2 RAR UECLTIP LON ! !J c m f Ä i stället for på tyska, fom professorerna dåligt funna tala och de annu sämre begripa. Underråttelserne från Jtalien fortfara att låta oroande. J hertigdömena och legationerna är man alls ide belåten med Piemonis reges ring, fom man skyllar för att wara alltför be: roende af Frankrike. Alla ropa på Cavour od) enligt ett telegram från Genua of den 4 Nevember gick der ryftet att vertigdomenas oc) legationernas nationalförsamling wille bida en aemensam kammare och att inom denna skulle Cavour föreslas fom kondidat till deftaturen t Mellan italien. Rörande Garibaldis famman: fomst med Victor Emanuel oc fammanfatlans det af Toskanas nationalförsam!ing bar man o lika verhoner. Times pariserkorrefrondent meddelar att Gar ribaldi förklarat kungen att Jtaliens sat war förrädd och att han sjelf wille ställa sig i fpets fon för revolutionen, hwarpa Victor Emanuel skall hafwa swara: att om generalen emot hang förmodan begick denna dumhet, så war Piemont nödsakadt att skrida in deremot med war penmakt. Från Turin skrifwes alt Garibaldi fom dit på uppdrag af general Fanti, för att begåra närmare förflaring af kungen rörande en kabinentsskrifwelse, hwars innehåll war myce fet oroande för oberoendets sak i legationerna och an kungen då skall hafwa förklarat att han betraktade legationernas saf såsom förlorad, att Piemont på grund af ingångne förbindelter ide kunde intervenera i Mellanitalien, samt att han för framtiden afsade fig allt answar hwad anginge general Fanti och hans armee. Som bewis på sanningen härutaf anföres att twenne sardinska embetsmån, fom upp hållit ny i legationerne, äterkallats til Turin. Andra deremot wilja we:a att han endast fom till Turin derföre am kungen önskade rädgöra med bonom om Napoleons bref, samt att han och VNictor Emanuel skiljdes åt som de bästa wanner. Enligt ett sednare telegram från Genna rtror man ac de mellanitalienska nationatförfanlin: garne sammanträda för att uppdraga prinsen af Garinan regeringen ofwer Mellanitalien. sans kandidatur lärer wara framställd af fun aen af Sardinien, men Frankrike såtter sig icke deremot. i Srån Turin telegraferades den 6 att tednin: ningarne fillånet öfwerstiga all förwäntan och redan uppgå till 10 millioner. Spanfå Cores bafwa enbälliat aifwit sitt sa mtycke till de nya, onekligen betungande fi nanelagarno. Det sages att keisaren af Mar rocko wilt bos de curopeiska magterna protente: ra mot Spaniens bandlingesått. J sitt manis fett ämnar ban förklara att differenserna med sätthet funnat uppgöras om icke Spanien bwar: je dag wäckt nya anseräf; att ban tillätit Spa: nien såwal fom Frankrike ati sjelf tukta de frame mar, öfwer bwellsa de bade att beklaga sig; men då nu kriget är förklaradt, will han samla sina nurrer och sätta bärdt emot emot bärdt. Svan: ffa tidningar insinucra att England i bemliabet understodjer Marocko och art engelsla officerore orgamsera marockanska trupperna och anlägga deras förskansningar. Presiden en På Haiti, Geffrard, har låtit af rätta fexton of deltagarne i den misslyckade sammanswärjningen. Telegram mer-. London ben 7. Consots 963, silfwer 62. Gngelstt bwete säldes tll bönuå måandagspri fer, uslandstt i sh. dyrare; korn och bönor är: wen något dyrare, Hafre, oförändrad, med Nf lig omsättning. Amsterdam. Näg 2 agulden högre, med Kf Zärich den 7. Undeiskrifwandet af freds trattaterne har blifvit uppsljutet ett Par dagar på grund af ett imträffadt förbinder i ortnans det af finandtragan, fee vest ftp För nedanstående har af Herr Kongl. Hofs predikanten och Kyrkoh. C. O. Angelvorpf i Broby begäris plals i bladet. Till Redaktionen af Helfingbjergss — Posten! Då Christianstadsbladet, hwari en och annan ar mina uppsatser rörande politiska, ftatsefonvs miska och fyrkliga fragor da och da inflyter, icke har samma public fom Öresundsposten, och Det saledes skulle wara forgäfwes att inför lå: sate, som ej behöfwa det, tillrättawisa hang anfall, men De, inför hwitka det behöfdes, ej få ullfälte att se tillrättawisningarne, få utbes der jag hos Helsingborgspostens ärade redaktion att, oaftadt dess mera imskränfta utrymme, nå: gon gang, få erhalla plats för ett och annat genmale, da O. P:s utfall på det personliga området blifwa allt för oförsynta, på der de sarne i Tit. oct ej ma tro, att jag för dejams ma år antingen lifgiltig eller swarslös. Om jag icke bemoter dem med samma grofhet som den, hwarföre Oresundsposten sjelf gjort sig rifobekant, få kommer det deraf, att jag har rör mycken aktning för den låsande allmänhes ten, för att nedlata mig till Oresundspestens spraf. J utfallet emot mig den 17 October (nr 121) i anledning af nägra reflefttoner i Christ. Bl. öfwer det möte I Helsan, fom DO. RB. gifwit namn af rvetormmöte, och hwari jag wisat, att detta möte syntes hafwa en mycket för mos derat karafter, att förtjena ett sadant namn, påstar O. P., att jag trafterar med pölfes snad, för der jag om walagitarionstal af den wanliga sorten anwåndt detta geunila hofpres oikanto uttryck. Uitrycket år deck af godkänd aufterttet od anwändt af sådana för Ö. PB. magistern troligtwis obekanta författare som Ho berg. Widare, då jag fom bewis på det snopliga fått, hwarpa genom der nytnrörda wals agitanonssattet Stockholms wa:en utfallit, ans fört att sadana mån, som en Sswartau, en Brinck m. fl. gamla bepröfwade liberala for: heter fått gifwa wika för okanda grofhandelås pojkar, tändsticksfabrikörer och bryggare, få gils wer O. P. mitt påftående det utjeendet, som om jag skulle welat beteckna en Hjerta oh en Schwan såsom okända grofhandelåpojfar. Så mycket wett borde dock O. P. magistern hafwa, att han borde begripa, det ingen talat om så bekanta och utmärkta män som Hjerta och Schwan, för det man ansett det betecknande, att de aftade namren Schartau, Brincti, Rinman måst stå tillbaka, för en Ditzinger, Lindeströsn och Rosenqwist af Akershult, om ban ide uppsatligen wille förwända. — — — — Gftersom OP. ånyo tagit fig anledning att omnämna denna ortens fmådannor, och på: minna om mitt tillgörande för deras förswar, så will jag, ehuru jag till deras förswar på år ech dag ej skrifwit ett ord, en gång för alla upplysa den mig obekanta Helsingborgsortens pnblif derom, att min ståndpunkt i denna fråga år den, att all bränwinstillwerkning bör från både stora och små fabriker förwisas till apotheken, få wida utländsk smuggling fan förekommas, oh få wida staten fan unds wara brånwinsskatten. Men sålänge ingendera fan ske, och waran såäledes fan fabriksmässigt tillwerkas, anser jag det wara en orättwisa, att tillwerkningsjördelen endast skall tillfalla de stora possessionaterne, fom hwarken behöfwa eller funna fullt tillgodogöra för fina ladugårs VE PRO J0 I hogtultur utan att behofswa dens na binäring. Men hwarje ort måste hafwa rått till de näringar den för sig anser tjen liga st utan att derför behöfwa hånas, särdeles Då ide wisas kan, att de med småpannor brännande orterne i Skåne i moralitet stå efter dem, lom arv nog lycklige att ide hafwa behof af den wift ide afundswärda näåringen. Råtts wisan af denna ständpunkt har ännu ingen kunnat wederlägga. Det är för öfrigt allmos gens, och ide mitt, intresse jag i den delen förs fäftat, och fan jag derföre helt lugnt bära de speglosor, O. P. emellanåt i sitt wanliga mas ner skickar mig, wäl wetande att all dålighet inför förståndigt folk faller tillbafa på fit uppbof. Ofriga anfall på mig som enskild person förs aftar jag alt beswara. För de många fom känna mig i mitt enskilda lif behöfs det ide, för den publik, fom tager intryck af Ö. P., ännu mindre. Den är icke wärd att man ins för densamma sörswarar sig, likasom man bild: ningen och humanit ten till ära bör tro ati den är liten nog. Broby den 22 Okiober 1859. C. Angeldorff. — —— — — ——— Etifts-Nybheter. Utnämnbdercdh Förordnade af Högv Dome Capitlet den 2 dennes till Adjuncter wid högre Glementarlärewerfet i Christianstad: a) Adjuncten wid Barlsfro: na Elementarlärowerf Magister Carl Fredrik Johan MWens ster, i ledigheten efter Adjuncten Mag. A. I. Simenoson; b) Vice Adjuncten wid Malmo Elementarlårowerk Magi: er Maguns Barwart Holmgren, i ledigheten efter till Vector beferdrade Adjuncten Mag. S G. Gawallin Föreläsniugcsprojf for foft Ad junctsbeställning aflades den 15 sistlidne Oftober af vice Adjuncten Mag. M. B. Holmgren. Disputationsprof för pastoraleramen aflades ten 29 sistlidue Oftober of S. M. Ådj. G. A. Collin. Forsshag till äterbesättantde af den genom NKyrfoher: den A. Westrins dod let igblifna Kyrkeherdebeställningen wid Hella ryts och Åryds församlingars Consistoriella Pasterat af 3:dje klassen upprättades den 28 sistl. Oktober med: l:mo.) S. M. Adjancten M. Holm; 2:do.) Kyrfoherden L. G. 6Görubb; 3:tio. S. M. Adjancten D. Engdahl. Medsöfande woro Vice Pastoren I. Panlin oc S. M. Adjancten A. M Ågren. Tjensttedighet bewiljades den 22 sistlidne Oftofer at S. M. Adjuncten G. A. Gollin under ytterligare 2 månader från den 1 dennes för afslutande af pafterals examen. Förordnade oh Missiverade den 22 den: neg: S. M. Adjancten G. M. Kull att, i den mån hoc nom, sasom innehafware af klockaresysslan i Qwidinge vd) Sonnarslefs fersamlingar, derstädes åliggande presterlig tjeustgering medgifwer, äfwen biträda i embetgförmaltningen wid Gramanstorps och Wedby församlingar. S. d. Porträttmålaren L. Nilsson att tillswidare bestrida den mid Carlshamns lägre Elementarlärowerf lediga Lärares befattning i Teckning. Den 26 s. m. Vice väraren wid Gimbrishamns padagogi C. Sandberg att fortfarande uns ber ordinarie läraren A Grönwall i Näder bewiljad tjenft: ledighet föresta Lärarebefattningen derstädes. Fatabier utgå a) till Lärarebefattningen i Teckning wid Cyristianstads högre Elementar ärewerf den 14 iunec warande månad; b) till Lärarebefattningep i Teckning wid Carlsfrona högre Elementarlärowerk den 28 innewarande månad; c) till en Adjanctsbefattning wid Lunds högre Elementarlårowerf, för hwilken prof kommer att afläggas I Latinska, Görefiska och Franska spraken, den 28 muewaransz de månad; d) fill Lärarebefattnuingen wid merelundermis: ningsskolan i Åsum af Färs härad den 5 nästk. Deceme ber; e) Till en genom Adjnncten Mag. A. Hammars bee fordran ledigblifwen Adjunctsbefattning wid Lunds högre Glementarlårowerf, för Mvilfen prof fommer att afläggas i Naturwetenskap samt Latinska och Swenska språken, ega sofande fig härstädes anmäla sednast kl. 12 på dagen den 21 nästkommande December, Lunds Dom Capitel den 22 Oktober 1859. Ad mandatum I. M. Sjögren. g) Som inga söfande inom fatalietidens utgång den 24 dennes an: målt fig till lediga Lärarebefattningarne i Teckning wid Helsingborgs vå reallinien fullständiga samt wid Ystads och Carlshamus lägre Elementarlärowerk, få warda nämnde befattningar ånyo ledigförflarade till ansökning härstädes sednast fl. 12 vå dagen den 27 nästfom mande December; hwilket härmed fungöres. Lunds DomSavitel den 26 Oftober 1859. Ad mandatum J. M. Sjögren, — — ———