i Havre, Etienne Nuna Floust, samt under general fonsulatet i WWafbington, I Charlenon (södra Carolina) handlanden Carl Otto Witte och i Chicago bandlanden Charles J. Sundell. Frän en Tysk tidning bafwa wi hemtat föls jande angående Garibaldes skiljsmessa, helt nyligen, med sin unga fri: På morgonen, dagen efter bröllopsdagen, vresenterades en ung officer af den piemontesiska armeen, hwilken förut bade tjenat under Sari: baldi, och af bonom blifwit öfwerhopad med aunstbewis; ban anpöll nu att få ett samtal med Garibaldi, i närwaro af dennes unga fru och swärfadren. Härtill samtycktes, och den unge officeren tilltalade Garibaldi sälunda: eu generat! Jag hyser, såsom ni wäl wet, den största högaftning för er, och jag mäste tala uppriftigi. Ty wärr bar jag kommit alltför sent; jag borde redan för flera dagar sedan bafwa infunnit mig, men jag war vindrad. Fullbordandet of ert äktenskap fan likwal ide afhälla mig ifrån att saga er, att ni på ett owärdigt sått blifwit bedragen. Madame, fom stär bär, bar warit en älskarinna till berr X, till berr ) o. s. w. oc är ide wärdig att bära ert ärorika namn. — 7Hwad har niatt swara bärpå 7 fade generalen till fin frn fedan i går. — Jag anser det under min wårdigbet, att swara derpål lydde swaret. — MNå da, få drager jag mig tillbaka, fare generaten, oc) man skildes åt i all wånskap. AAAAAAA —— Stockholm. — Till kommendör af nordstjerneorden har konungen, enligt briäsfeltidmingar, ntnämnt bels giske hofmarskalfen van den StratenePomdog. , Slaget wid Helfingborg. (Fern.) Fiendens siällning fann Magnus Stenbock wara mindre gynsam för swenska låren, enär fiendens högra flygel war långt utsträckt öfwer swenskarnes wenstra; men då han nårmaretas git i betraktande det omkringliggande fältet uppställde han i ftörfta haft fina linier, efter först gjorda anordning, hwilken manövre ei des märktes i den tjocka dimman af fienden. Mags nus Stenbock lät armeens wenstta flygel fram rycka i lifa utsträckning med fiendens högra och den öfriga armeen anfalla fiendens front, hvit: fen operation likwäl ej kunde försiggå utan de största swärigheter för den tufwiga och färraktiga marfens skull. Klockan 12 framryckte fivens skarne under lösen: Med Guds och Jesu bjelp ! Efter en timmas förlopp hade general Burensköld lyckats framkomma genom morafet och få nåra intill danskarne, att han, fom wille förekomma dem, måste börja anfallet. Han hade nio escadroner eller halfwa fin flygel vå linia; flera hade ännu ide hunnit anlända. Han anföll danska hästgardet samt några ans dra regementen med sådan häftighet att dane skarna drefwos tillbaka; likwäl kunde ej någon egentlig fördel häraf winnas, emedan under: stöd ej kunde erhällas från det öfriga kavalle riet. Fienden, under generallöjmant Rantzau, anföll äfwen med häftighet, få an båda Hår rarna bröto twårs igenom hwarandras leder; härunder stupade hästen för generallöjtnant Bus rensköld, och han sjelf, tillika med adjutanten BVildstein, blef tillfångatagen. Magnns Sten: bod säger härom, att han icke war fullkomligt nöjd med boron Burenskölds uppförande, att han 7t början så der onödigtwis lät taga fig till fånga. De swenska escadronerna måste wika tillbaka, ofwermannade af den talrika fiens den; likwäl skedde detta ide utan ett tappert motstånd, hwarunder öfwerstarne Holjt och Sprengel m. fl. officerare blefwo illa sårade. Danskarnas fördel blef ej heller waraktig; nu framryckte Gyllenstjerna och sysselsatte fienden tills grefwe Lewenhaupt hann framkomma. Fäftander blef uu häftigt. Ranzau sjelf del tog deruti säsom den ringaste soldat. Magnus Stenbock, som såg att här war den afgörande punften, atr genast från den högra flygeln tills falla flera escadroner under Duker och Wils helm Bennet, och hvenffarue blefwo öfwermåfks tige. När major Dewitz märfte detta lät han tillfalla twå regementen under öfwerstarne Lecgel och Larwigen, hwilka kommo i rättan tid emot fwenskarne, men wunno, fastän de fåktade tappert, Ingen fördel. Af Westgötha regemente stupade 73 man och 14 officerare. Ungefär på samma fått gick det med Oftgörba och med Gustaf