års wistande I Danmark återkom til hemorten med ett barn på armen och ett i skötet, för att ftrart af fattigwården öfwertagas, sedan hon blifwit, med trug och lock och lögner om att i Swerige allt wore för hennes hemfärd ranges radt, af polisen tubbad att öfwerresa till Malmö, och der öfwerlemnad på bryggan utan reds pengar, för att tiggande taga fig hem 12 mil båft hon kunde. Broby och Emitslöfs socknar fattade då i anledning häraf det raska beslut, att hos pastor inhibera attester för utflytming till Danmark, med mindre de flyttande ställde antaglig borgen för att wid återkomsten icke för sig och sina skandinaviska afkomlingar falla fattigwården till last, så länge de imternationella förhållanderne woro oreglerade, Juristerne mens te att beslutet war olagligt; skandinaverne skulle troligen ropat, att det war himmelåffriande. Men emellertid upphörde ulflvttningarne från den dagen, och själaköparne i Christianstad fingo sedan ide flere från det pastoratet. Sabbatens helgd. (Ur Holfets Tidning.) Wi hafwa nyligen fett att wederbörande aut: toritet i Malmö har tillslutit theatern. under sista fjerde böndagen. Många med oss ha med glädje sett detta steg tagas, hwarigenom wisas, att ide öfverallt i Swerge wederbörande haft: wa förlorat aktningen för sabbatens helgd, utan att åtminstone — huru sållsynt det ock är — nägonstädes inom wårt land ännu christlig takt finnes. Söka auktoriteterna mera än hittills att mata öfver sabbatens helgd, få befria de sig från åtminstone en af de beskyllningar, fom med rätta kunna slungas emot dem med afseende på orsakerna till den schism som utbrutit inom Swenska kyrkan. Säsom skäl till mig: belåtenheten med wår kyrka etc. hafwa wi ofta bland annat hört åberopas den likgiltighet fom räådcer bland höga och låga, bland styrande och lydande för sabbatens helgd. Taaterdirektör Andersson har i Malmö Snålls post infört ett telegram från Stockholm för att underrätta allmänheten om huru böndagen der firaded. Detta war i wiss mon öMverflös digt, ty wi kände tillräckligt förut, att teatrarne åro Steckholmarnes lyrkor — men häraf följer ingalunda att de skola wara förför öfwer allt i Swerge, lifsom ide heller an skänska städer skela wara Stockholms apor. Den eller de fom hulpit samme teaterdircktor att hos Luther uppföka ett ställe fom talar för komedier, hafwa icke studerat Lurher och refommenderas derföre at dem säwäl fom år teqatierdireftören sjelf att läsa hwad samme man säger om fabs batens helighållande, t. er. i den förre fatefe fen, då det lärer blifwa klart för dem att, ehuru Lulher wisst icke will förbjuda fomedier, han lilwäl id. will att de skola tillställas på bön: dagar. s A:3:nnnn CT EO TA YO TS ENE MN x SENT ED TE TY TEESE VA KY Hn, —— Bref från Norrland. Snålp. har ny: ligen innehållit flera intressanta bref från nor: ra Cmwerge, angående flera förbållanden i des: fa trakter. Ur tidningens sednaste bref, dat. Ca. lir i Sept. 1859, låna wi följande: De kyrkliga förhållandena i Norrland äro i mera ån ett hänseende gansta märkliga. De gamle allwarlige s. f. Läs arne äro negiamt befanta ech förtlefwa änun på mänga stållen, flitigt brufande Ordet hemma och gerna lyssnande till hwarje godt Guds ord i wåra helgedemar. Då de skola swara den, fom begårer ffål till det hopp ati dem är, så finnas de öfwerhufwud ganska wål underbygde oc) begagna skriftens och Luthers enkla och kraftiga uttryck. De utläggare af skriftordet, fom företrädeswis älskas, äro, utom Luther, Arndt, Norborg, Scriver och) Rambach. Med Lindblomska fatechesförklaringen och nya psalmboken äro te ingalnnda belåtna, inseende att uti det gamla godas ställe intagits näget nytt, sem till form oc) innehäll är mindre tjenligt. Derföre bör man dem wid sina enskilda andvafts stunder och vå de sek. famlingarne begagna de gamla psalmerna samt Syreens sanger. Jnbordes nämna de fig sysfon eller wånner och anse hwarandra såjem fås dana. Om deras lefwerne hörer mon wackra witsord, och är det i allmänhet ostraffligt. Jemte dessa gamle Lasare ha under tidernas lopp uppe stätt s. k. nya Läsare, af hwilka eu del, de moderata, före: trädeswis bruka Luther och de gamla böckerna (fatechesen cch psalmbofen), men dock ej alldeles förfasta de uya böckerna ech dessutom äro flitiga besetare I helgedomarne. Den aus dia delen af de nya Läjarne, de s. f. ra