Beurqeney, utan att ännu något bestämdt år af jort. Det samma gäller om grefwe Cavours wal, fom, irois ala förnefanden, doc inga: sunda warit i franska regeringens smak, och mot hwilket efter all förmodan också torde foms ma att protesteras från Wien och Rom. Att döma af de italienska tidningarne och korrespondenterna, tycks det dock, som om Sardinien denna gång skulle taga mod till fig och hålla fast wid fit heslut; man påstär till och med att grefwe Cavour står i begrepp med att ånyo inträda i sardinska ministeren, och att der år fom utrikesminister han skall intaga fitt säte i longressen bland de andra makternas reprefens tanter. Jtalien. Buoncompagni kommer att benämnas gener ralguvernör, och hang förrättning kommer att inskranka fig till öfweruppsynen öfwer den förs enade armeen; samt ledningen af de utrifes am gelägenheterne, de inländska skötas, Toscanas af Ricasoli, Parmas, Modenas och Legationernas af Farini. Frankrike. Kejsaren och kejsarinnan inträffade d. 4 Dec. i Paris och emottogod med öfliga ceremonter. Tricoloren swajar åter på Tuilerierna. England. a Wid ett af de talrika meetings, som hållas i anledning af den förestående parlamentsses. sionen, har den bekante Roebuck beskyllt prinsen af Joinville att hafwa i hemlighet uppfordrat franska regeringen till en invasion i England, samt att hafwa tillställt nämnde regering en plan öfwer Englands kuster. Prinsen har På avund häraf låtit i alla tidningarne införa en strifwelse, hwari han wederlägger hela historien, med tillfogande att han, fastän han åunu be: naftar fig fom en Frankrikes fon, ändock skulle wara den siste att önska detde principer, efter hwilka Franfrike för närwarande regeras, kulle öwerskrida Fanalen. Nyare Inderrättelser. posterna äro för närwarande temligen inne hållstösa. J Paris är man utomordentligt uppe rymd öfwer fejsarens swar till de fyra Vivers pooler-föpmännen och man wäntar sig mirakler af tetsamma i England. Franska regeringen fortfar för resten att aifwa bew:s på sitt fred: liga sinnelag; från tillförtitlig fälla försäfras att flottans manskap bempermitteras i massa. Rättegängen mot Girardin med anledning of bang sernaste brochyr Har afstannat på In: fivuftionsdomareng begäran. England bar nyligen affordrat Spanien en gammal skuld på 10 a 12 millioner, bwilken föskrifwer fig från borgarkriget i Spanien, då England understörde spanska regeringen med am: munition och andra förnödenheter. Enligt Times synes det fom om England närmat fig Kranfnife i Suezkanalfrägan. Af en artifel i samma tidning framgår att Enpge land, ent. hwad förut omtalats, ämnar intaga en observerande ballning på fongresfen. Marockanernae förlust i fäktningen d. 30 Nov. belöper sig till 500 döda och 1500 fårade. Som der ide alls talas om fångar, tycks det fom om de spanska forsrararne icke slulle gifwa pardon, utan lifaom deras föregångare nedgös ra alla wantrogne. Generallöjinant von Roon bar blifwit preuss sist frigsmininer. Disaken till Bonins dumiss sion slall wara den nya organisationsplanen för armeen, till bwifen ban ide wille samtpycka derföre att den skulle blifwa landet 200,000 thater dyrare årligen än den ban sjelf föreslagin Telegrammer. Hamburg d. 8. Från Rem skrifwes uns der d. 3 Dec.: Päfwen bar mottagit finane consultaen och tonat att taga under öfmerwås gande buruledes de af densamma uttalade önffs ningar bäst funna uppfyllag. — Polisdirektören i Palermo bar blifwit mördad. —— —— — on FDOYUL MtAutiska tfoloa