2 December. dela en af rifås enberg i Östra gång rörande mvågen.. Rofens nd förwärfwat ett langer såsom tar ir, i förening med kådning af äfwen som kunde tyckas jektiva mtresset, tor R. ett frams provinsens, men ombud wid ins idighet, men fans illigen fitt ämne, höja klokhetens mma, då hans t hänseende låtit rlagd frihets och indande sken, fås n sröningsadres) C. A. Larsson ifamösa motion nde för frönins ed ådragit fig en ändska tidoningåmotion år af erges jernwägar ch bland rifgfkåns en 8:de i denna jhet, utom hwad agna stambanor, nellan Stockholm d i främsta rums irljunga och Dos an Christianstad från Lindesberg wigtigaste och i hela Swerge, ig, nemligen från rg, ehuru både alt Helsingborg i hwad det Dders 1 från och tilljuts unnad genom fin af Öresund, fom årstider är öps lägna Helsingör. klig pulsåder för erad och icke ger nnan plats fåts an och derigenom e delar, kan wäl 3 eller Riksens fats andra intreds denna def nar t med Europas erwärda Ståns med beskrifning ållanden i Heels der en bibana, flå, har art ges 1 uppmårffamles får en bibana till r af en bana Skåne, med tills arande kanalen AAA Hg—Hmi:: FF v från Christianstad till Åhus, twärt afskuret med öppnad kommunikation från Oresund till Östersjön. Att detta äfwen skall tillskynda ftams banan ganska goda inkomster, lärer af ingen betwiflas. Ä Utom. det att en sådan bana fommer attöfjs wertaga persontrafiken för sju gåltgihvaregårs dar och skära 8 a 10 allmänna lands och Hå radswägar emellan ffogåoch slänbygden samt begränsas af norra Sfänes förnämsta fran: mälsproducerande herregårdar, bör såsom fårs deles wigtigt anmärkas dess förmåner i strate giskt hänfeende, då den med obetydlig frökning fan dragas in på den bekanta ercercisplatsen Ljungby hed och nåra Herrewadskloster med ft: na betydliga militärförråder. Förberedande åtgärder för realiserande af ifrägawarande iernbaneförslag äro wid:tagna. Omkring 4 a 5000 ror friwilliga bidrag äro af Helsingborgs och ortens inbyggare tecknade för undersöfningars anställande, och, enligi mig sednast meddelad underränelse. uppgår afties ieckningen för arbetet redan till närmare En million-tdr rmt. Under sednast förflutna wedors na hafwa undersökningar och nivelleringar af dertill förordnade behörige personer fortsatts med rastlös ifwer, ehuru inga planritningar efter kostnadsförslag ännu äro fullbordade eller aflemnade. Under sådana förhållanden år jag ide itils fälle för Rikets Ständer eller def höglofl. Statås utskott för nårwarande framlägga någon detaljerad plan eller foftnadsförflag för arbetet, men anser mig dock böra före motionstidens slut wördsammast föreslä: Mit Rikets Ständer måtte, med erfånnans de af föreslagna bansträckningens wigt för både det enskilda och allmänna framför nås gon af de utaf Jermvågsfommitteen förordas ge bibanor, dertill, få widt medel kunna på ett eller annat fått anskaffas, bewilja såsom anslag en tredjedel och säsom lån, mot före strifwen årlig ränta och säkerhet i blifvars de banan!läggningen, en tredjedel af blifwan de kostnadssumman, emot det att bolaget ans skaffar återftående tredjedelen ; eller och, i fall detta ide fan ske: Staten då måne ikläda fig ränteqaranti lifa med hwad fom blifwit föreslaget for EStodholm—Upfalassanan, bolaget i sådant fall förbehållet, att med något utländsk hus kontrahera om arbetet. De till förewarande motion erforderliga fars tor och kostnadsförslag anhåller jag, att, få fort de mig tillhandakomma, få till hederwärda Ståns det eller höglofl. Uiskottet aflemna. Telegram till Suällposten: Stockholm d. 10. H. M. Konungen lemnade förliden gårdag Fl. 8 på morgonen Christiania. — Bone deståndet har i dag afslagit de bäda hwilande grundlagsförslagen om ett nytt