Helsingborgs-Posten – 9 januari 1860, sida 3

långt förre än fom uppgiswits. Segern wunno de emellertid od) gjorde tillika nägra fångar, de första under kriget. i Poft anmäxfer att Oftecrife ännu ide uppe gifwit alla förboppningar att vå ett indirect fått äterminna fist inflytande i mellersta Italien, och att funna motwerfa Sartiniens sörstoring. Detta sträfwande finner åjwen lifliga fympas tbier hos nagra inflytelserika statsmån i Frank: rike. Jtalien. i Från Neapel berättas att amnessien åter blifz wit uppstjuten, men att deremot ide mindre än 50 personer blifwit benådade. Neapel. Gränfsorna äro ännu besatta af ers peditionskaren i Abrusien för att förhindra ett infall af Garibaldi. Soldaterna äro missnöjda, i följd af deras felslagna förhoppning om hogre aflömng. Nära nog hälften af folket äro sjuta och uppfylla bospitalerna. — J de härwarande fangelserna sinta elofwa personer, hwilka utan laglig ransakning af rolismmistern blijwit för Milanoska artentatet skull insatte, och nu warit i tre år arresterade. Utdrag ur ett bref från Neapel till Times: Det är med ringa förboppning att funna gagna en familj, för bwilken de i Neapel bos fatta Engeleman böra hysa deltagande, fom jag fänder er detta bref. —s äldste fon blef för några tagar sedan arresterad och sitter nu i fängelse. Ingen wet bwarföre, styrelsen kanske lika luct fom folker. Man gör det för att förs sträcka; få bänder det standigt. En det lösflivpus efter någon tids förlopp, andra ballas fängslade i bela år; andra återigen såndas nu aflägse orter, hwarest de, om de aro fattige, få tigga eller swalta ibjel. Jag skrifwer detta us tan —s begäran och utan min hustius och bars nens wefskav. Här räder en så sullnandig ters roriome ant man misstånfer till oc) med fina basta wänner, oc) fruktar fina egna barns Oo forsigtigvet. Har aro spioner öfwer allt. Her: tigar och furstar spionera; man är ide saker rör någon. Hufen vifiterad vwarje natt. J förra weckan blefwo endast i Chiaja 50 till 60 pers soner anballna oc) visiterade om natten, fate än de gingo mycket ftuta sin wag framaj; lifas sa blifwa wagnar anballna och visiterade. Tillständet här i landet fan knappt beskrifwas; nationen är demoraliserad oc) man fan indela dem i itwa klasser: slafwar och spioner. Spanien. Jfrån Madrid telegraferas den 3 Januari: J förrgär hade wi 450 särade och 50 doda. Flottan besköt med lyckliga följder den fiendtliga bopen. J går på morgonen framryckte fyra sqvadroner en od en half timmas wäg, utan att träffa på något motstand. Morerna följde wåra truppers rorelser, under twenne timmars tid, i parallel rigtning. Enligt underrästelser från Gibraltar war fåftningen d. 25 Dec. mellan spanjorerna och mos rerna den betaste under nuwarande maroskanska falttag. En spansk general sprang af hahen, forde manskapet emot de fiendiliga positionerna och intog dem med bajonetten. Man fann pa platsen 38 morer. Tio spansta krigsskepp woro beordrade från Havannav WU Marocko. Spans ska armeen stulle uppbringas Hl 80,000 man. Flera bataljoner marcherade landwagen till Mt gesiras, för att der inskenpa sig till Ceuta. — Tuls cen 30 Dec. uppgic spanjorernas förlum nil 6000 man. Nyare ÄUnderrättelser. Kongressens fammantrådande sones erhålla allt flera osannolikbeter för fia. Åfwen Journ. des Debats förklarar den numera för öfwerflödig, vå samma gång tidningen uttalar fig om omöjligbeten af att återupprätta päfwens makt i Legationerna. ÅAtskilligt berättigar till den förmodan att ett närmande egt rum mellan Frankrike oc England i den italienska frågan, och att de nu ämna uppträda i förening. Lord Cowley säges också wara enkom af denna ans ledning rest till London, då man allaredan får wara enig om grunden för öfwerenskommelsen, som antingen kommer att blifva upprättandet af det mycket omtalade fonungariket Meltans italien eller att lära tillslumingen till Sardinis en ega rum. Brochyren Päfwen oc Kongresfen har oc få medfört fina werkningar såwal i det Venez tiansta, fom i Ungern, der åsskilliga rörelser på grund af densamma uppfommit. J Cnaland år man icke fullkomliat lugn med afseende på Frankrike. Wid en bankett, fom i måndags egde rum i Oxford, uttalade sig hats: sekreteraren sör Jrland, mr. Cardwell, mycket energistt för en fortsatt utweckling af tandiförs swaret. Han förklarade wisserligen det han byste for tillit till fejfar Napoleon och trodde pa freden, men kunde lihväl ide glömma hwad historien lärer. Macaulays jordiska qwarlefwor slulle fom i dag bisattas i VWeftminftersabbediet, wid fötters na af Addisons staty. Prinsen af Prenssen har sitt nyårstal förs klarat den största likhet i äsigter ega rum mels lan bonom och bans ministrar; boppades han derföre ocksa en lycklig utgång af den påbörjas de reformen af krigswäsendet. Telegrammer. London d. IT Jan. Morn. Post har förklarat att kongressens sammankomst är osannolik, och anmärker att, fastän Franke rike icke tillbjudit något fördrag, och ders före ide heller något skriftligt fördrag eri fterar, England det oaftadt genom fitt moraliska inflytande understodjer Italien, od) föreslår såsom lösning af den italien: ffa frågan, att ingen österrikisk eller fran: syst intervention tillätes i Mellanitalien, utan att det skall blifwa öfwerlemnadt åt italienarna att fullständigt konstituera fig. Paris d. 7. Constitutionnel beflas gar sig öfwer en emot Frankrike ställd fiendtlig artikel i Giornale di Roma. Frankrike känner sig bedröfwadt, men icke såradt deraf. Framfor allt will det ej på något sätt göra de rättroendes fader answarig derför. J Cowleys fränwaro öfwertager ges sandtskapssekreteraren Grey goromålen. Bombay d. 15. 2000 rebeller med deras anförare Mamu Bahadur och Beni Madur samt twå af hans föner äro tills