Helsingborgs-Posten – 5 december 1859, sida 3

Den Pajas å en stolle just Han swär wid fin möc fa den röa, Att wi ffa skratta med hjertans luft J tie år fen wi allt ä döa. Men snart till nattqwarter till slut Wi samlas i gåra å byar, Och der med luft hela natten ut Wi dansa ä färas få länge en tyar. Äck ten fom aldrig fått wa må Vi Weruamo i tio, Han lite wet hwa werla å, Å huru möet fom finns utila. Derför regalt iatill min då Går jag dit, sawidt jag tyar; Och fit på de orar å mensker å fö, Ser jag längtande ued ifrå himmelens skyar. -A B.