Helsingborg d. 24 Oktober. Rikodagen har i dag blifwit af H. M. Kos nungen högtidligen öppnad. (Thromalet före kommer under Postscriptum.) 3 mera egentlig mening? Ett af of giordt beriktigande eller förfullttändigande af en föreg. uppgift i wårt blad har blifwit föremål för ett annat beriktigande i Ores. Botten. Ämnet hwälfwer fig om den högwigtiga frågan huruwida Helfingborgs inwånare i mera egent: lig mening funna anfeg ha tagit initiativet i hamnfrågan eller ej. Går man, såsom fallet är med O. P., tillbaka till 1852 (hwarföre ide så gerna till 1752 eller ännu längre?) wilja wi wisst icke bestrida möjligheten af att kunna utleta att Pelsingborgs inwånare tagit initias tivet i hamnfrägan i mera egentlig menmng; men med wär anmärkning åsyftade wi endast det projekt i fråga om hamnens utwidgande, fom bragtes å bane wid det sammanträde å stadens Rädhus d. 22 Februari innew. år, då herc fandshöfdingen förde ordet Å bland, såsom Ö. P. säger, en del unvalde; (war detta händelsen, måste man ju hälla wederbörande räkning derföre att de, till undwikande ar of werflödiga diskussioner, besparade personer, fom ide förstodo eller intresserade tig för trå gan, beswåäret att närwara wid samwantrådet). — Hr landshöfdingens eget yttrande, hwilket icke får misstydas, sådant det af tidningarne referes rats och blifwit för oss af personer, om hwars sanningskärlek wi äro fullt öfwertygade, upp: gifwet, war wid sistnämnde tillfälle att han helt och hållet af egen drift tagit befattning med ifrågawarande angelägenheten; hwadan således wår uvpgift står fast an stadens inwånare ingalunda i mera egentlig mening (märf Lif wål detta!) funna anses hafwa tagit inirnias tivet i hamnfrågan. (Wi torde funna säga detta utan att i ringaste mån misstänkas för att ha welat frånkänna wår stads inwånare fin ans del i förtjensten om den föreslagna tillbyggnaden af hamnen; beslutet blir för dem lita fullt hedrande fast de ide funna anses hafwa ta: git initiativet.) Wisserligen lärer förbåls landet wara att en för denna fommuns wälgäng, heder och framåtiskridande nitiff man, konsuln och ridd. Fr. Rooth, äfwen denna gång mede werkat för ett godt ända måls winnande deriges nom at Herr R. personligen uppmanat landosh. v. Troil att hitresa i ärendet; men ide heller detta berättigar till påståendet att stadens in: wånare, i mera egentlig mening, tagit initias tivet i hamnfrågan. Och få wi således förs klara Ö. P:s uppgift ide blott faljt, utan full: fomligt sanningslkö s, likasom också hela Ö. PN:s anmärkning torde få anses fullt obefogad. — Länets höfding — säger O. Pesten — har lika litet i detta fall, (i hamnfrågan) som i något annat, der det gällt Helsingborg, gjort mer Ån ungerär hwad han warit uödd och tvungen til. Wisserligen bar wäl ide landsh. v. Troil uträttat något fynnerligt för Helsingborg; men wi weta också ide heller hwad det är fom O. P. will pästå att hr T. skola: wara siyldiq att göra för Hel: singborg. Har kanske Helsingborg några före: trädesränigheter i detta afseende att åberopa framför de öfriga ståderna inom lånet, t. er. Landskrona, Ystad m. fl.? Det år sannt att WAGk. xfsz umtagznagonn ArmAAAmf. landsh. v. Troils förslag; men wi skola icke wisa of få partiska an flandra hr v. T. hår före. fom förefanns emellan Malmö och Helsingborg då stambanan begynte byggas. för att all af: undsjuka från Helsingborgarnes sida hårmids lag skall förswinna. Malmö, tro wi, hade då circa 12 a 14,000 inwånare, Helsingborg Der: emot endast omkring 4000; Malmö egde en wäl wårdad AA en ganska klen; Malmö war och år dessutom länets hufwudstad samt ligger i provinsens medelpunkt wid kusten. Dertill fan läggas att det jältrop, fom alltid uts gjort Malmö samhälles lösen, har warit: framät! och def inwånare hafwa wisat fig wara allt annat ån kälkborgare i fråga om allmänts nyttiga företag, då de alltid förstått börja wid roten eller i råtta ändan, som man säger. Sås dana skäl och meriter borde wäl, om några, tala. Det oaktadt anse wi det ide otros ligt att om Helsingborg blott kunnat fåga: mwi ha en förswarlig hamn, och i betraktande af dess läge säsom förnämsta öfwerfartspunkten till utlandet, stambanan likwäl skulle dragits hit. Hwad fom nu emellertid är gjordt i detta afseende står ide att ändra, och hwad fom Hels singborg wunnit på affären är wisserligen blott en dyrköpt erfarenhet; men wi hoppas att denna skall bära Å goda frulter i framtiden. — Hade landsh. B. Troil blot sparsamt, eller — såsom Ö. P. yttrar — då han deriill warit hnödtwungen, besökt Helsingborgs stad, skulle wi åminstone ide deröfwer uttryckt någon förs wåning. Ö P. är den enda tidning, wi kunna säga inom hela landet, som icke ansett under sin wärdighet att mor den menniskowänlige och