Lewenhaupis ryttare. Dessa sednare tyckes wara alldeles oförwägna. IBeftgörha ryticri, fade danskarne, war umärkt tappert folf, men Lewenhaupes folk bestod af bara djeflat. (Riks. Art. Acta Hist.) Ranzau blef illa fåred i ormen och bröstet och måste draga fig tillbaka; äfwen flera andra officerare fåras des. Danska ofwersten Mörner, i spetsen för Fredriks hästlifgarde och med understöd af life dragenerna, under Holt, höll på att drifwa swenskarne tillbafa, då Holst föll och hans solk fom i oordning. Nu omringades danska hästgardet of fwens skarne; Mörner, nåra nog dödligt sårad, måste af sina trogna släpas från walplatfen. Frufs tande att swenskarne skulle flå hela danska flys geln, och derigenom winna seger, låt Devitz, utom De twå örut nämnde regementen, ännu fyra escadroner från wenstra flygeln framrycka till den högra flygelns hjelp, twärtemor genes raladjutant Meijers och öfwerste Scheels råd hwilka warnade honom, att ej för mydet för swaga denna flygets Men han kom försent De danska hade rean gifwit wika, oh förgäfwe sötte Devilå att äter bringa dem till ständ; d sivode til Helsingborg od förföljdes af swen frarhe ända titl slagbommen. Swenskarner seger på wenstra slygeln war fullständig. Ni framkom öfwer moraset infanteriet, hwilket un der beständigt skjutande avancerade i luckorna Danskarna hade fördelaktig position uppe på et höjd nära moraset, och framför danska bröst wärnet wore icke allenast danska ryttare utar äfwen några träsk, och bakom desamma truppe war ett starft artilleri posteradt. Swenskarn ryckte oförskräckt framåt. Hamilton med ende af Malmö garnison och von der Noths rege mente gåfwo en salwa på några och: treti stegs afstånd och inbröto sedan med pikar oc bajonetter. När major Palmqwist äfwen fran ryckte blef derigenom det danska fotfolket, efte ett tappert motstånd, tillbakafastadt. Nu kot äfwen infanteriets högra flygel under Spart feldt och Taube; striden war häftigast, till he ger, för Sparifeldt, fom fått att göra med gr nadiergardet, hwilket höll fig få wäl, att str den en stund war owiss. Meijerfeld och Asch. berg, hwilka jagat danskarnas wenstra flyg på flykten, kommo nu med fin kavalleri, äfwenso öfwerste Schommer, med en bataljon Sachsar Sparrfeldt till hjelp. Major Cronstedt lät k. nonerna spela emot fiendens midt; danska fo folfet blef nu omringadt, drifwet på flykte eller nedhugget. Hade striden warit swår för danskarne, bl bod flykten det ej mindre; det unga swenst manskapet tycktes ej förstå hwad pardon be tydde. Men Stenbock lärde dem snart rmildh emot de slagne, medelst allwarliga tillrätt. wisningar. Några bataljoner blefwo afskurr Om swenskarnes högra flygel blifwit rätt fra förd, sedan fiendens wenstra gifwit wika, hade a danskt infanteri kunnat afskäras reträtten : Helsiagdorg. Efter allting för ofrigt gick wå wille aldrig Stenbock nämna den na omståät dighet, eller hwem fom warit felaktig; han won rör det endast i ett bref till cancellirådet Fei Bennet förfoljde många in under pallisadern och tog en del af dem tillfånga. Men fo han hår ingenting widare kunde uträtta dre ban fig tillbafa mellan tvenne moras, för a låta manskapet och hästarna hwila. När gen ral Ranzau fålt spaning härom, samlar ha fastäån blesserad, ihop få mycket jolf han fund sänner fig till häst och förföljer Bennet för a söfa befria fångarne. Men lyckan war ej gyr fam der tappra uppsåtet; når han kommit ry tjugo steg nära swenskarne och de gåfwo e flydde danskarne mangrannt ob hade nåra ne lemnat sin general i sticket. Så slöts nu hel drabbningen och generalen grefwe Stenbock har inom twå timmars tid erhållit en fullkoml seger öfwer en fiende, fom fåftat med mycke tapperhet. Oaktadt ett nott inträffadt owäd. lår Slenbock hela natten fin hår sta qwar y slagfältet, fruktande möjligen ett anfall af fia den; men på morgonen imryckte han i fiende wäl försedda läger, der allt war i orubba skick för de trötta swenskarnes emottagand Danffarne förlorade 4000 döda, 2,700 fång och 4000 fårade samt 29 kanoner och hela I läger. Swenskarne räknade 300 döda och 20 fårade (enligt Fryrell.)