dran, och Nyssland tros ämna sluta sig till Preussen sedan prinsen regenten oc) fejsar Alers ander haft den omtalta sammantomsten i Breslau. Det bekranar fig att Marocko erbjudit Spamen godigorelse. 8000 franska landtrupper slola medfölja exe pedinonen til Cyma. Jtalien. Det börjar för hwarje dag se allt betänkligare ut härstades. J Parma fruktar man för ett uppenbart uppror, i den bändelse Farini låter aflijwa Anvitis mördare; oc) ilegationers na hafwa Mazzinis anhängare fört fora miteg, namnligen hyfer man fruktan för att de stola inwerka på armärn. Hartill kommer att man är i penningförlagenbet och bwarje ögonblick wäntar att blifwa angripen af de päfliga trups verna. Den bättre delen ar befolkningen fer derföre fin enda räddning i ottrrinfen aj Cara: nan snarast möjligt bliver umämnd till regent samt art de mellantitaliensla fäderna erhålla piemontesiska besättningar. Presit enten för Bose lognas nationalforsamling bar rest till Turin för att skynda på Victor Emanuel, men denne lärer först welat rådöra sin med Napoleon och af denna anledning säåndt general Dabormida till Paris. Marstalk Vaillant, hwifen fom menderar de franska trupperne i Jtalian, skall ocksa hafwa i sina depescher gifwit en oroande skildring af tillstandet samt förklarat det wara nodwandigt att förlägga fransk garnison i flår derna, för den handelse det skulle komma till uppror od) blodsutajutelse. Aua dersa törbåls tanden måste anses werka till fördel för de förs drifna bertigarne, och man tror också att ett omslag i allmånna opinionen rått snart skall inträda till deras fördel, Diktatorn Farini har tillsändt fina diploma: tiska agenter I utlandet ett cnfulär ang. Parmas tillslutning till Piemont, ywulet han anser som en nödwändig följd af den aldre donasticns af sättning od) det parmesansta folkcets enhalligt uttalade önflan. De franska oc) engelska gesandterna i Nea: vel beswårja den unge fonungen att gifwa lans det en konstuintion, men konungen swarar at, enligt bwad erfarenbcten tillrackligt wisat, en fonstitution ingalunda duger för Neapel. Bictor Emanuel har wid sin ankomst till Ges una blifvit helsad med for entusiasm af des solkningen. Han emottog rysla enkekejsarinnan på bangärden och ledsagade henne till kongl. flottet, hwarest bon stall bo. Flera dagars fefts sigheter skola ega rum. Turkiet, De mafters representanter, hwilka underffrifs wit Parisertraktaten, hafwa, med anl. ar den uppdagade sammanswarjningen, tillnallt Porten ot Ac narandum hvpar: Ho arnsol Hon ?tliH. landets nuwarande administration och förklara att Turkiet ide fon wånta erhålla lugn förrän det får en regering, fom egnar uppmårffambet ät de moraliska oc materiella behoswen, gör ett slut på heriskande missdruk samt förebygger underslef med statens medel. Mehemet Kjiuprili är utnämnd till storvisir. Ostindien. Enligt telegram från Bombay afd. 27 Sept. bafwa auktoriteterna i Peking sörklarat fig wil: liga att mottaga den engelsta gesondten; Det oc aftadt har denne reqvirerat 15,000 man från Calcutta; twa regementen äro allaredan beor: drade nu China. Guvernören öfver Oftis berien har ankommit utanför Petho med 4 fas nonbåtar, Centralmdten är Ännu oroligt; Ne: na Sahid uppehåller fig på grånsen af Nypal. Amerika. Enligt sednaste underrättelser frän New: Work har general Walker företagit en ny expeduton till Nicaragua. Telegrammer. London d. 20. Freden år afslutad i 3Jurid. Lombardiet är med undantag af Peschiera och Mantua, afstadt iill Frantrike, som öfwerlemnar det är Piemont. Piemont betalar 40 millioner gulden tid Önerrife samt öfwertager tre femtedelar af stulden. Osterrike och Frankrife samwerka för