Den Nord:Atlantiffa telegrafen. Som bekant har engelske öfwersten Shaffner företagit en undersöfningserpedition långs fus lerna af Labrador, Grönland, Island, Får ssarna och Skottland, för att uppsöka de förvels aftigafte punkterna för ofwannåmnde telegrafanläggning, hwarpå han allaredan år 1854 erhöll uteslutande rätt i 100 år af den danska regeringen hwad beträffar Grönland, Jsland och Färöarne. Glasgow Journal lemnar nu en berättelse om erpeditionen, efter att förut hafwa fästat uppmärksamheten på att det misslyckade försöket med den transatlantiska telegrafen jnaz rare talar för än emot utförbarheten af öfwerste Sbaffners förslag, dä han ständigt framhällit, att en tråd, fom skall werka stadigt och fors rekt, ide får ega en continnerande längd af öfwer 1000 engelska mil. Den 29 Aug. leme nade öfwersten Boston, wäl försedd med nödige apparater, samt gick nordpå genom Belle-Jslefundet till Labradorkusten, hwarest han Unders söfte åtskilliga inlopp och wikar och kom till den slutsats att bästa stationspunkten företrädeswis tor: deblifwa mellan 54:de och 55:te nordliga breds graden. Härifrån styrde han fofon rill Gröns land — ett afständ af citka 500 eng. mil — och fann det största djuper wara 2090 famnar. Hafsbottnen fänter fig gradwis till omkr. 100