sid. 8:o). — A. E. Andersson, Problemala in Analysi (6 sid. 4:o). — C. G. Räaf, De planis tangentibus intersectionibns supersicierum quarundam curvarum expositio (23 sid. 4:o m. 5 pl.) — Ludw. Stenderg, Analytiska utwecklingar (23 sid. 4:o). — P. J. Cvr. Dubb, Considerations sur quelques points rlatisfs a letude des langues srancaise Å anglaise (23 sid. 4:o. — J. A. Gadd, Essai sur la Construction de la langue Francaise en prose (37 sid. 8:o). — Aug. Hammar, Die Hälrsgertwörter der Aussageweise in der deutschen Sprache (47 sid. 8:o). — Arvid Chr. Nerman, Observations sur la declinaison de la langue Francaise (44 sid. 8:o.) — Såfom föfande till den ledigwarande Norbergska professionen Höll Docenten wid Ups sala universiitet Mag. I. Th. Hagberg d. 15 d:s sin 2:dra profföreläsning, denna gång öfwer filos. fakultetens ämne: Epokerna um En: gelsta språfets utweckling till sin nuwarande form. (L. W.) Skjutsfragan. Efter Aitonbladet meddela wi efterföljande korta resume af det betänkande den för ffjutss frågans ordnande nedsatia fomite afgifwit. Ten mängd intrasslade förhållanden, fefeld: gamla olägenheter och håfdwunna wanor, hwaraf komitän mötts, har ingalunda gjort def arbete till det lättaste. Likwäl torde den ha fommit få nåra målet, fom för närwarande år möjligt. Att helt och hället frigöra de skjutoningsskyldige från en börda, hwilken, om än från början påtwingad, dock ar alder dem tillhört, och sedermera genom lag blifwit forms ligen befästad, hade komiterade ansett för når warande omöjligt. Betänfandet, byggdt på denna sunda princip, måste alltid wara af den beskaffenhet att detsamma ice skall ar de nåre warande ständerna lemnas utan uppmärksamhet. Komiteins förslag till reglering af postens och resandes befordran innehåller hunvudfafligen, att allt sådant fortskaffande skulle komma att ffe genom statens förforg; att de för detta ändaual be gagnade wågar skulle indelas i a) Postwägar, å hwilka medelst fontrakt antagna posthallare dels besörja ordinarie postbefororing, hwarwid post och resande på bestämda uter gemensamt fortskaffas, och dels efter beställning ät posten och resande tillhandabålla ertra poner; samt b) Bipostwägar, å hwilka genom fomraft antagna entreprenörer såwäl efter bestallmina foristaffa resande, som ock tillhandahålla den skjuts, som för posibefordringen å dessa wagar fan erfor: drag. Säåsom postwägar föreslas till en början foljande wäglinier: 1) Katrineholm — SK rifti: anstad; 2) Göteborg— Lund; 3) Stockholm — Hernöfand; 4) Stockholm— Arboga; 5) Hof tA Föraft SFomiten hyser härwid den förboppnina, att antalet af berörde postwägar siall i man af kommunikationswäsendets utweckling efterhand komma att ökas, bipostwägarnes deremot att minskas, od) härmed salunda den utsigt öppnas, att i en framnid skjursnengen sasom ett jorden widhångande onus komme att uppböra. Betfor dringen å postwägarne skulle ställas under gener ralpoststyrelsens inseende och förwaltning; den å bipostwägarne deremot under landshöfdmgar neg. Kostnaden för kommuntkationsanstalterna å postwagarne skulle af statswerket genom pot: styrelsen bestridas. De ersättningsbelopp deres mot, som i följd af upprättade kontrakt om skjutsningens bestridande ä bipostwägarne skola till entreprenörerna derstådes utgå, försljutas af allmänna medel qwartalswis genom konungens befallningshafwande, fom jemwål besörjer om uppbörd af de kontanta afgiftter, till hwilkas ers läggande tilläfwentyrs entreprenörer wid en del stattoner funna fig utfåästa. Efter afdrag för dylika afgifter skall ersättningssumman för hela riket årligen fördelas och uttaxeras på famtliga fjutsningsffyldiga, enligt den grund, att hwarje hemman efter förmedladt mantal beta: lar lika belopp, samt att i städerna hwarje fullt hundradetal inwånare anses motswara 13 mantal på landet. Sadan är i korthet den af komiterade utar