humane landsh. v. Troil begagna ffandalpreds sens wapen, och, hur man ån må wända saken, få är det ju ändock Helsiugborgs samhälle hwarifrån DO. P. utgår. Lar wara att landsh. v. Troil sätter fig öfwer Ö. P:s utgjutelser (— såsem frukter, i det hela taget, af wår nuw. beprisade tryckfrihet, i skydd ar hwilken, för den som förstär sin sak rätt, det ganska wål läter fig göra att begabba personer i hela landet, blott han wet fig wara sauverad inom orten —) och ide hyser någon wederwilja mot det fams hälle hwarifrån de urgå; men om i werfligs heten en oförwitlig, i statens wärf grånad mans hederskänsla funne sig swårt sårad och förolämpad af dylikt, wore det mindre att undra öfwer. Få landshöfdingar, om ens nå gon, hafwa wål under lika tidrymd uträttat mera för fin ort ån hr v. Troil under de år han warit Malmöhus lång stpresman; men många säkerligen mindre. Genom sin omutliga rättskänsla, fin humanitet och fit wänliga och tildragande fått att bemöta hög och låg, rif och fattig, har herr landshöfding S. G. von Troil dessutom åt sig förwårfwat ett dyrbart minne, som länge skall forilefwa blaud folket i den trakt, der denne mans werksamhet warit förlagd. Strandning. En engelsk brigg Mercur kommande från Köpenhamn samt bestämd hit i barlast, strandade i lördags afton kl. omkring 11, under starf westlig bläst, straxt inwid södra sidan af hamnen härstäådes. Ångbåten Helfingborg har i vag gjort försok att uttaga det strandade fartyget, men utan att lyckas. Man torde blott behöfwa påminna sig hwilken wäsentlig skilnad i udwecklingsgrad, län meddelar att skörden öfwer hufwud taget anses god. Hwetet lemnar I:de kornet; rågen 7:de kornet i Frosta och Färs härader, men 8:de a 9:de kornet i den öfriga delen af lånet; fors net 6:te a 7:de dito ; blandsäden och hafran 7:de a 8:de dito; ärterna 3:dje a 5:te kornet i Tor: na, Bara och Harjagers härader, men bt:te dito i den öfriga delen af lånet; samt wider 4:de kornet i Orie, Skytts, Wemmenhögs, Torna, de öfriga häraderna. Potäterna anses lemna 7:de a 8:de kornet. Förur friska, hafwa de efter inträffandet af den sedan någon tid rådande regniga wäderleken i allmånhet befunnits ans gripna af torröta. — K. M:t har funnit godt i nåder tillåta att, för behöflig utwidgning af det å Bonarps och Ljungby hedar Kronan iillhöriga exercisfält, numera utgörande en sammanhängande areal af 1.079 tunnland 11,5 kappland, ytterligare omkring 175 tunnland mark, som af Rynke och Särbäcks äboer blifwit till försäljning erbjuden, må för Kronans räkning, genom Krigekollegii försorg, få inköpas emot det af egarne fordras de pris af 16,700 ror vmt jemte öfrige af dem betingade wilkor. Fullmakterna för Lunds siifts texresemsan-A ter lara kasserats blott af den grund att en selskrifning eat rum wid åderopandetr af ett lag: rum. Nya fullmakier hafwa afgätt frän Lund. Skandinavisk present. Chriftians ftadsbladet berättar om en piga mid namn Truen Jönsson, fom deroverfra hade lärt fig att naffe meget peni, hwilken den 4 Mars 1857 anfommit till Broby socken, Ovid Chris stiastad) medhafwande en liten ifardinavifta, oäkta dottren Carolina, född i Danmark d. 6 Aug. 1856, hwilken hon qwarlemnat hos sin swåger och syster i Broby, föregifwande att hon nyligen anländt från Danmark samt för närwarande innehade en präktig tjenst hos Frics kens i Malmö, och derföre blott anhöll att barnet måtte få bli qwar hos slägtingarne i 14 dagar. Men Truen har icke sedan deg stått art finna hwarken hos Frickens eller annors städes. Landsh.-Embetet i Christianstad dömde Brobv socken att bibehålla den lilla Carolina; men fattigwåtdsstyrelsen tyckte ide rätt wäl om denna skandinaviska present, utan wille art Gus gelholms förfamting, der, enligt bwad fom uts röntes, Truen sist warit mantalsskrifwen, skulle mottaga barnet. Kammarrätten dömde också d. 29 Mars innew. år Engelholm pligtffyldigt härtill, hwaröfwer nämnde stads fattigw. flys relse nu emellertid anfört beswår hos K. Met. Såoana der små intressanta skänker, följder af lösaftigt folks öfwerflyttning till Danmark utan reglerade internationella förhållanden, enz ligt den Åfria förförjningsråtten, äro icke fållsynta. Om Engelholms stad tappar rättegången hos konungen, som är det sannolikaste, — åtminstone mor Broby — få har berörde fam hålle redan att wänta en räkning för 2 år på mer än 100 B:co, utom framtida kostnad, för det denna skandinaviska present blifvit inlurad i en socken 10 mil derifrån af en syster på en ans nan. OM under tiden fortsätter troligen qvwins nan sin liderliga lefnad i Danmark Sanners ligen rått ljuftiga frufter af skandinavismen! Broby pastorat hade för ett par är sedan fSjot Att mottygg en annan pylif present nem!l Bara och Harjagers härader, men 6:te dito i