Article Image
De twå Mariquittas. af Paulin Nibopet. (Hort). Ir. ur BL) Den Jose gjorde en wederstygglig grimas och blef af de sista orden liksom genom ett troll: flag förwandlad till en helt annan menniska, ty han war tillräckligt klof för att inse det riks tiga i den engelske kaptenens anmärkning och kände alltför wäl sin chef för att ett enda ögons blick twifla om att han skulle skynda sig att uppfylla den engelske amiralens begäran om hwilketsomhelst huswud, isynnerhet når denne disponerade öfwer en betydlig styrka. — You are a very gentleman — swarade ban — och ni bar sfullkomligt rått uti allt bwad ni säger, hufwudjaken är alltid att bafwa fina affärer på reda fötter ... oc når ni försäkrar mig att ni har kontraband i lasten, skall jag med nöje skriftligen dofumens tera detta, innan jag gör beslag på fartyget. O, man kånner kapten Don IJof Salvarierra, han gör aldrig något till hälften och tillämpar alltid sina instruktioner på det mest humana sätt. — Vill en början — tog keap enan åter till orda — måste ni smaka ett glad gammalt bourgognewin, hwaraf jag har omkring twå tusen flaskor ombord ... — Ah, twå tusende! — Just så, hwarken mer eller mindre. Den unga kaptenen drog nu Don Jose med sig ned på mellandäcket sedan han först befallt Williams att traftera de spanska matroserna med några flaskor gammalt sherry. — Följ med mig, Miguel — ropade Don Joss till fin styrman. — Fruktar ni att råka i en snara? — frås gade Mariquittas kapten leende. — Ni måste dock medgifwa att om någon af oss skulle wara rädd för den andre, så är det jag, som bör frukta för er, ty utan att förnärma er, fan jag säga an ni är få bevandrad och bewäpnad fom om ni skulle eröfra Meriko. — Jag förfäkrar er, min herre, att jag en: daft följt reglementet. Nedkomne på mellandäcktt stötte den engelske kaptenen i en silfwerpipa, som han hade håns gande kring halsen i en fedja af samma metall. — Hwad gör ni? — frågade Don Joss och wisade en förskräckt uppfyn, fom kläådde honom utomordentligt komiskt. — Jag blåser i en pipa — varade faptec — —ö—f — nen och stötte ännu en gång det oskyldiga ins strumentet. — Det fer och hör jag nog, men... — Hwad menar ni? — Att jag ej inser hwarföre ni just nu be: gagnar den. Ä — Helt enkelt för att ropa min uppassare. Don Jof andades lättare och i samma ögon: blid wisade sig en liten, treflig person med ett trindt, rödt ansigte, börande en bricka med glas och flaskor. — Ah — utbrast Spanioren gnidande händerna — det är förträffligt. Men låtom oss skynda of, kapten, ty wi hafwa affärer ... och pligten går framför allt annat. — Gerna ... Tom, fått fram bord och stolar. Hwad får jag bjuda er, mina herrar, bourgogne, champagne eller portwin? — Efter bourgognen stär först på listan, så wilja wi wisa oss höfliga och gifwa den föree trädet. Don Joss satte fig och emedan winet war godt drack han flera glas efter hwarandra. — Hwad iycks? — frågade den unge fape tenen. — Afa smugglargods? — swarade Don

10 oktober 1859, sida 2

Thumbnail