Helsingborgs-Posten – 28 oktober 1859, sida 2

djungby hed är närmaste linien till stambanan utmed Sö: derasens östra fot Stehag, och denna liuie, fom har de nest fordelaftiga dalgångar för en begwåm hananläggning, är dels 2 a 3 mil fortare än till Finja eller Sösdala och tels utan de naturhinder af berg och backar fom wid des: fa linier förekomma. Sjelfwa Rönne å och en kostbar bro öfwer densamma undwifes äjwenledes, få att man på dens na linie endast har Ekebreån samt för resten endast några mindre wattendrag att vassera. Dessutom fommer banan här genom bördiga trafter ssamt flera felfrika bvar, der sta icner mäste löna fig. Ty vå en bibana är det nödmän: digt att hafwa så mänga stationet fom möjligt, äfwen om dessa blifwa små och ej uppföras med den lyr eller festnad som mid statens jernwägar. Dessutom torde det funna tagas för gifwet att enskilda bolag kunna bygga jernbaner för minst en tredjedel och kanske hälften mindre än staten dts minstone hittills gjort. Jcke heller behöfwer man derwid en få stor mängd af ingeniörer och nppsyningsmän, fom draga stora lener ech hwilfa wål kunna wara nödwändiga wid ett slatens arbete, men äro ett ofwerflöd wid enskilta företag. Nämnde bibana stulle från Sönnarslöf och Fors: by nära Klippan dragas raft öfwer heden till Branveber: ga, derifran förbi Toftarp och i dalgången mellan Allarp och Naråd till Hårsnäs. Nacarp och Nestanga samt der: ifrån åt en sydlig dalgång till Billinge samt witare soder om Gunnarod emet Äfwenstorp till Orrahnset och Stehag Denna limie är få beuwam fom man Will ouska fig för en jerubana. OM på denna linie böra stationer inrättas I RO sianga och Billinge samt troligen äfwen wid landswågen våra Orrahuset och kanske äfwen nåra Allarp midt utför Sfårali. Ingen bibana i Swerige skall så wål bära sig under wissa tider, då läger, helst om ett och annat fter:e läger in traffar, lifsom det fan wara af fer wigt för fras ten att få en jerubana dragen öfwer sjelfwa lägerplatsen. L—a. UHILLITAAWA. A FL—————— ————————— — gelska och franska tidningarnes spalter, ocb (Sonftiturionnel gör början med en ledande artikel, fom till der yttersta anstränger fig för att bewisa det de engellfa tidningarnes klander i fråga om Napoleons italienska rolitik år orättwist, famt att kejsaten i grunden blifwit sitt program trogen. Tidntugeit går längre ån kejsaren sjelf, hwilken, enl. ORTIN News, skall hafwa förklarat De toscanska deputerade, att han wål ännu städse närde fina gamla fym: putbier för Italien, men att det gåfwos till: fallen i lifwet, då omständigheterna beherrska den menskliga wiljan. I fråga om de gäridffa traktaterna och fonz ferenserna hör man inter; men angående fonz gressen berättar 7IJimes pariserkorrespondent att kejsar Napolrons afsigt med denfammas sammankallande endast skulle wara att få ber stämmelsen om familjen Bonapartes ueftån: gande från franska thronen ulstruken ur Wie nertraktate na. En iclegrafdepesch från Rom omförmäler, att biskopen af Rimini jemte flera andlige blifwit, på grund af order från provisoriska regeringen i Romagna, fängslade, samt att försök blifwit gjorda att uppwigla befolkningen i de provinser, fom blifwit påfwen trogna. Detta fordrar likwäl bekräftelse. — General Govyon har blifvit upptagen i den romerska adeln.