allt förbi. — Thorsten ofverlesde icke länge Margaretha, och äfven Ellen har gått till hvila. Jag förmådde icke längre stanna hemma, utan tog hyra såsom matros, och Gud vet huru länge det dröjer, tills äfven jag sjunker ned i den kalla sjömansgrafven. säHan aftorkade en tår ur silt öga. — Äfven jag kände, huru mina ögon bezynte fuktas jag sryckte varmt hans hand... och vi skiljdes.