poleons bref till Päfwen, drottningen of Enge lands throntal och lord Palmerstons yttranden i underhuset åro saker, fom bewisa omöjligheten af en restauration i Mellanitalien, och tillifa omöjligheten af att kongressens sammanträde så jnart bestämmes. J anledning häraf blir det en pligt för de mellanitalienska regeringarne att efterkomma de fordringar, fom inlemnas af befolkningen, hwars wärdiga hållning har wunnit beundran af hela Europa. De mellan. italienska regeringarne hafwa redan efterkommit befoltningens önskan, med att införa och proc tlamera ben sardinska författningen och mwallas gen. — Gavour flutar cirfulåret med den förs säfran, att han aldrig skall glömma det ars swar, fom hwilar på honom, för Europas lugn och Jialiens luqnande, utan alltid haudla i fs werensstämmelse dermed. i J Rom har en revolutionär demonstration egt rum den 22 Jan. En betydlig folkmassa sirömmade genom gatorna under ropandet: Lefwe Jtalien! lefwe Napoleon och Franfrite ! under det man hwiftade med bwita tygstycken. Utanför palalset Boghese gjordes halt, och man ropade förbannelse öfwer adlen, som nyligen hade iillställt päfwen iillgifwenhetsadressen. Polisen wägade icke framttäda. Frankrike. Nörelsen i anledning af bandelstraktaten är uu mest slutad, och man är uteslutande upptas gen af frågan om Savoyens och Nizzas incor9oration, hwilken förfäftas af alla de fransta bladen. Man pästår att Tyouvenel, förmontis nen i anledning bärutaf, bar uppsatt affändans der af sint cirfulär till de franska gesandterna i U:landet. Eugland. J måndags blef också ver engelska Underbufet inturpelleratt angående Savopens och Nizzas införliivande med Frankrike. Det war lord John DSsracki, fom framkom med interyvellas nonen och ford Russel, fom beswarade den. lumkesmmistern förklarade, am de meddelanden, fom lord Granville hade menat i öfwerbuset, från den engelska tiu den sranska regeringen, i slutet af Juli, woro föranledda af en slrifwelse fom lord Cowlep fätt ifrån Schweitz. Det måste emedtertid först tagas i belraktande burus dotda man funde utan men föreligga parlamens fet de omnämnda afistyckena. En Merlinercorrespondent will weta, att Enge land går in på Savoyrns afstäende til Franks rike; men aldrig gifwer sitt samtycke till Nizzas, emedan Franfrife cerigenom komme i besutning af en wistig kusisträckning. Tyskland. Ernst Moritz Arundt afled annandag Jul i sut 91:stu år. Arnet war född vå Uigen, siuderate heologien i Stralfund och Greifswald, nen öfwergaf snart detta studium, gjorde en resa I te flesta curoptiska länder, od) blef 1806 profcesor i bilorien i Greifswald; ban war mycktt produfiv sasom författare, isynnerhet af rieser och broschyrer emot fejsare Napoleon, och maste derföre, eft:r slaget wid Jena, flykta till Steckholm, der ban ibland annat ådrog sig en tuell med en sransk officer, fom bade med mij: afinirg y trat fig om den tyffa nationen. 