dikal a, begagna ej annat än Bibeln oc) Luthers skrifter och säsom förfam: lingsbocker allenast gamla ka techesen, ysalmboken och hand böfen. J allmänhet wilja de icke weta af sjelfwa Luther, när fråga år om helgelsen och trons fruktec, hwadan Gpi: stelpestillan af dem mindre fällan degagnas, och händer det ofta wid deras samlingar att sådana slällen hes Luther rentaf förbigås, fom äro dem misshagliga. — — — — — — — — — — — — — — — — J wissa af de öfre socknarne i Norrbotten såäsem Par jala, Gellivare, Ofwer:-Galiv, Karesnande och OMwer-Torneå bafwa bland der befintliga Läsare wisat och wisa fig högst egendemliga företeelser, enkannerligen mid nattwardeuns ut: delande. Det är nemligen ej ewanligt att de fattas of ett slags oemetslåndlig hänryckning, fom tillkännagifwer fig derigenom att de strart efter saframentets anammande ut: stöta besynnerliga ljud och under hamflappning hoppa oms kring några flag. Hwad sjelfwa landet beträffar, fan man ej annat än beundra de mänga herrliga trafter. fom här finnas. Ior: den är owanligt bördig, men jortbruftt skötes på det game la efallfemliga wiset nästan ntan werelhrnk. Hår äro äfrar, som under mera än hundra år alitjemt wartit be sadta med forn. På set nare tiderna har man börjat edla någen wårråg och hafre. Wigtiat wore Tet för heta lan: det att jorden blefwe insilftad, hwillet i manga fiera forte nar — Ofwer Galir t. ex. innehalier öfwer 40 guadrats mil — ännn ej egt rum; men man bäfwar tillhaka för be ganska betydliga felnader, tem dermed äro forenade, hwadan, sedan den förh;ta taran för landtmätertforråttse uimgar utfom, blott ett per sadana hafwa försiggatt. Hwad fom framser alt behöfwes för Nerrbotten är wägar, fem hår rå många fällen safnas, få att mon med största får udbet om jemmoren san femma fram, hafwndsakligen på ehywarne, ehurn der är ganska dyrt. (Sn bår från Nedre till SOfre:Galit, kemannad med flera reddare oc) en öfwad styrman fer att genomfara omfring 20 forsar, foftar för 7 mil 30—15 rifodaler. Aftonblader, innehöll nyligen en berättelse om wissa obehagliga förhållanden, som skulle ega rum inom Swea garde, och wi intogo på god tro berättelsen i wårt blad. Hela historien har nu wisat fig wara hopspunnen och Aftonbladet har tagit den i sig såsom osann, sedan tjenstgörande majoren wid Swea garde offent ligen wederlagt densamma. Ng Enl. Malmö Alled. tilldrog fig för någon tid sedan i en kyrka på landet den fållsamma bändelsen, att da en wigjel skulle ega rum bruden på prestens wanliga fräga om hon wille hafwa den föreställde personen till fin äkta mafe, helt bestämdt swarade ett bleklagdt Nej! Wigseln kunde naturligtwis icke under dylila omständigheter fulldordas, utan skiljdes båda komrahenterna genast åt och foro hwar och en till fit, bruden hem till fina föräldrar och bruds gummen till sitt hem, den sednare för att med fina gåster trösta fig öfwer oturen i ett dundrande gåstabud, som fick ersätta den wåntade bröllops: måltiden. Piogar. Genom en få kallad kraftmåtare har man, på ett landtbruksmöte i Södermanland, utrönt, alt AHfers-plogen förorsakar dra: garue mindre ansträngning, ån Howards: och Näfweqwarnds-plogarne. Fru Heiberg har af H. M. danska Konungen, såsom ett bewis på dennes erkännande af fru H:s betydelse för den danska seenen, erhåls lit en bukett, åtföljd af en diamamtbroche ar högt wärde. Nepertoir ä Köpenhamns kgl. teater för in: new. wecka:: Mandag: Bagtatelfeug Skor le, Tisdag: Regimeniets Dates Das dag: Ecapinå Efaldeftyffer och VApritess narrem; Torsdag: Enfeng Mand och Svlphiden; Fredag: Baptaletfens EFos ler; Vördag: Bortförelfen frå Ecraitet. Breflada. För inrända artifeln ang. olämp: lipbegen of att lägga en jernbangard wid bam nen frota wi i nafta nummer lemna yilats. Hun3i5 RI EP Stockholm. — Prins August, hwilken, under namn af grefe we Dah:sköld samt åtföljd af öfwersten gräefwe uf llaglas och ordennansofficeren Jöjtnant Kreu ger, under sommaren företagit en resa åt Tyjts land och Schweitz, återkom hit i tordags qwäll med angiartyget Swca — H. M. Konungen gaf d. 16 middag 4 IUrikadal, hwartil wero inöjudne Kongl. Sami ska utmordemliga jändebudet Herr Baron von Secbach äfwensom Baron v. Wuthenau, fom ätföljer honom, Efter middagens slut bibagar de Hans Maj:t till Herr Baronen v. Secbach öfwerlemna Storkorset af Kongl. MNordftjerne