arminisirattva res formere utförande inom Kyrkostaten. Gränfes regleringen mellan de oafyängiga italienska ftaterna, hwilka ide bafwa deltagit i kriget, träf: sas blott genom famtyde af de makter, hwilka bidragit ull detsammas utförande. Oertigarneg af Toskanas, Motenas od Parmas rättigheter blifwa unrockligen bewarade. Esterrike och 5rankrife underslödja bildandet af ett italiensfi forbund, hwartill ocksa Venedig skal böra. Am nesti bewiljas. Breslau db. 20 Med wibshet försäkras, att kejsaren af Ofterrife ämnar inträffa här fomtis digt med kejsaren af Rossland. Denne hade d. 17 anländt utt Warschan, utan att wara äte följd af storfursten-tphronfoljaren; han wäntag till Breslau den 23. Newyork d. 8. Amerikanska auktoriteter bafwa med makt anhållit Walfer od) hans fri bytare. Regeringen har genom instruktioner, afsånde til China, befallt att den strängaste ucutralitet fkall iakttagas. Paris d. 20. Rentes 69. 75. London d. 19. Consols 863. Spanmålsmarknaden stilla, priserna oförändrade. Amsterdam s. d. Räg och Hwete oföräns dradt, fila. — — Schamyl. (Forts. o. slut fr. n:r 81.) Han sökte att höja fist anseende genom att föregifwa att han låg i ftåndig brefwerling med turkiska sullanen och paschan af Cgypten, lamt att Allah och hans profet ett par ganger om året hedrade honom med personliga befof. De dagar, på hwilka dessa underweärk stulle intråssa, tilltännagåfwos på förhand och firades i hela landet som stora högtider. Hans stranga rättwisa, som hwarlen skonade slagi eller wänner, skaffade honom talrika ftenz der ibland Lesghier och Tschelschenser och han hade twifwelsutan octfå för länge fedan dukat under för blodshämnden, om han ice alllid warit ytterst forsigtig i walet af sin omgifning. Hans hus war natt och dag omgijwet af waft; han reste alltid med en betådning af 500 till 1000 ryttare, och gållde resan en trakt, hwars iumes wånare han miftånkie för att stå under ryskt inflytande, war hang följe 3— till 5000 man starkt. J Maj 1846 riktades ett afgörande slag emot Schamyl, då han plötstigen med 10,006 man rytteri och fotfolk föll den nio gånger starkare ryska armeen i slanken, sprängde den sköflade elt widsträckt, af Ryssarne befalt område och återwande till fina berg laslad med ett ofamligt byte. Allisammans war blott för att betacka rörelserna i det inre aj Kaufasus och trygga eröfringen af fåstningarne Golowin och Gagra wid Swarta hafwet. Rysfarne måste till följande året uppskjuta förwverfligans det af fina planer. Emellertid fortfor Schamyl att oroa dem. Han uppirådde alltid der, hwarest de ryska gencralerne minst wåmade det, och förswann aldrig utan att medtaga ett rikt byte. Han tycktes funna wara öfweralll på en gång; i armeöen gingo om honom De åfwentyrligafte rykten. Snart ansäg ryska regeringen sjelf att Tscherkessernes kufwande war omöjligt förr än Schamyl personligen blifwit befegrad. De blv: diga striderne 1847 decimerade sikaledes Ryssarnes leder, utan att något af wigt uträttades; dessutom lyckades det Scamyl att med fig förs ena Lesghierstammarne på öfre Koissugslätterne och hans organisation bar de bästa frufter. General Woronzoff begärde sitt afsked då han fann att ansträngningar, offer och segrar icke förmådde att :ninska det ticherkessiska omrädet. Fålntågen 1948 och 49 bleswo äfwen utan resultat för Nyssarne och 1850 utwidgade Shas myl sitt wälde öfwer slera distrikter, hwilka långe ansetts för fullkomligt ryska. Följande år säg honom på höjdpunkten af magt och åra och hans fiender woro mera modlösa ån någonsin. Man förebrår honom att han icke tillräckligt bes gagnade denna lyckliga sitnuation och man ans saa HH oo AA PP oo om ev . AH gcbcag