Article Image
ämnes Kullen. Wissereligen kunde det wäl anses som den största rättwifa om aldrig hela landet behöfde betungas med utgifter till föres tag eller anläggningar, hwaraf endast wissa orter och dessas befolkningar funna draga nägon fördel; men fom det nu emellertid en gäng blifvit fed och anses nödwändigt att ger nom understöd af staten uppmuntra företags samheten i fråga om handel, industtri, ijofart o. s. w. å en del orter, så bör wål af dessa i främsta rummet ihågkommas sadana, hwarest werkliga och iögonenfallande behof forefinnas och der understoden skulle werka sitt goda till förmån för både det enskilda och allmänna. Ur Denna synpunkt sedt, och då man har fig bes Fant hurusom betydliga summor blifwit anflags na tid hamnbyggnader å t. er. flera plaiser wid landets insjoar, der den fornämligaste tras fiken utgjorts och utgöres af en eller ett par ångbåtar, fom komma och gå några gånger i weckan eller månaden, må man wål sega skäl hysa någon förundran öfwer att icke hittills kraftigare åtgärder ansetts böra widtagas för att åtminstone en förswarlig hamn mätte ha fom mit till ständ wid Höganäs, hwars defolkning eger omkring 20 faritpg utom en mångd större båtar och der årligen laster intagas af hundras tals farfofter, liggande i öppna sjön blottftållda för wind och wäder. Om fonsten att komma i åtnjutande af nås gra större eller mindre smulor af den landeis gemensamma brödkaka, som kallas statskassan, än till någon del ligger i den större eller mins dre werksamhet och vigilans, fom de resp. ans slagssöfande otternas ombud och utffidade förs må utofwa wid wåra riksdagar; få torde lifs wäl specielt mid förewarande illljälle förkla. ringsgrunden hwarföre hamnar ånnu saknas inom Kullen wara att till betydligaste del söka i wederbörandes obekamskap med förhållandena härnere. Wanligen synes man wid anslags bewiljande till hamnanläggning å något ställe fästa synnerlig wigt wid om platsen anlöpes af ångbåtar och att således hamnen kommer dessa ull godo wid deras besöf. Att der år önskwärdt för föwål passagerare fom ångbåtrgs egare och förare att beqwäma landningsställen finnas, kan wäl icke bestridas; men oss synes att detta långt ifrån år det enda skålet för hamnars nödwåndighet. Hamnar böra wäl också byggas till en sjöfartsidkande befolknings gagn och uppmuntran. Seglande fartyg behöfwa lika wål skydd fom ångbåtarne mot storm och siö. Man behöfwer ide gå längt för att finna huru i smärre hamnar ett särdeles inskränkt utrymme kommer de seglande fartygen till godo, under det största delen af hamnen är behöflig för ångbåtarnes manövrer, bwilfa dessutom rätt ofta äro segelfartygen till mehn. Ändock tiden engelsmannen på god spanska och särdeles hörs rått ofta fan wara lika dyrbar för en fruts ffeppare eller egare af en skuta fom ångbåtdbolagen, har likwäl för ängbåtarnas beqwåms lighet wid deras resor och klareringar i hams narne de sista åren gjorts allt, för de seglande fartygens deremot intet. Det synes derföre wara på tiden att något äfwen i sistnämnde bånseende åtgores, sawida ide den för nägra år sedan blomstrande siöfarten skall helt och hållet gå under för wåra kusters idoge sjömän. Wårt upptrådande här må icke tydas såsom förestafwadt af någou antipathi vis a vig Ange båtarne, då wi wål weta huru wigtiga drift sjedrar dessa de sednare åren warit ul hane delns och näringarnes förkofran, samt de stora fördelar de i få många afseenden, såwål berråfs fande perfons fom warutrafiken, erbjuda framför fegelfartyg. Wi ha endast welat beröra et ämne, hwaråt hittils egnats ringa eller ingen offentlig uppmärksamhet, men fom ide pveftos mindre eger fur wigt, fåwäl för hela denna ort i allmänhet, fom alldenstund