dyrare ifall särskilda tjenstemän skulle erfordras för uppsig:en öfwer linien m. m. dylikt. OÖfwerläggningen förklarades nu afslutad. Uppå Talmannens derom framställda propos sition blef härefter motionen jemte derwid af gifna yttranden till Allmänna Befwärsoch Cfonomi-Utffottet remitterad. ty Kelsingborg d. 27 Januari. Wid sistl. måndag hållet sammanträde bes slöto stadens imvänare att den tomt, fom af det härstädes bildade bolaget för en ny theaters uppbyggande blifwåt begärd af staden kostnads. fritt, skulle till detsamma upplåtas wid södra sidan om gatan, som från torget leder ned till hamnen. Wi känna icke förwisso huruwida stadens imvånare woro till större antal förfams lade då detta beslut fattades, eller om blott hufwudsafligen th-aterbolagets medlemmar tills städeskommit wid tillfället, endast det weta wi att beslutet fattades nåra nog enhälligt eler åtminstone utan omröstning. För en få allmän mening, uttryckt af stadens akiningswärda ins wånare, böja äfwen wi vf, wål wetande dep: utom att hwad fom härwidlag blifwit åtgjordt, icke låter ändra fig annorlunda ån om det möj: ligen skulle komma att ske genem en eller annan orsaf, fom wid sammanträdet ide kunde förut: ses. Då emellertid hwarje rättskaffens publis cists oeftergifligaste pligt mäste wara att wid hwarje tillfälle, då han öfwer en sak anser fig skyldig uttala ett omdöme, göra deta fritt och onvunget och utan strängare hänson till om han dermed skulle råfa wara af olika tankar med många andra, eller om han icke skulle funna tillägga den ene eller andre en mer eller mindre storartadt beröm, — hwilka, det ena fem det andra, alltid förblifwa hwad de åro, hwarken mer och mindre, neml. ett un truck af forfattarens subjektiva åsigt — få witja wi likwal icke hafwa låtit det ifrägawarande besluter gå oss förbi utan att ha beledsagar det: samma med ett bar ord. Det är wäl icke många, hwilka man fan tilltro ega någon werklig insigt i ämnet, fom ide, då fråga är om på hwad sätt den nuwarande Helsingborgs hamn skall funna winna en än: damalsenlig utwidgning (och detta år ju mes ningen?) anser att denna, utwidgningen neml., är minst lika nödwändig att werkställa inåt som utåt. Hur will man werkställa denna förstnämnda, då man byggt ett theaterhus på platsen, annorlunda än genom att nedrifwa detta likasom man för Helsingörs hamns uts widgande måst nedrifwa f. d. Oresunds tull: kammare med flera byggnader? Om Helsingborgs stad någonsin får en jens wåg, howilket, trors alla de hinder, fom f. n. af mot densamma fiendiliga iatressen uppresas, likwäl kanske engång sker, sä är det wäl troligt alt ocfså hannel vt rörelse härstädes skola i ber tydlig grad tilltaga. Det första, fom dä — behofwe: är allaredan stort i detta afseende — kommer ot erfordras wid hamnen, år plug för uprinnsställen och uppbyggande af mugas siner. Omar uppföra dessa, om platjen, der de bords , redan blifwit inkräktad af en ber terbyggnad, sem erfordrar ett så betydligt ut tomme at: ritbanan icke för densamma warit tillrackli.? Om bangärden få kommer att läggas wid hamnen, hywar finna någon hwad lämpligheten beträffar ens jemnförlig plats för stationshuset med den, hwarest man nu ämnar uppbygga theatern? Om hamnen någonsin erhåller en tidsenlig förbättring, hwad är det då, som i främsta rummet kommer att behöfwas, om ide eu warfsinrättning. Låter det fig månne göra att ans lägga denna under theaterhuset eller den nuw. tullkammarbyggnaden? Det tyckes således som om denna plats wore af ett bra stott wärde för staden samt behöflig för få många andra — wi tweka icke att utr tala wår mening — långt uyttigare saker ån en theater, (ehuru äfwen denna fan ha fin nytta) att wi för wår del aldrig skulle funna instämma i det fattade befluter. J flera fad måste dessutom en byggnad för sällskapslifwet, uppförd inwid hamnen och den t.f. slussen, anses olämplig. Naågot medel till afhjelpande af den malproprete od de ober hagliga ångor, fom en stor del af året förors safas af