1809 äterwände han nl Greifswald, men flyftade då frriget u:bröt 1812 till Rossland, hwarest ban fom i förbindelse med de tyska patrioterna, hmwilfå sedan spelade en få flor rote under Det ty sla kriget, isynnerhet den berömde friberre von Stem. Wid tenna iiden började egemligen bans storbet; baas skrister och sanger uppeldas de hela den tyska nationen till bänryckning och bat emot franemännen. Under reaftionsperioDen, 1815, blef van indragen i en af process serna för demagogiska apitationer, od) 1819 afskbus från fit projeeserat i Bonn; men fid fin befatnun igen är 1840. År 1848 deltog ban i Frontsurterparlamentet, men ugick derifrän den 21 Maj 1819; Han bade hifwål waril med en deputasten, som reste till Berlin, för att uilbjuda Fredrif Wilbelm den IV tyska fejfares fronan. Sedan bar ban lefwat i lugn, i Bonn, mcn likwåal latit fin röst förnimmas wid wignigure tillfällen. Arndt war en med snille och energist wilja frå mstående Fersonlighet, en typ för den tysta namonalutttokänslan, fom under å. ren 1812—14 utförde få förwanande saker. Marocko. Jfrän Spanjorernas hufwudqwarter, wid Tetuan, förmäles ingenting af wigt, om icke, att det regnar och blaser mycket derstädes, samt alt Marockanerna emellanåt skjsa bom, hwiltet icke beswaras af Spanjorerna, som troligen endast wänta på alt Marockanerna stola komma och be om fred. ET ———— A s tIlUTLUsfiL VETT HELLA lista eeputationen; Patentet fal genomföras och man boppas på grund häraf att funna tilhväs gabringa en öfwerensfommelse och ordning ide protestantiska angelägenbeterna. Hwarjchanda. Brefbefordring per butelj. 3 Göteborgare bonten läses: Twånne gossar, bwilka egnat fig åt siömaneyrfet, den ene fon af en ijensteman bär i ftaden och den andre af en militär i dess grannstar, affeglade den 15 fifl. Nowember mås nad med skevvet Ceciia från Wötevorg, för alt ga sill Angralien. Under resan genom engelska kanalen strefwo de hwar sitt bref still de bemmars warande i bopv att, fom eljeft är wanliat, blifs wa ansrejade af någon lotsbåt od) genom tot sens försorg få brefwen aflemnade på någor pofttontor. Men winden war stark, fartyget is lade bort med baftig fart, och den efterlängtade båten sontes ide til. Då de slutligen den 21 Nowember bunnit tid slutet af kanålen vå böjs ben af ön Wigtb, och allt bopp för de båda un-. ga wännerna redan war ute att få fina afftedås belsningar till fädernejorden vå wanliat sätt soriskaffade, beflöro de ant i stället anförtro dem ät bafsgudens styddande omwärdnad. De togo nemligen en butelj, instoppade deri de bada brefwen, ullkorfade den och — fastade den i bafwet. För några dagar sedan ankommo till de båda faderna sarskillda officiella stryjwelser från engelska marindevartememet, daterade IVois teball den 4 Jan, 1860 och af följande ycelje: Jag bar aflorderna vof the Commiltee of Privy Council for Trade? erbållit befallning att ull er öfwersanda bosföljande bref, ywilfet blifwu till dem a gemnart af inspefttenselöjtnannanten wid fusdewafningen inom Hanings divis sion Susser. Jemte öfwerlemnandet af detta dofument bafwa deras lordships åfwen anbes fullt mig underrätta er, ott detsamma blifwit funnet innesluter i en glasdutelj, öster om bewakningsstationen, samt at buteljen mar forfad men icke förseglad same innevöll ännu ett bref, adresseradt till N. N. i Götedorg, ywulet blifwit honom iillsändt. Jag bar åran etc. J. H. Farrer. J det ena brefwet fanns en papperslapp ins lagd, med följande rader från en af gossarna, hwilfa upplysa om hwad wi här ofwan berättat: Som