Helsingborgs-Posten – 23 januari 1860, sida 3

strien och handeln. Man har allaredan länge frambällit den sanningen, att man bör föröfa omsättningsmedlen för att göra bandeln bloms trande, att industrien, utan konkurrence, förblifwer på samma ständpunkt oc bibehåller höga priser, hwilka motwerka ett tilltagande i förs brukningen, oc at: sjelfwa åkerbrufet, utan att tillwägabringa kapitaler, förblifwer i fin linda. Allt beror saledes på en successiv utweckling af de elementer, fom utgöra statens wälsärd och gagn. Men det wåsentligaste att bär få weta, är buru långt staten fan gå i gyns nandet af de olika intressena, oc bwil fet man bör gynna mer och mindre. Så böra wi till exempel, innan wi utweckla wär utländs ffa bandel med omsättningen af produfterna, förbättra wärt äferbryf oc) frigöra wår industri från alla de binder, hwarigenom den ställes på en låg ständpuntt. Det är nu för tiden ide blott wåra flora jordegendomar, fom äro betingade med en bop inskrankande reglementen, utan äfven bland dem fom arbeta, är det långt ifrån att man bar uppnått den grad af wäl siånd wi finna 1 gronnriket. Det är dock dlott ett allmänt system för en god politisk ekonomi, fom fan hjelpa de arbetande klasserna od) bes reda nationalrikedomen. Hwad åferbrufet angår bör man låta det få del creditanstalternas wälgerningar; skogarna pa flätterna böra bort tagas och bergen planterad och hwarje är en betydlig summa amvifas till sådana wigtiga arbeten fom att uttappa mossar, bereda wats tentilgäna för ängarna och uppodla midmar: ferna. Deafa arbeten, fom förändra ofruf:bara allmänningar till odlade landslräckor, skola vifta fommunerna, utan att ssöra staten fattig, Då dens na fon betäcka fina förskotter medekst försäljandet af en del af deesa jordar, fom utläggas til upvorling. För om urpmuntra den indusriella yroduftionen är bet nödwandigt att ajskaffa all tull på te raåämnen, bwilka äro beböfliga för tndus strien, ech utlana kapitaler pa billiga wilkor, likasom man aflaredan bar gjort med afseende vå aferdtufet till draining, och fom It hög grad uppbjelpi detsamma. En af de största tjenster man fan göra fam bet är ott lätta transporten of de ämnen, fom äro de nödwåndigalte för åkerbruket och industrien; i detta afscende bör ministern för de offentliga arbetena få mycket fom möjligt draga försorg om kommun:fationswågar, kanaler, jerns wågar och lendswågar, förnämligast för tillför randet of kol och gödsel till de staällen hwarest man mest behöfwer det, och bör han bemöda fin om ait nehsätta tarifferna genom att uppe rätta en lifa concurence emellan kanalerna och jernbanorna. Handelus utwecklina genom förd: fandet af omsättningsmedlen blir då en naturlig följd af de föregående förbällningsreglorna. Den successiva nedsättningen Hå tullen af war rör, hwars förbrufnina är stor, blinver då en fsörmwwändigbe? få wäl fom införandet af en skyddstull istället för det prohibinda syitem, fom begransar wara commersiella förhallanden. På tena sätt skall äferbruket få afsättning med sina produf:er; indunrien, som är frigjord från fore binder, stall med regeringens tillbjelv, och upolifwad af concurrencen, funna tafla med främmande produkter, och mår handel skall, t stallet för att twina bort, få nytt lif. Då jaa fromför allt önskar att ordningen uppratthalles i wära sinancer, wille jag antyda amoritsationen träda i på bwad sätt dessa förbättringar skulle kunna werkställas, utan att den financiella jemnwigten förlorades. Fredsslutet bar gjort att wi icke beböft anwända beta länebeloppet. En betyde lig summa är ännu qwar, hwilken jemte andra resfurfer belöver fig till omkring 160 millioner. Nar den lagsteftande församlingen lemnar sitt samtycke till denna summas anwändande till stora offentliga arbeten och man fördelar den på tre är, få eger man omkring 50 millioner om äret att lägga till de betydliga summor bwilfa nu, hwart år, uppförag vå budgeten. Denna utomordentliga bjelv skall ide blott göra det möjligt för oss att anlägga jernbanor, fanaler för öppnandet af sjöfart, landswagar och bomnar, utan det fall ocksa göra möjligt för oss att mnart nog förbättra wåra cathedroler och fyrfor, samt att vå ett wärdigt färt uppmuntra konster oc wetenskaper. För att uppwaga förlusten, som statskassan ögonblickligen skulle lida genom nedsätningen of tullen vå rååmnena oc de waror, hwars förs brufning är starfast, tillbjuder wårt budget en amortisationshjelp, fom suspenderas tills fras tens intägter, förökade i samma mån fom bans deln befordras, gör tet möjligt att vå nytt låta werfsambet. Alisa, i fonibet: afgiften för ull oc bomull upphäfwes; en successif nedsältning vå foder och kaffe; en energisk förbättring af kommunikationswägar; netsatining af afgisterna vå kanalerna och t följd deraf nedsättning af transportafgifterna; län till åferbruf oc) industri; betydliga arbeten för det allmänna; handelslraktater med frem: mande mafter. Sådana Mode allmänna grund dragen i detta program, och jag beder er och era folleger att harät egna uppmårksamhet och att med det snaraste förbereda de lagutktast, hwarigenom det skall funna werkliggöras. Detta skall, jag är öfwertygad derom, finna patriotiska understöd hos senaten oc) den laastiftande forpfen, hwilfa äro lika angelägna fom jag, att ins wiqa en ny fredåera oc) utbreda walgerningar i Frankrife. Härmed bedjande Gud taga eder under sitt beskydt! Napolcon. Etterrike. Wien d. 19 Jan. Wiener Zeitung wmwedere lsäager uppgiften i Times, deri det beter att SOntervife skulle, vå tillfrägan af England, bafs wa oflåtit en förklaring beträffande den italienska ongelägenbeten. (Enligt Times skulle neml. Österrike hafwa förFlarat att det idewils le företana något nytt italienstt krig och wille i hå delse af bhertigarnes idrsåterinfättande ins skranfa flå till en protest emot Franfrikes oråtts wisa). Wiener Zeitung bekantgår att Ofterris te ide eng skulle kunna bafwa aflätit något swar, emeran någon fråga alls ide blifwit framställd. Spanien. Madrid d. 19. Den spanska armern bar anlandt till Tetuan och slagit läger wid Mare tinfloden. Den sromryckande fienden bar efter några fanorskott från Spanjorernas fida åter. igen dragu fig tillbaka bakom Sierra Bermeja. Egypten. Alcxandria d. 3 Jan. Arbetet på landtuns gan wid Suez fortsättes med kraft och hår ans ser man hela företaget fåfom såkert. Regerine gen föfer ide längre att motfåtta fig detsamma, och man förmodar att intet finder kommer emellan för detta storartade företag.