förruttnadt sjögräs och annat, fom plär samla sig i närheten, har förmodligen af themterbolaget blifwit uttänkt; men öfwer storm och föld råder man ide lika lätt, och dessa plåga likwäl företrädeswis låta känna sig just wid hamnern eller der theaterhuset skulle komma att ligga. Wi behöfwa icke gå längre än till wåra nårs maste grannstäter, i hwilfa wäl de flesta af stadens inwånare någon gång gjort ett besöf, för att finna i hwilken disharmoni till desfa Helsingborg skulle komma att stå med ett hear terhus, lagdt tätt inwid hamnen. Ett ordspråk är att man icke fan träffa en Malmöbo, förr än bans första fråga är: har Ni fett wår Oamn 2? och han fan göra detta med stolthet och wisa på de omfringliggande magasinerna, upps lagsbodarne, packhusen, jernbannationshuset, deckorna och warfwet m. m., Im hwad det på densamma nedlagda arbetet beträffar, fan ingen g bamn i Sfåne måta sig med Malmös. Ockjå i Landskrona och Ystad finna wi, få snart wi sätta foten vå fafen, sädesmagasinerna der fält inwid och den hamnen omg: wande platsen för öfrigt reserverad för de framtiva behofwen i omförmålte hänseende. J grannstaden på andra sidan Sundet, år förs hållandet någor få när detsamma, och man söler dessutom derstädes genom nedrifwande af hus winna få mycken terräng för hamnens be: hof fom möjligt. Dessa här nämnda städers inwånare sätta derföre, och detta ändock med rätta, sin heder uti att då en främling anländer till deras stad, wisa på sina stora och tidsenliga hamnar och be dermed i sammanhang itående inrättningarne och säga: fe hår wår förtraffliga hamn, je bär wärt warf, wåra magafinst o. s. w. Wisar icke detta att watt samhälle år i frames ålskridande och att mår stads inwånare wetat på ett klokt wis begagna sig af sina ringa resturfer 27 — Jo, swarar utan twifwel fråm lingen. Men kommer om ett års tid en främling i land på Helsingborgs pamnbrygga oh frågar hwilka de fögnsta bygquaderna, fom han finner wid fin gång upp tiil hotelet, åto, få måne man sanningsenligt swara — att det år men: ting fom påminner oa ware sig hwarken hans delns eller industriens jraraste; inom fame hället. Skulle få främtingen likwäl på en till henom möjligen ställd fraga: om han funne yRRnRnRnRnRn3n3nkn33.. 4-lf:::7707:7w;.;0—6 — samhället i framåtgäende, swara: ja, blefwe det säkerligen icke utan det lilla tillägget: — på si tt fätt! — —tt Egendomshandel. Cgendomen Fredriksborg, belägen omkring en half mil från ftas den, bar i dessa dagar blifwit, tillika med åkerbruksinventarter, af Lawtbrukaren Pihl förs säld till Löjtnanten A. EC. Carlsson wid MN. St. Jnf:reg. för en summa af 38000 Ror Riksmynt. Telegram från Stockholm till Snållpoften d. 26: Stånden hafwa återreminerat Cfonomiuts skottets afstyrkande betänkande om giftomannas rättens upphörande. — Till weviforer och fuvps leanter wid Malms Länekontot för ären 1860 — 1862 äro af Borgareståndet valde Handlan: den Flensburg och Handl. Westrell, Borgmår staren Trägårdh från Yitad och Grofhandlanden Tranell från Landskrone, Konful Ene man från Helsingborg och Hawlanden Ljungs aren från Christianstad; samt af Bondeståndet Ola Jönsson och Jöns Månsson, Nils Olsson och la Larsson, Swen Haraldsson och Här fan Olsson. D 25 läses följ. J Christianstadsbladet för d. telegrafdepesch från Stockpolm: Stardsufforter har afslagit Kongl. Maj:ts proposition vw 6,000 Rdr till Prins Oscars stall samt 17,000 Ror till Prins August i håndelse af den sednares förmålning. Enligt telegram till G. H. T. har Banfkos utskotters afdelning tillftyrft Bankens deltagans de I jernwägslänet med 4 milliener. Stranduingar. Till Helsingör anfom igår ångfartpget Ophelia, förande på släp en med hafre lastad brigg, hwilfen warit på grund wid on Anholl, der den, öfwergifwen af befånnins gen, funnits af Råäboer, hwilka lyckades få den flott och derefter seglade med den till Var: berg, hwarifran Oyhelia pet telegraf regqvirerades. Fattygets nationalitet m. m. är oss obefant. En engelsk brigg, Judith, hemma