deraf kanske beror tusentals familjers efonomiska wälfärd I en ide aflägsen framtid. Kullens sjöfolk äro kända wida omfring och hafwa i långa tider ansens såsom var rande i pra fiiff och wetenskapl.g fjömannar bildning af inga andra öfwerträffade, hwarföre de också öfwerallt äro eftersöfta. Men skulle desse emellertid nu, förutom den känbara minffning de allaredan lidit i infomftoch förtjenfts wåg genom den widt utsträckta ångbåtsfarten, äfwen för framtiden komma at befinna fig i safnad af hamnar och de inrättningar, genom hwilka de sattas i tillfälle att sjelfwe och för billigt pris funna bygga och reparera fina fars tyg lamt berga desse från förstöring wintertiden och under stormar, skall troligen följden blifwa att slutligen dessa trakter rentaf öfwergifwas af det folf, fom så länge man fan minnas bott här och genom sitt yrke från aflägsna låns Der fört rifedom till sitt fädernesland och förs öfat wälståndet i wåra bygder. Då fruften af deras arbete ide mera inbringar dem få mycket, att de åro i tillfälle att bo å ett ställe och hafs wa fina fartyg liggande å andra aflägsna platser, till och från hwilka de måste företaga resor landwägen wid ins och afmönstringar hwarje år o. s. w., så måste de slå sig ner å orter och i städerna, der de finna föthällandena för fig bättre reglerade. Genom en sådan håns delse skulle i wiss mening Kullens sjöfolk upps höra att wara till, emedan de då naturligtwis blefwo spridda åt en mängd olika Håll. Om detta wore att beklaga derföre att wåra trakter härigenom gingo i mistnad af den intelligenta och werksamma fjömanna får, fom få långe utgjort dess prydnad, stolthet oc gagn, få wore kanske ändock beklagligare wissheten att — Men, min bästa herre äfwen saa år en weta det genom samma händelse fåderneglanDet wid ett möjligt sjökrig — det Gud. likwäl förbjude! — slulle se sig i saknad af flera hun: drade sjömän, tjenlige till ett förträffligt under. befäl å krigsflottan och samlade å en enda jems förelsewis liten punkt af den fust, fom wid ett typo olyckligt tillfälle mest blefwe i behof af ydd. Wi rekfommendera för öfrigt till wåra folk: ombuds och riksdagsmäns behjertande detta ämne, som för en bättre utwecking wisserligen behöft en annan penna ån wår. Nu Wigde. Löjtnanten Rudolf Brunnström och Demoiselle Ghristine Eugeström, i Gladsar Korka den 27 Seyt. Dödsfall. Att den Högste efter sitt allwisa råd behagat hä dankalla wär älskade Son Robert Waldemar Måndagen den 3 Oktober, kl SV, e m., efter en lefnad af 4 dagar, warder endast på detta sätt flågs tingar och wänner tillfännagifwet. Sw. pf. Nr 493. Helsingborg den 6 Oktober 1859. Marie Rhodin, A. H. Rhödin. fodd Peterson. FJabrifören Lindelofs mafa ajlad i Orja den 2 Okt., 36 är gl. — Korkskäraren Nils Boström, död i Malmö. fn H Theater i Helsingborg. A. v. Olivo gifwer. i anseende till iuträffande Böndag om Söndag, sin sista My, steriösa och Phantastiska treprefen: tation, tillika med Dans af Ma: tbilda von Olivo, näiftfommande Måndag kl. 17 e. m. Närmare genom affifeber. — — Som man af de sista tiderna fun: nit att Helsingborg har ett werkligt behof af en Theater mera motswarande nutidens fors dringar än den hwarmed man hiriniills fått åtnöja sig och tjenlig att kunna begagnas under den årstid, då man företrädeswis finner behag i de nöjen densamma skänker, anmodas härmed alla, som för detta i många afseenden icke owige tiga ämne intressera fig att sammanträda så Rådhuset Lördagen den 8 instundande Oktober kl. 5 e. m. Då ffådefvelareskonften hår bar många wänner och saken talar för sig sjelf, hoppas man mötet måtte blifwa talrikr befökt. Kungörelfe.— Onsdagen den 19:de i denna må: ) U horran

7 oktober 1859, sida 3

Thumbnail