af att hafwa en bana äfwen til Helfingborg ty de hafwa fullkomligt tillräckligt med en af såttningsort. J närheren af Helsingborg förs lora landtmännen på en jernbana, i hwad rift: lfUng denna ån må läggas, ty de få då icke länge behålla det winstgifwande monopolet att entamma forse staden med oberedda ladugärdsprodufter. Ett gifwet faktum år att i närber ten af de städer, som hafwa en jernbana, falla egendomsvriserna, hwaremot de stiga på längre afstånd långs banan. Om t er. en station wore i Ottarp, så wore ju denna by i sjelfwa werfet närmare Helsingborg än Fjeresta och Bårslöf äro det, ty man kunde då på tjugo minuter refa från Ottarp och till staden, hHwares mot innewånarne i de andra nämnda byarne fingo färdas på det gamla och långsamma wifet. Den andra stationen, om banan lades i sydlig riktning, blefwe förmodligen någorftår des i trakten af Åkarp. Derifrån till Eslöf wore endast ett kort wägstycke. Nu blir frågan: har denna trakt någon förs del af att en jernbana genomstryker den? Häårs på tio wi oss funna swara ett bestämdt nej! Jngenstädes längs efter hela den projekterade banan har man öfwer twå mil till stapelort. Wi räkna Eslöf äfwen säsom sådan, ty når man är i Eslöf så är man ju så godt som i Malmö. ÄAfwen innan stambanan anlades war denna trakt odlad och produkternas transport: kostnad war saledes intet hinder för deras frame bringande. Det är wäl sannt att bibanan hår skulle styrka genom rika orter, men de äro redan nåra nog så mycket uppodlade som de kunna blifwa och det fan sålunda aldrig bli fråga om att här framkalla, skapa odling och rörelse. Man fan, på grund af såwål inom fom utomlands wunnen erfarenhet, antaga att för godstransport komme bibanan att litet eller intet begagnad af dem, fom bo mindre ån en mil aflägset från Helsingborg. Och fammar lunda blefwe förhållandet wid Eslös. Siuns da återstår endast en sträcka af twå mil, hwilka skulle hafwa någon egentlig fördel af landnvås gen. Ty wi räkna ide för nägon fördel att landtmannen oc hang tjenare hafwa lättare för att då och då göra en lustresa, den enda wetkliga fördelen år inbesparandet af de are betskrafter, fom nu i och för godstransporten lägges på landswägarne. Men långs efter denna sträcka har man ide så särdeles längt till kusten och når landtmannen fört en mil, få gör det honom ingen särdeles besparing om han slipper en half återstående. Helt annat är förhållandet med banan i mera nordlig, eller rättare i nästan rent ostlig rifts ning. Wid Ekebro skulle denna upptaga de ofantliga timmertransporter, som der passera från Hallands, Kronobergs och nordwestra delen af Christianstads lån. En stor del af Luggude och Södra Asbo häraders produkter ffulle håris från komma till Helsingborg. När denna bana hunne längre fram skulle den upptaga alla produkter från det widsträckta Norra Åsdo åäfs wensom från en del af Westra Göinge härad. Denna bana har således all möjlig utsigt för att bära fig, helst anläggningskostnaden pr mil bör blifwa mindre än födra waägen, hwarest finnes wida sämre grund att bygga på. Denna norra bibanas stora fördelar för lans mas Sann. 2 oc aa i.