i Whitby, från Danzig med hwete, har d. 22 Jan. fi ans dat på Falsterbo ref. Angaren af Chapman. Wid machineriets profwande i Norrföping uppkom någon skada å machineriet, hwadan fartygets afgång måst uppstjutas. Skadan tros dock snart wara reparer rad och fartyget funna anträda resan. Telegrafering till Enaland låter fig nu werfställa öfwer Danmark via Befterbever, i det denna linie från od) med d. 23 örpnats till allmanbetens begagnande. Till bwarje station i Stordritanien oc Irland erlägges for ett tele: gram pa 20 ord 3 rör 5få sk. danskt och 17 ff. för bwarje ord derutöfwer. Såvida afsändaren ej uttrockligen begår en annan speditionawag, komma atta till Enaland bestamda telegrammer att beiozdras via Venerbever. Tommarps och Skegrie församlingars vaftos rat har blifwit ledigt genom Rrosten I. Bru: zulii den 20 dennes timade frånfälle. Enligt Stifismatrifeln war Prosten B. född 1793 i Tommarp; blef student i Lund 1807, Magi ster 1817; e. o. Amanuens wid Akad. Biblios theket 1818; preftwigd 1821; Bataljonspredikant wid Konungens eget wärfwade regemen. te 1823; Kyrkoherde i Tommarp 1824; Prost 1837. — Prosten Bruzelius war en praktiskt werksam man, fom anwåändes i hwarjehanda uppdrag; han war i många år ordförande i Skytis härads hushållssällskap, i def brandftodås förening och i häradets sparbank, som stiftades af honom; hade flera gånger offentliga upps drag fom revisor mom åtskilliga werk; under sin embetstid förskaffade han nya orglar i bå de Tommarps och Skegrie kyrkor, hwarjemte den sistnämnda kyrkan förfågs med nytt torn, lifaledes bleswo i båda församlingarna nya skolhus uprförda, till hwilka Prosten Br. af egna medel lemnade bidrag. (Sn. P.) Wid der wal, fom hällits i Carlskrona för återbesättande uf det der i staden ledigwarande borgmåstareembetet utföllv rösterna sälunda: T. f. Borgmästaren i Carlskrona Kall 772; Rädmannen i Carlskrona C. B. Sqrevelius 315; Rådmannen i Carlskrona E. Holmer 130; t. f. Borgmåltaren i Carlshamn L. Wihlborg 126; Häradshöfdingen J. Thorn i Hoby 110; v. Häradsbofdingen S. Appelqwist i Ronneby 38; Borgmåstaren R. Trågärd i Carlshamn 70: Rädmannen L. Petersol i Garlskrona 62; LandszSefreteraren i Blefinge Län H. Abelin 51; Håradsb. Ricert i Lyckeby 48; v. Häradsh. A. F. Ringberg i Christianstad 46; Häradeh. M. Gadd i Ronnedv 44; v. Häradsh. C. Sjöholm i Lyckeby 38; Rädmannen I. J. Kindgren i Carlskrona 32; Am:ts Auditören W. Lindahl i Carlsfrona 32; t. f. MagistratsSekreteraren K. R. Joharsjon i Upjala 28; Håradsh. Thorgren i Stockholm 20; Landssefreteraren 1 Kronedergs län 6. Holmberg 16; v. Håradsh. E. Swensson i Sala 14; Advos fat Fistalen wid K. M:s flotta P. F. Winbom 10; Borgm. S. Ttägård i Ystad 10; Borgm. T. M. ÄÅhlund i Sirömstad 103 Rådmannen Frick i Malmö, I; Häåradsh. O. Spikh i Öre: bro 8: Häradsh. W. Westeri Solwesborg 8; Läns-Notarien L. M. Leissner i Carlsfrona 8; v. Häradsh. Johnsson i Hoby 6; Lands Se: freteraren Palme i Kalmar 6; Stadsfiskalen I. P. Bezen i Carlskrona 4; Juftitie-Sranfles ren von Kock i Stocholm 4; Lands Sefreteraren Bråkenhjelm i Malmö 4; Häradeh. EStenberg i Haparanda 4; Landshöfding en, f. d. Etatss Rådet A. Hare 2; Häradsh. G. R. Wettertrand i Nora 2; Håradsh. F. Holm 2; Häradsh. I. D. Holm i Lindesberg 2. Frän Stockbolm skrifwes att kungssorgen ter nu är allmänt aflaad, utom wid bohvet, der den fommer att räcka till den 8 Febr. Råda battar, brofiga band, grant garnerade volanger och bjert utstorda kappor börja å:er wisa fig på gatorna, och manufakturbandlarnes ansigten äro gladare än de vå länae warit. Det i granskavet af Liverpool i höstas firandade ångskeppet Noyal Gharter hade, fom lås saren torde påminna fig, inalles 360,000 pd quld ombord. Af dessa äro redan omfring 330,000 pd uprhemtade från sjöbotten, och då man nu börjat widtaga åtgärder för att upplofta hela skrofwet, hoppas man äfwen funna erhålla allt det återstående. Ur Förtroliga bref till lilla fufin i Pofitide ningen metdelas följande: