Helsingborgs-Posten – 20 januari 1860, sida 3

skrufskeppe. Cressy, fapten ti Neapel. — Helsotillständet n war godi. lsärer få i underhandling ry Bratler om anläggande af )es. — — nder de sistförslutna 500 ären hraf 36 år borgerligt frig, 40 16 är krig på fransyst jord tom gränserna. Under dens föra regelbundna flagtnine Stockbolm. ståthällare-embetet. Från tkommit ett nytt Flyveblad ällaresembetet och af samma sedan han i första häftet res sigt om ändamålet med och bingets beslut om embetets ri det andra förswara Rorris ga denna grundlagsändring, werige eller inhemta def fam inder han fig, ehuru såsom ja lycka, mot H. Erc. Herr i:s å Riddarhuset framftålls f förhällandet. Han anser )eten att urnämna en sweusk d. w. s. chef för Norriges odig med norska konungens lärare, läkare och konsuler ut mafters undersåter och att ga grund i den befarade bris orska statsmän 1814, samt sariernas förslag, att alla ustilnad borde. funna tagas norrmän, få wäl i Sweris slutligen antpdes att om ett a att söfa förhindra sanktion lut lyckades, skulle marvsålråga kunde blifwa om öms iellan brödgafolfen, att Norris billigaste rättigheter kränkta i på Storthingets beslut är nödwändigt wilkor för unio: fnad — ett nog dristigt vå i lämplig hotelse. (G. T.) — ndsorten. inkar om ett ohyggligt dåd et s. k. Romma wid Bjurås edwi socken. Drängen Pet: es hade nemligen under öfistlidne Annan-Dag Jul med g öfwerfallit fin moder, hwilat och Ben 2 dennes aflidit. warit omedelbart wällande orde först genom låfarebes önas, men fom full bewis: Larsson flera gånger med fallit båda fina föräldrar, har ronobetjeningen blifwit håfs Länefängelset införd. (K. T.) a owanlig och uppskakande i Gudhems kyrka sistlidne et en 63 ärs gammal man tjensten träffades af flag och hade alldeles frisk kommit er under gudstjensten klagat öfwer något illamående, utan Mila och uppe märksamt afhört predikan, då just wid predis kans slut en häftig skakning genomfor hans kropp, armarne utsträcktes, hufwudet fjöntE tills baka och han war ögonblickigen död. Under psalmen från predlistolen bars han ut imwapen: huset, der nägra försök gjordes att återkalla honom till lifwet, men utan ringaste framgång. A — tlandet. Oanmark. Den sorgliga eldswådan som för en tid sedan öfwergick Fredriksboras slott har endast träffat den inre borgen. Myntporten, den få kallade Amtmansbyggnaden och Kaneellibyggnaden, hwardera försedd med torn, det ansenliga port tornet, de twå mindre af Fredrik den andre upp: förda runda tornen, samtliga stallbyggnaderna och uthusen ide att omtala, äro fullfomligt oskadade. Till och med å den inre borggården, både bron och det wid densumma belägna främre galleriet, fom bildar dorgqärdens ena sida, äro helt och hållet oskadade. Tornmurarna och de flesta af de siarka källarehwaliwen anses hafva trotfat eldens makt. J kyrfoflygeln framstär ännu den gamla herrliga kyrkan, om också bes röfwad Christian den fjerdes bönestol och Or: gelen. Ar Christian den fjerdes stolta byggnadss werk, som i ärhundraden warit en prydnad och heder för def fådernesland och fom förwarat talrika, för alla danskar dyrbara minnen är således mycket räddadt, för mydet att wåra samtida skulle med lugn äse att detta få fmår ningom fötsjunker i grus. Konungen har också ide allenast nedsatt en kommile för att emottaga och amväånda friwvils liga gåfwor till Fredriksborgs återställande i def fordna skick, utan äfwen tillåtit fommirten tillfännagifwa att af dess civillista skall utgå en summa ar 100,000 Rol. såsom ett första bis drag, oh an bang majestät förbehåller fig att sedermera bestämma hutu stort bidrag frams deles skall kunna lemnas