ktockarne skulle få goda och rymliga hus, som församlingarne skulle bygga och underhålla. Hits intills hafwa klockarne, i likhet med fomminiftrars ne, fått bygga sjelfwa på sina boställen och för famlingarne hafwa dermed ej haft något att skaffa. (6. DB) — —— Riksdagsmannawal. Presteståndet. Wetenskapsakademien har enhälligt återwalt sina begge representanter wid flera föregående itsd garg professorn Selander och riksarfivar tien Nordström. Borgarståndet. Handlanden J. P. Bager har för enskilda angelägenheter begårt att få afsäga sig upp: draget att wara riksdagsman för Malmö. Jönköping: Borgmästare G. F. Asker. Ekesjö förenar sig med Wexiö. Borås: fabrikör C. G. Rydin. Carlstad: borgmästare C. Thollander. Köping: borgmästare O. Schenström. Carlskrona: konsul G. Petersson med 129 röster. (Stadens förre riksdagsman konsul Pas lander fick 125; walet öfwerklagadt.) Cimbritshamn har förenat sig med Carlshamn. Uddewalla: f. riksdagsmannen grosshandl. P. erg. Jlsta bruksdistrikte: brukspatron C. Rins man på Björkå (nywald.) Skenninge förenar sig med annan stad. Gefle: rådmannen E. D. Grape och rektor Selggren (den sednare nywald). Nora: handlanden A. Wedberg. Lindesberg har förenat sig med Arboga. Westerwik: borgmästaren J. P. Nelander (nywald). Ådttoaa: apothekaren J. Brun (nywald). Söderhamn: fabrikören J. G. Ellberg (nys wald). Askersund: handlanden G. A. Sundblad. Wadstena: grotsshandl. G. Lallerstedt. Tredje bruksdistriktet: brukspatron Å. Berger på Håkanbol. Fjerde bruksdistriktet: brukspatron P. W. Gahn. Strengnäs förenar fig med Enköping. Öregrund: rådmannen och postmästaren M. Linpstedt. Ssthammar förenar sig med Oregrund. Bondeståndet. Färs och Frosta härader: f. riksdagsmannen Ola Swensson i Heinge. Ljunits oc Herrestads härader: f. riksdagsmannen Pehr Nilsson i Espö. Utlandet. Tidningen le MNord berättar såsom säkert, att de sardiniske och franske befullmäktigade skulle inträffa i Järid) sistl. torsdag och att konferensen skulle öppnas redan i lördags. Lång blifwer den icke, men skall dock erfordra mera ån twå möten. Det berättas widare att kejsar MNapos leon och furst Esterhazy blifwit ense om alla hufwudpunkterna, och att den ridderlige Victor (manuel I fredens intresse Mall aåra nåödian fredsställa italienarne, blifwer en annan fråga, då det heter, att de italienska småsuveränerna skola bewisa kejsar Napoleon sin tacksamhet genom att taga franska konstitutionen till möns fler och införa den i fina länder, sedan de lyds ligen och wäl blifwit restaurerade. Som man wet, är franska obfervationgars meen upplöst, oc) franska Öceanflottan dedars meras. Beträffande upplysningen, så existerar den blott till namnet, ty alla divisionerne förs blifwa i deras nuwarande tillstånd. Dedars meringen synes ide heller hafwa synnerligt att betyda; åtminstone berättas det såsom säkert, att samtidigt med desarmeringsordern utfärdats en lag, enligt hwilken de permitterade matros serne för framtiden skola wara pligtige att inom fem dagar infinna sig wid sina skepp, när de inkallas, i stället för att de förut hade trettio bagars tid på sig. På sådant sätt skulle således marinen och armeen i en handwänning funna sättas från fredsfot på krigsfot, och det oaktadt har ingen något att beklaga fig öfwer, ty löftena hafwa bokstafligen hållits. — Det bör emellertid anmärkas, att det blott år pesås simisterne i Frankrike, fom resonnera sålunda; optimisterne äro öfwertygade, att en waraktig fred förestår och dokumentera sitt påstående med den försäkran, att regeringen definitivt bestämt fig att anwända de öfwerdlifwa halfannan mils lioner af krigslånet till utförandet af nyttiga allmänna arbeten. Man wet ännu icke med wisshet, om kejsar Napoleon will hålla sitt intäg i Paris med trupparne, eller om han will emottaga dem på Vendömeplatsen. Han får hela massor af fredsadresser, emedan alla kommuner, domftos lar od) gyunasier känna fig förpligtade att i underdånighet bifalla den kejserliga politiken. Marskalkarne Niel och Mac-Mabhon hafwa ans kommit till