konsultatift fars: råd och ett nytt statsdepartement. De uva postwaguarue, förfätdigade å herr Ljungbergs wagnfabrik hår i staden, tillwinna fig öfwerallt loford för att wara prydliga, äns damålsenliga och solidt arbetade. Hwad pryds ligheten och soliditeten beträffar, fan detta åf: wen sägas om de s. k. poftfärrorna, utgångna från samma fabrik; om ändamålsenligheten af dessa å hwilka wägar fom helst år man lif wål långt ifrån ense, få att t.o.m, postförare gt skämt. wille. Så föll det mig en dag in, då jag gid uppför trappan till Börsenhalle och jag såg min wån Schmidt framför mig, ur hwars ficka plånboken stack fram, att knipa denna. i Småland (der ett par dylika kärror äro eller nyligen warit i bruk) lära protesterat mot att skola spänna sina hästar för desamma. Detta är dock en missräkning, som i ingen mån kan tillskrifwas jabrikanten, utan general poftftyrel fen, fom för alla wägar i hela landet antagit en enda modell till färror, hwilka å de skånska wår garne, fom merändels äro jemna oc fasta, wisat sig wara alldeles förträffliga, men å t. er. de småländska backiga sandwägarne måste blifwa raka motsatsen. — Emellertid måste det wara glädjande att weta det Helsingborg, bwarz est ännu för blott ett tiotal af år sedan knappt en tillstymmelse till wagnfabrik förefanns, nys ligen försett landet med åtskilliga postwagnar och) troligen sframdeles kommer att göra det med ännu flera. En fyringbrunn bar nyligen blifvit inrättad i Sköfde, hwilket gifwit stadens tidning, och efs ter den en mängd andra tidningar, anledning att ansmärfa det nämnde brunn skulle wara den första i någon swensk stad. Uppgiften rättas nu af Christianstadstidningarne sälunda, att t Helsingborg lära sedan urminnes tider finnas twenne fyringbrunnar. Wi kunna icke allenast konstatera denna sistnämnda uppgift; men wilja tislgga att af dessa tvenne springbrunnar es ter springwatten (menad förmodligen de å far dens torg och wid f. d. von Platenska, numera Fr. Henckelska egendomen) det ena, eller det a torget, f. n. är raseradt, men kommer att med det snaraste äteruppföras på torgets medelpunkt i förändradt och prydligt skick. — Esplanaden framför generalen grefwe Essens wackra byggs nad wid södra tullen prydes af en tredje springbrunn, den stätligaste i Delsingborg. Flera smärre springbrunnar finnas desiutom inom staden. En ny wattenledning, hög nyttig och ändamålsenlig, bäller man i dessa dagar på att utföra, nemligen till bärw. bamn, för medelst jernrör nedlagda i jorden. Härigenom sa:tas de många fartyg, bwilka härstädes hemta fina wattenförräd, i tillsalle att vå ett synnerligen behändigt färt få dessa fyllade. Gasen ledes nu också till bärw. hamn ända intill ängbåtarnes landningsplats. Öfwerste Shaffuer, hwars underfökningsre. fa till Grönland, Labrador och de norra Hats wen i oc för en telegraf:anläggning mellan Danmark och Amerika, fom wi i förra numret omtalade, bar nu anländt till Köpenhamn för att widare underbandla med danska regeringen ang. företagetå utförande, Bland motioner fom wid Riksdagen blifwit wäckta är en af f. Landshöfding Montgommes ry, hwari föreslås tillökning i pensioner åt de militära och civila embets och tjenstemän, hwils ka tagit afsked före sista peosionsregleringen. Denna motion år wärd allt understöd och frams gång, enär den har all billighet för fig. Då wid förra rifsdagen beflut fattades om förhöjs ning i tjenstemännens löner och om förhöjda pen: sioner för dem fom togo afsked efter 1858, få fanns ingen med något finne för rått och bil lighet, fom ide ansåg det wara alldeles i fin ordning. Men man glömde då alldeles bort dem, hwilka redan tagit afffed och hwilka bordt warit inbegripna i samma kategori. Dessa personer hafwa likwäl