af civillistan för att befrämja det påbörjade arbetet. Cfiter emottagandet af denna kungliga gåjwa hoppas Ffommitten att snart funna anordna om slottets äteruppbyggande. Landets innewånare uppmanas äfwen af kommiteen att hwar i i fin mån bidraga till detta företag, genom gåfmor och upprättandet af slera fommitter. — ÄAtrbetöoföreningen har genom en adress till konungen betygat fin owilja och harm Dders öfwer, att de stora wälgerningar hang majestät dewisat sitt folf, ide kunnat afhälla illasinnade personer ifrån att handla på ert sätt som warit frånfonde för ett konungahjerta vc detta just ut, då deras majeftårs finne är nedtyngdt af den olycka, fom träffat def fäderneborg, afwens som att förgripa fig emot def majestäts helis gaste rättigheter och störa def husliga lugn. Slutligen försäkras art föreningen wid alla tillfällen skall anse fin heliga pligt wara att skydda deras konungs ära och råttigheter. Härtill fwarade konungen: att det såwäl i onda som i goda dagar war hans glädje fe fit folk med kärlef komma honom till mötes, och aft denna hjerlighet war en lisa för hang fås rade hjerta, samt slutligen att arbetarens wål: gång war hans käraste önskan. Stifts: INybhetrter. Rongl. Maj: t har den 4 sistl. Nov. fumit de af Öfwersten oh Riddaren A. I Caller holm, i egenskap af disvyonent öfwer saäteriet Kulla Gunnarstorp, å egne och åtskillige frålfes hemmans-åboers wägnar anförda underdäniga beswär öfwer Dom-Capirlers Utslag den 6 Juli 1859, i fråga om plats för en beslutad ny fols byggnad i Allerums sockens norra skoldistrikt, ide Jöttjena afseende. — Den 26 s. m. uppå derom gjord underdänig anföfning i Nåder bis fallit att S. M. Adjunkten A. Nystedt, bwilken genom födseln tillhört Carlstads stift, men den 12 Jan. 1857 fått fig tillerkänd infödingsrätt inom Lunds stift, må återfå infödingsätten ins om fötstbemälde siift. Zweune extra Nådär har Kongl. Maj:t den 26 sistl. November i Näder förunnat och tillagt aflidne korkoherden i Södra Rörums och Häglinge församlingars pastorat Prosten P. Å. Wingrens efterlemnade enka Elisabeth Chris stina Flensburg samt 4 omyndiga och oförförj: da barn wid Kyrfoherdebeställningen i berörde pastorat. Ett extra Nädär har Kongl. Ma:t s. d. förunnat och tillagt aflidne Kyrkoherden i Wes sterstads och Östraby församlingars pastorat C. T. Rosenqwists efterlemnade enka Christina Ens geström wid Kyrkoherdebeställningen i berörde pastorat. Wal för besättande af Kyrkoherdebeställningen wid Ausäs församlings regala pastorat af 2:dra flassen föträttades den 18 nästl. Dec. af Contrakisprosten Mag. C. G. Berling och tills föllo derwid 24 röster Kyrkoherden 4. A. Lans dergren, hwaremot Comraktsprosten vc Kyrkos herden Mag. O. B. Rosenblad och vice Pas storen A. J. Björck icke erhöllo någon kallelse. Förslag till återbesättande af lediga Lärares befattningen wid ÅKsums werelunderwisnings: skola upprättades den 21 sistl. December med t:mo) vice Pastoren J. A. Kropp; 2:do) vice Pastoren N. Å. J. Wingren; 3:tio) S. M. Arjunkten P. O. Harring. Sokantde till nedannämnde beställningar woro wid faraliernas utgång: a) den 21 nästlidne December till den genom Adjunkten Magister A. Hammars defordran ledigblifna Adjunkiss beställningen wid Lunds högre Clementarlåros werk Collegan Mag. C. Höglind, vice Adjunks ten Mag. S. Sandberg och Akademie Docenten Mag. A. 3. Collin; b) den 27 s. m. till den Lärarebeställning, som på grund af Kongl. Brefwet den I September 1859 skall wid hogre Elementarlärowerket i Malmd tillfättad, ex:ra Låraren Mag, O. Andersson, vice Adjunkten Mag. S. Sandbera, vice Collegan Mag. T. Bosson och Studeranden AM. Zadleben; c) den 