jag ej vå annat fått fan skicka bref, lägger Oscar och jag wåra bref i en butelj och faslar den i sjön. Komma de fram, så är det en lycka. , Det fött, vå hwilket brefwen kommit adregs jaterna tillhanda, utgör ett nytt glädjande bes wis på det wadra internationella förhållande mellan olifa folf, fom en stigande civilisation allt mera utbildar. Piff, paff, puff. (Ur Kapten Puff.) Till stöd för sitt afstyrkande af giftomannas rättens upphörande lärer grefwe Erik Sparre i lagutskottet bland annat ha åberopat Michelets bof om kärlefen. — Du år en underlig menniska, yitrade en gammal knarrig ungfort all fin hushållers ska. — Härpå, fade hon, funde jag fwara kamtern fom Moses jwarade wår Herre. NÅ ywad swarade han då? frågade wår knarr. — So, wår Herre fade til Moses: du år en underlig karl; — Du år mydet underligare, Du, swarade Moses. — Hm, brummade famrern. A0tid rapphöng! klagade Allehanda för ett bar dagar jedan. Man finner att det ärade bladet gör fig goda dagar, såsom en rättskaffens organ för wåra wälmäende börgherrar egnar och anståt. — Det år ledsamt att Per inte skall wara wafen, yttrade i dagningen en bonde, ftråcs kande fig i fången; 7)ag ffulle få gerna wilja ge honom en smörgås. — 2A6, fälle jag wafen, swarade Per muntett. — Nå, efter. som du år maken, återtog bonden, fåfan du jujt gå ut och wattna marra — Nej, far, yttrade Per efter någon besinning, når jag rätt tänker efter så är sast jag glutta lite. — En bondvofke flod wid fin moders tiuffång. Gumman war få eländig att hon fnappt funde tala. — 7SHwad skall jag hitta på an ge mor 27 frägade den bekymrade sonen. Miu mor ha en tår mjölk BW — Den sjuka fram: bunade ett swagt nej. — Willmor ha en btopra warten, fanhända 27 frågade gossen åtet. Nej, pustade åter den fjufa med flodnande röst. — Hör, mor, frågade gossen slutligen, jag tör wål inte bjuda er en np 2 — DÅ, påg, du narrar mig att gina! sfref Was Sia jag inte waken ändå HAS I m. d. ror riksm. 70. Amsterdam 4 m. d., rikom. rdr 150. Göteborg d. 1 Februari. Brånwin in loco endast omsatt i småposter till en rdr 24 öre pr kontant, medan pr Augusti slu:ats på leverans till 1 rdr 36 öre, — Spanmälsmarknaden stilla oh utan ans nan omsättning ån för fådane mindre partier, fom erfordras för konsumtions behofwet. Owes te, prima, om 15 lisp:d 5 skålp. har fåltå till 21 1dr. Räg wågande 15 lisp., omsati till i rdr lisp. och wara om 14 lisp. 5 skälp. till 13 ror 87 öre. På leverans har kontraherats pe nåsta Jnni månad för 14 lisp:s råg till 1 rdr lisp. Hamburg d. 31. Afslutninaskursen för Nens tes war i går 67, 60. Den bärwarande fonds börsen mycker flau. Kradubankaftier 713, Nas tionallän 573, Nordtyska bankaktier 84. Ber råltelser fran Wien mycket flau. Englando bank bar i dag forböjt sin diskonto från 3 a 4 pet. Spanmal oförandradt utan förare; blott fint Korn är eftersökt. J faffe ringa affärt: ning. Socker oförändradt, mera stilla. London d. 28 Jan. Engelst bwete, under den föra weckan, Då den war af god beskaffendet, urvagick ull fint fulla wärte; omsåttningen af uts låtssk bwete war ide for. Kornhandem war liflig och bafren såldes ul sana priser. Å folonialmarfnaden war räsocker ide mycfer eftersoft, of raffincradt socker