betade organisationsplan, hwars genomförande ostridigt slulle utgöra ett stort framsteg tutvwed: lingen af wärt kommunikationswåsende. Betan: kandet är åttötjot af en mängd tabeller samt af en ganska intressant redogörelse för bolts och skjutswasendets ställning i åtskilliga främmande länder. Reservationer ba emotbetänkandet blifwit anmälda af bäradshöfdingen Stenberg, fom ansett legan å biponwågarne böra nedfåts tag från 1 ror til 80 öre, samt att fomiren bort i sitt betänkande antyda dehofwet af före. ffrifter om de allmänna wägarnes försattande i ett med här förordade befordringsanstalter när: mare förenligt stick; af advokarfiskulen MNyd: qwist emot urphörandet af all slago veferoffjuts: skytrdigbet, emor att kostnaden för det nya fylter mets werkställande genast fule fördelas på alla sijutsskoldiga bemman, saledes äfven Hå de vit: tillo icke til fljursming indelade, samt emotfta: tens öfwertagande af befordringswasendet på de s. k. postwänarne m. m.; of poptkamreraren Wiuaroth emot de tryza och förlus:pbringande utgtiter för postwerket, fom systemct stulle meds föra; af rifodagefumaktigen Petter Jönsson emot den skattejemaaFrng, fom förslaget iancbär, då enligt reservamtens sormenande staten borde ensam ätaga fig denna afgift, samt emot körti dens förkortande från 15 till 11 timme för hwarje mil. ———A2vee— — —nn) ————— Riksdagen. Sedan Rikets Ständer, enligt I 69 i Rifs. dageb eslusct af den 10 Mars 1858, olifwit fals lade att till lagtima Rikomöte i Hufmwudfladen d. 15 okt. sammantråda, bar, på före middagen, H. M. Konungen, i nårwaro af H. K. H. Hertigen af Östergötbland, DD. CE, Rikels Herrar, Herrar Serafimersriddare, Statds radetis Ledamöscr, Medlemmar af Ridderskapet och Adeln oc) Sin stora Wakt, behagat låta ins falla Rikshärolden och till honom ofwerlemna Kongl. Maj:ts nådiga Kungörelse om TUföda:s gens öppnande, för att denna Kungörelse å wanliga stallen inom bufwudstaden upplåsa. Eter det Hans Maj:t tll Landtmarskalk wid detta riksmöte i nåder utnämnt H. Erc. f. d. Justitt:estatoministern, Presidenten i K. Swea Hofråltt, Riddaren och Kommendören af Kongl. Maj:its Orden, Ordenskansleren m. m. Herr Ö. A. Sparre, fit Ö. Exc. Herr Landtmarssalken inför Konungen afläggo fin cd oc) bref derefter af de twå framste tilljtädedwvarande Grefwarne Ö. Exc. Rikomarskalken Herr Grefwe Mauritz Ax. Lewenhaupt och f. d. Statsradet, General: löjtnanten m. m. Grefwe Nils Gyldenstolpe till Riddarhuset beledsagad. Sedan rikodagens öppnande blifwit d. 15 wid middagsnden På wanligt sått förkunnadt och Landtmarfskalk nämnd, degaf sig den sistnämnde till Rwoarhuset, dit ban ankom ki. I till I e. m., ätföljd af H. Erc. Herr Räiksmarssalken m. m. Grefwe Nils Gyldenstolpe. På traps pan till Riddarhuset woro bonom ull mötes Riddarbusdireftitonens ledamöter samt Riddurs busets kanslipersonal. Dirckttonens orrförande, Öfwernekammarjunkaren m. m. Grefwe E. A. Lewenhaupt mottog oc helsade H. Erc. Har Landtmarfkalfen å direlttonens wagnar. —— r — — — Utlandet. Fredstrattaten mellan Usterrike och Frank: rike Fan nu anses wara definitivt afsåntad. (Se för öfrigt. tetegram här nedan!) En andra svaftat mellan Frankrike, Osterrike och Sardis nien fåges bafwa blifwit afslutad i däridy d. 19 dennes, sedan Österryke vä Sardemen brifs wu ense om att wätlja konung Leopold af Bels gien till stitjecomare i skuldsragan, oc) denne emottagt valet. Med kongressen år man deremot ännu långt från vå ter rena. Mian fänner endast med wisshbet, att Frankrike och Onerrike bafwa uns derrättat de andra stormafterna om fredeslute: med tillogunde, att be amnade uppmana undertecknarne af traktaterna af 1815 att dettaga i en fongress, att Ryssland och Preussen annu icke hafwa förklarat fig, samt att England gjort sitt samtycke afhängigt af innehållet af fredörrafra: ten. Preussen lärer hafwa ställt samma fora