2 dennes till en genom ÅAdjunkten Mag. M. G. Ammilons wunna befordran ledigblifwen Adjunktsbeställning wid sistnämnde Lärowerk Phil. Gandidaten T. Wiberg, Collegan Mag. O. Nileson, vice Adjunkten Mag, S. Sands berg och Studeranden G. Linnell; och berälnas specimenstiden för dessa beställningar intill ute gänqen af innewarande Januari mänad. Tieustledighet bewiljades den 2 dennes åt Prosten och Kyrkoherden O. L. Olander under 6 månader från den 1 dennes, vå grund af siukdom. S. d. åt S. M. Adjunkten A. Avs pelqwist under 2 månader för hels owård. D. 11 dennes: ät Rettorn Mag. MN. Hemesse tills— — EA widace under instundande Wåttermin på grund af sjuldem. (Forts.) RKwarjebanda. Mariöonisw. Katolicisman har i wåra dagar hunnit det mål, hwartill en oblidkelig logik nödwändigt måste föra den — katolicismen har nu helt och hållet öfwergätt til enarteniem. Det War således en nödwändig följd af Romerska fyrs kans principer fom förmådde Prins IX att år 1854 påbjuda dogmey om Jungfru Marias obeflådade aflelse. Sedan detta feg wäl blifwit uttaget har lifsom genom ett trollslag en mängd kyrkor och kapeller uppstått till Marias åra. Öfwerallt thronar nu hennes bildstod, på fyrks torn, på offentliga o privata byggnader, i jabrifer, på bangårdar, i dalar och PÅ berg. Man behofwer knappast färdas en mil iettfas tolsk land utan att på flera ställen anträffa bennes bild. Men ide nog härmed, de fatols ska biskopparne uppbjuda nu alla fina krafter att göra Maria till upsienbarelsens medelpunkt. J fina pastoralbref slösa de på henne de ådlis gaste loford, de tyckas tillochmed öfwerbjuda hwarandra i denna sin fanatiska ifwer. Så finner man t. er. i de Franska biskoparnes her dabref för året följande noga återgifna uttryck: vSifom en helig och trogen brudgum fattar Gud Fader fina affigter i samråd med den he liga junafrun. — Gud frågar alltid fin hes liga brud till rädg. F förening med henne fallar Fadren hwem han will till delaktighet af fin sons rike. — Genom Maria fick werls den och fyrkan fin tillwaro. — Hon bär i fig alla Guds werk, såsom delaktig af alla gudomliga fullfomligheter, wishet, kärlek och godber. — ud ffapade Maria ifrån ewighet att hon skulle med honom wara grunden iill allting. — Maria år wår herre, och wi äro ide wärda att wara hennes flafwar. — Maria år Jesu jemlif i godhet, och synes till och med gå ett steg före honom hårutinnan. —Maria tvinz gar Gud i fin wrede att älska oc förlåta. — Hela Bibeln talar om henne. — Påffolams mets blod är Marias blod. — Det år för Marias skull fom Gud gifwit oss fin Son, — Det år endast genom Maria fom Guds Son styr werlden o. s. mw. Således är då himmel och jord, Kristus och äterlösning, tid och ewigs het — allt år underkastadt Maria. Till oh med Gud oc Kristus äro henne underlägsna i godbet och kärlek. OM denna religion räknar ännu midt i 19 århundradet nåra 200 millivs ner bekännare! En förhoppningsfull menighet. Fredrik Doddstone, en engelsk missionär, fom efter mån: ga beswärligbeter och faror till den i det inre af Nya Seeland belägna miesionsstationen Bas notadrea. Min nakna allmoge, berättar den andlige, emottog mig med förefommande artiabet oc ledsagade mig till det obebodda mis. sionsbuset. Jag frågade förwänad och befyme rad efter berr Reynolds, den uppoffrande hed ningsqposteln, bwilken jag Mulle bista i bang swara, mödosamma fall. Wilden förde mig till en bakugn, der en gammal man berättade: Fader Renolo (Neynolds) ingäfwo oss en få stor fruftan för belwetet, och då han ej wille äterkalla fina ord få stoppade wi bonom In i Denna ugn och stekte bonom, och fedan han blifwit stekt åto wi upp honom.