Paris. Journalisten Granier de Cassagnac har i (Constitutionel infört en are tifel, betitlad Jtaliens otadfamber, hwari han söker bewisa, att italienarne aldeles icke hafwa något skäl au beklaga fig. Det bekräftar fig äfwen från Wien, att ut sigt till en kongress förefinnes. PMran har der — skrifwer en korrespondent — blifvit övers tygad om, att Frankrike ämnar göra sitt inflys tande i Jtalien gällande till förmån för Öfterz vife, och af den orsaken har Wienerkabinettet blifwit mera benaget att gå in på kongressen. England skall wäl efter all sannolikhet kämpa tappert för Piemonts utwidgande och således lära det franska inflytandet aflösas af der fars diniska, som år för Österrike ide mindre wålkommet; men icke dessminare betraktar Wienecs tabinentet kongressen såsom ett mindre ondt och har redan inledt underhandlingar derom med kabinetteu i Berlin och S:t Peterddurg. — Österikiska armeöen inom venetianska området stall blott minskas med 27,000 man; följaktlis qwarstannar en ansenlig truppstyrka. Hertigen ar Malakoff är beswärad af en sjukdom i hjertat, hwilken lärer föranledt honom att emottaga posten såsom hederslegionens ftorkansler. Hand inkomster äro de största, fom någon fransk statens tjenare någonsin haft. Så fom hertig af Malakoff har han en dotation af 4)0 00 ev fam AFnsksf 272f2 AOA 4. komma att såsom lika berättigadt deltaga i fo ferenserna, och då dett dessutom nu med bestäm het beter, att en kongress icke skall ega rum, ut att stormakternes ackrediterade gesandter i Par skola möta wid konferenserna tillika med de ita enska staternes befullmäftigade för att sanktioner fredstraktaten, få är det mer än sannolikt,hr Ambrois skall framställa åtskilliga inwäm ningar mot den emellan Franktike och Österri giorda öfwerenskommelse beträffande Italie liffom han troligen skall finna ett fraftigt und stöd hos England, med hwilket Sardinien sednare tiden skall stå i mycket intima relation Den italienska konfederationen betraktas red på förhand såsom en omöjlighet, och ryktet, Sardinien definitivt förklarat sig ide wilja inr da i förbundet, derest Österrike skall delta, deri, förnyas med bestämdhet. Det berått dessutom, att Sardinien på intet fått will wa behjelpligt wid de fördrifna hertigarnes resta ration, od) att det af all kraft sätter fig em hwarje fremmande intervention till detta ånd måls winnande. — Skall arfhertigen af Tosk na hjelpa fig sjelf eller wänta tills hang fi godwilligt emottager honom, få kommer bh. knappast någnsin art bekläda fina fäders thro ty den tillämnade nationalförsamlingen skå enligt cirkulärskrifwelsen, som sammankall den, hafwa till syfte, att underrätta Euroom det toskanska folkers wilja och låta Jtali weta at toskanarne hafwa fast beslutat alt bl italienare. — För hertigen af Modena fålla f kerna fig bättre, i de thans lilla armee blef hono trogen, och man hoppas i Ween, att den ff wara tillräcklig att restaurera honom. Bemål armec skall till den ändan reorganiseras i tra ten af Mantua. Eskadern frän adriatiska hafwet har återwän till Toulon och franska trupper från Jtaliinträffa dagligen i Marseille. Telegrammer. Petersburg d. 5 Aug. Baron Habe administrator för darmstadtska banken, Ha semanu i Berlin och baron Miähihaufc hafwa erhållit konsession att grundläga eu ban: och handels societet i S:t Peter: butg med ett kapital af 200 millioner franc London d. 3 Aug. Consols 93. E gelskt hwete utan kopare, emedan man ic wille fälja till sista mandagspriset; fren mande hwete utan synnerlig efterfråga saldes I sh. billigare. Amsterdam. Owete oförändradt. gyllen högre. Hamburg d. 6 Juli. Enligt underrätte ser fran Calcutta af d. 5 Juli woro or ligheterua bland trupperne i det närmaf stillade. General Evans anser, att reg ringen under närwarande förhallanden ic bör sända förstärkningar till Östindien. Ö werste Herbert anslär den i England wi rande truppstyrkan till 35,000 man. Krig ministern förklarar, att om Fort tid ska den belöpa fig till 65,000; en större styrl kan England icke hälla i fredstid. Råg