säldes något till oförändrade piiser. För foffe war yriset oförändradt. Hamburg d. 1 f5cbr. London. Hwcte oc förandradt, utlandssi någor bättre, Wåriäden fast, till Måndagspriset. veith. Hwete rmga affättning, Dansk 48, Kieler 49. Hafre fiau. Amsterdam. Nag pa stället 4, till termis ner 2 begre, lifligare omsanning. Hwete sast. Paris. Remcs 67, 35. Sjöfartsunderrättelser: Amsterdam b. 28 Jan. Skeppet Reiaa Arendina, Polee, med Hafre frän Gugelholm till London, är i förrgår tufemmet till Deljzyl mydet lät, med afbrutua rär och sianger, förluft of anfare och fettingar samt segelsliten; måme lessa för att repareras. Batavia d. 7 Dec. För närwarande ligga här swenskta fartygen Goustance, Prins Carl och Antelope, hitkomna fr. Anstralien. Prejade Fartyg den 20 Jan.: Swenska Briggen Rords stjernan på 40 gr. 20 min. N. Br., 12 gr. 30 min, W. Ågd. Swenska fartyg på utrikes ort. Cuxhaven, 28 Jan. Jchanna Wilhelmina, fr. Ystad t. Antwerpen, är hit inkommen — Coves, 27 Jan. Ae riel, Oissen, t. Hamburg; Otto, Skogman, t. Geelong. — Wå hepden af Portland, 25 Jan: Smwea, Böge, från Bremen till Mio Jaueiro. — Dartmouth, 27 Jau. Ali, Ryt berg, fr. Grimeby t. Marseille. — Plymouth, 2 Jan. Jehn, Limroes, Momevideo Paralrba. — Kingroad, 27 Jau. Attantif, (swenstr skevp) fr. Cardiff t. Car bir. — Newport, 26 Jan. Susana, Foroberg, t. Havas na. — Carditl, 26 Jan. Solid, Nordlander, t. Havana; Leonided, Almgren, t. Genna. — Lirerpool, 26 Jan. os lima, Horn. t. S:t Fransisco. — Lisabon, 18 San, Mus ud, Samuelesen, fr. Stockhelm. — Malta, 20 Jan. Its lantic. Garlsten, fr. Oregsa. — Triest, 22 Jan. Moller, fr. Nio Janeto; den 20 Jan Gito, Lindeman, fr. Falmenth. — natavia, 4 Dec. Hetwig från Stockhelm; Kronprinsen t. Hellant; den 29 Nov. Superior ir. Hamburg. — Honolulu, 10 Nov, Turfu, Söderblom, fr. Ochetsh. Marseille, 24 Jan. Anna Martha, Lindahl, t. Bette; den 27 Jan. Clarerat: Ledig, Löfström, t. Falmouth. — London, 26 Jan. (lar: Bictor, Nyströom, t. Helsingör; Harmonie, Kullberg, t. Div; Hedvig, Kulberg, t. Bjötlheborg — Cardiff, 26 Jan. Urania, Osterman, jr Corf;: s. dag. Tyche, Hilstedt, t. Palma. — Quscenstovn, 25 Jan. Aribian, Dawitsson, t. Autwerpen. — Newcastle, 27 Jan, Glar.: Activ, Andersson, t. Helsingor. — Bas tavia, 2) Nev. Superior, Gullberg, t. Hamburg; d. 1 Dec. Hedvig. Sjögren, t. Stockholm; Kronpriusen, Bos tbön, Stocfholm. Newyork, 21 Jan. Lamartine, Aus bersson, t. untwerpen. Maria, Hwarje Måndag eftermiddag kl. 3 företages bemma bog underiednad V.ccmaton och Revacemation. Hetsingborg d. 2 ör: bruari 1860. J. F. Netzler, Siads-vafare. alu: 2 å 3 fannor föt Mjölk fan dags ligen erhällas under wintren, hos Joh. Henckels. Ett honingshus är till valu och fon få tilltrådag nåsta 24 Okiober. Toms ten, hwarpa hufet år bygdt, är köpt på 50 års. tid, räknart från 1857. Närmare under ällelfer mebdelas af ankan Sjuler i Gantofta. Ett bar eleganta och wäl arbe; tade Wagneselar äro intemnade till salu bog Handlanden Schenck. kL. AK kor 7 NVLlyYulvel, —— —— — Annonser från 3. Torells Bokhandel. Bönedagsterter för är 1860, rabatt. Herodoteisk Formlära för begynnare af L. A. Aulin. 