gjort sig lika berättigade delaktig handel och att jag förlorat en dyrbar tid, att ej tala om den oro, hwaruti jag blif wit försatt genom plånbofens förlust. Er his storia klingar mycket likt en humbug, och ni till åtnjutande af lika pension, med dem hwilka warit nog lyckliga att kunna förblifwa i i tjenfte werksamhet till dess den nya regleringen hunnit till ständ, säårdeles fom dessa sednare uuder fin återstående tjenstetid komma i åmjutande af de högre löneförmåner, hwaraf de förra under hela deras långwariga ijenstetid alldeles warit i afsaknad. De som redan tagit afsked hafwa med de små löner, för hwilka de arbetat ut sig i statens tjenst, då de ej haft enskild förmögens bet lefwat i bekymmer för att ffaffa en tarflig urkomst åt fig och de fina, och desswärre hafwa ide lönerna få räckt till, att icke skuldsättning ofta warit alldeles oundwiklig, hwadan följden blifwit fattigdom och nöd på gamla dagar. Den fom något känner folket wet också hur många i statens tjenst utslitna veteraner, fom blifwit afspisade med pensioner af några huns drade riksdaler, fått draga sig tillbaka till obes märkta wrår af landet, der de endast med en försakelse, fom gränsar till det otroliga, funna skaffa fig och de fina dagliga brödet. De funna till en mycket stor del råknas till den klass, fom fallas pauvres honteux, på hwilka kan tilåms pas der ordet: larbeta orkar jag ide, tigga blyges jag. — Så bör likwäl ickefden behand las, som nitiskt, arbetsamt och redligt offrat sin lefnads bästa krafter i samhällets tjenst. — Hur stort amalet kan wara af dem, som sålunda böra komma i fråga, är oss ej bekant, men det fan ej wara flere än att staten rår med tillökningen, hwilken sedan förminskas årligen i mån som pensiontagande gå bort. Förslaget år wätdt allt understöd och man bör hoppas, att Rifets Ständer åt detsamma egna allt det behjertande, hwaraf detsamma är förtjent. (D.-P.) 3 Chrinianstadsblader läses följande: Fabel. Det war en gång twenne fitilar, som stodo på spisen bredwid hwarandra i samma föf, den ene war stor, den andra liten, och det fofades soppa till hushållet i båda. Men i den store fofe des tre gånger mer ån den lille, och det blef för mycket, och soppan surnade och fick slås ut. Då fade husmodren till focken: ÅÖhwad år detta för misshushållning? Den lille kinteln skall tagas bort, ty den drager lika mycket bråns sle, fom den store, och soppan blir för mycet. Kocken tog således bort den lille kitteln och fos fade endast i den store. Men det befanns att lika mycket bränsle gick år, fom når båda fits larne kokade tillhopa, och det blef ändå för mycen soppa, få att en del furnade och fick släs ut. Då fade husmodren till focken: detta bår fig ide heller. Wi måste finna på annat råd. Kota soppa i den store kitteln 7 månas der om året, och i den lille 2 månader. Koce fen gjorde fom honom blef befaldt. Men det blef få mycken soppa kokt på dessa 7 månader att den lille fitteln ide sick wara med, utan blef obegagnad, och soppan stod ändå och fur nade och en del fick slås bort. DÅ fade fluts ligen husmodren: huru wi bära of åt, få få wi ändå för mycken soppa, få långe wi koka i den store kitteln, antingen den lille är med eller ide. Det är derföre bäst att sälja begge twå, och skaffa of en enda kittel, fom ide kokar mer ån fom går ät.7 Och få såldes både den store och den lille, och en måttlig kittel anffaf: fades, och sedan hwarken surnade soppan ej heller behöfde den slås bort. Fablen lärer att nykterhets-wännernas krig mot de små pannorna är fåfängt, till att mins I ( SEAT ————— uppsyningsmän. De hade posterat fig wid dörs ren för att skarpt observera de utgående. En ny, ännu fruktanswärdare förskräckelse linan 11 me AAAAAAAa O Ls : 5—