35 öre. Bilder från Skogen och Sjön. Beranelse af A. F. Scomidt, 3 rdr. . Holbergs Moralske Tanter, udgione af G. Åode. Försie Hefte, 75 öre. Billiga franska romaner: Le depule darcis par H. de Balzac, 90 öre. Splendeurs et miseres des courlisanes, 90 öre. Rosette par Caroline Berton, 90 öre, Une petite Ville par Raoul Bravard, 90 öre. Bras dacier par Alfr. de Brehat. 90 öre. Les Nuitz dOrient par Mery, 90 öre. Les petit filles modeles par Mme la comtesse de Segur, ouorage illustrå de 20 vignettes par Bertall, 1: 75. Minnesteckningar öfwer utmärste Swenska Sisatsmån, Hjeltar öre. Wid partipris lemnas Lärde, Konstnårer och Skalder, af Frans Michael Franzen. Andra bandet. Ställningar och Förhållanden, Dec. l859, 73 öre, Bergelins Landtbrufskalender för 1860. 2 delar, 2 Ror. Jllustrirter Kalender Jahr 1860, 3 Rdr. Folfefalender for Danmark 1860. Niende Nargang, med Portrait af Ludwig Holberg samt många illustralioner i träsnitt, frdr. fiir das — -242——— Poft-Scriptum. Helsingborg. Wi bafmwa all anledning bops pas. ott möter på Råädhujct nässk. Sondag, i och för den tillämnade Sendecksfesten, blinver talfrkt besöft. Medlemmar af irak ens imtelligema allmoge torde äjwen ide unterläta att för beammendet af infiana fig wid tilljallet, ett för Helsingdorgs fradesech ortens inwänare wartige sätt för sestens firande. Det wore ita om nägra frindinavifta sympatbier — tessa all afming tillgodo för öfrrint! — slulle ba få bemäftigat sig Skanes befolfning on den skulle glömma bwad den är skydig fina sost rlancsla mennen oc aflidne nore man; detta sa mycket mera fom wåära wånner danskarne redan tefwat fig för att i år, lifasom i tjor, fira den 11 Febr., då fvenffarnes stormning på Stöpenbamn afslogs. ve Om stämningen i Savoyen hörer man i dag ide något närmare; men från Nizza skrijwes att stämningen der är anti fransk, samt att Bas ribaldi, som är född i Nizza, har welat till: ltälla fina medborgare ett bref, hwaruti han ber dem att ide skilja sig från Stalien, — ett steg, fom förebyggdes af Victor Emanuel, hwil.fen war rård att ftöra sma höga allierade för hufwudet. Det heter från Turin at inte nås got blijwit af med Cavouls pariserresa, men att grefwe Arese skulle afsändas, angående Melslanitalien, till kejsar Napoleon. Enligt ett telegram till Times wäntar man hwarje ögonblick en uppresning i Venedig. På en dag blefwo sju österritiska officerare öfwers fallne och säårade, och rytteriet målte tenfa gar lorna. J Chioggia, Partosecco och Palestrina har man gjort försöf att uppresa den trefärgade fanan och i Venedig äro 36 personer atresterade, såsom hafwande förnärmat folket, som spatserade vå San Marcusplatsen. Ryktet förmäler att det år fråga om en förs lofning emellan vrinfen af Oranien och prins sessan Alice af England. Kongresfen i Washington har ännu ide fått någon förman. En bitter ton lärer warit rädande wid sammankomsterna. Madrid d. 1. Betpdliga morisfa stridskrafter bafwa i gär angrivit Spanjorerna men blifwit drifna tilbafa. Derefter angrepo Spanjorerna de moriska positionerna, intogo dem och beböllo dem till slut blef vå fäftningen. Morernas förs lust uvvgid till 2,000 man oc Spanjorernas till 200. Bern. Förbundsförsamlingen bar, med hänseenee till det nuwarande politiffa förbållandet, UtnÅnnt FS . J2 .