vUpplatet d. Aug. 1859. — På rifömarffalfdsembetets hemställan har K. Mit deu 14 innewarande månad befallt, att, till bestridande af kostnaderne för framl. H. M. Konung Oscar I:3 begrafning, Stats kontoret skall till RNifsåmarffalkåsembetet, på def i mån af behof skeende requisition, anordna och utbetala, af under hand warade medel, en summa af 100,000 rdr rmt, såsom förskott emot behörig redowisning och emot ersättning i den ordning, fom framdeles warder bestämd. — Sedan Riksmarskalksembetet öfwerlemnat ett af Witterhets, Hiftorie och Antiqvitets-afas dimien uppgjordt förslag till minnespenning att wid framl. H. M. Konung Oscar Iis föreftå: ende begrafning utdelas bland allmänheten, har K. M:t, under ofwannämnde dag, anbefallt Statskontoret att, i öfwerensstämmelse med fame ma förslag, låta i medalj.filnver afpregla 3,200 exemplar af ifrågawarande minnespenning, hwartdera af 130 skålpunds wigt. — Hoffröknarna Ewa Leijonhufwud, SJofepbis na Sparre och Aurora Gyllenhaal, hwilka förut warit hos Hennes Kongl. Höghet dåwarande Kronprinsessan anställda, hafwa under denna dag blifwit till Hoffröknar hos Hennes Maj:t Drottningen i nåder utnämnda; — Hoffröken Leijonhufwud med fortfarande nådigt uppdrag i egenskap af t. f. Hofmästarinna hos Hennes Kongl. Höghet Lovisa. Christianstad d. 23 Juli. K. M:s Befalls ningsh. har tillåtit, att å en i Broby by wid allmänna landswägen belägen öppen plats må hwaje fredag, eller om helgdag då inträffar, nästföregående söcknedag, hällas s. k. torgdag för försäljning och köp af sådana landumannas produkter, hwarmed fri och obehindrad handel at medgifwen. (Sk. P.) Riksdagsmannawal. Presteståndet. Lunds stift: Professor Sundberg, fontraftås prosten Falck, prosten Berlin och kyrkoherden Ternström. Götheborgs stift: prostarne S. L. Ljung: dahl i Skeppslunda, G. Th. Ljunggren i Udde: walla och C. E. Lindberg i Abild. hö VvVIY — 4444— r Anders Pehrsson i Burlöf. 22 USA Utlandet. Kejsar Napoleons tal, hwaraf wi bland tes legrammerna i föregående nummer meddelade ett utdrag, hölls i S:t Cloud d. 19:de till pres ftoenterne Troplong, Morny oc) Baroche. DÅ det fan anses säsom ett slags manifeft tilljnas tionen, och det äfwen säsom sådant är upptaget i Moniteur, meddela wi detsamma i fin helhet, ehuru wåra läsare redan känna bhufs wudinnehållet. Det lyder sålunda: Då jag åter befinner mig ibland Eder, fom under min frånwaro med få mycen tilgifiwens het wakat öfwer kejsarinnan och min fon, är Det för mig ett behof att tacka Eder och gifva Eder en utsigt öfwer hmad jag uträttar. Då den fransk-sardiniska armeen efter ett lyckligt twå månaders fälttåg ankommit framför We: rona, hotade kriget med au förändra natur I militärisk och politisk betydelse. Jag war fatt i den hårda nödwändighet att skola angripa en fiende, fom war förskansad bakom starka fäsmingar och skyddad mot hwarje diversion i fina flanker genom de angräånfande territorier: ned neutralitet. J det jag började ett långt och fruktlöst belägringskrig hade jag det Dewåps de Europa framför mig beredt att göra of wår framgång stridig eller förwärra wåra olyc: for. Jcke dessmindre skulle företagets fwårige beter hwarken hafwa skakat min beslut eller förswagat min armees ifwer, om de medel, fom skulle anwändas, ide hade skått i mifförs hållande till det förwäntade resultatet. Jag måste besluta mig till att ofö skräckt genombryta de hinder, som de neutrala områdena reste emot mig, och att upptaga kampen äfwen wid Eisch och Rhen. Öfwerallt måste denna kamp ups penbart styrka fig med tillhjelp af revolutionen, Der måste ännu utgjutas mera af det dyrbara blod, fom flutit få rikligt. Kortligen, för art triumfera måste jag wäga det, fom en fuverån endast är tillåtet att sätta på spel för sitt lands oafhängighet. Då jag gjort halt, har det icke skett af tröghet eller utmatitning, och ide heller derföre att jag öfwergifwit ädla bewekelsegrunder, utan med fästadt afseende vå Frankrikes högre intresse. Tron I ide, att det warit påkostande Sedan wi sålunda gifwit ett nytt bewis på Frankrikes militära makt, skall den afslutna freden blifwa rik på lyckliga refultater. Frame tiden skall dagligen mer och mer wisa detta. Frankrikes inflytande år en borgen för Jtaliens lycka. Angående kongressen erfar man, att ingen europeisk kongress kommer att ega rum, utan blott en fredskonjerens, fom skall hållas i Jäs rich. Judep. har fåti det pofitift bekräftad: från patis, jemte den interessanta underrråts telsen,att Sardinien hittills alldeles ide haft något att göra med fredåprelinårerna. Kos nung Victor Emanuel har gifwit sitt samtycke till wapenhwilan af d. 8 Juli, men detta är ocfså allt. Hwad fredsprelimenärerna angå, så har han ej blott icke undertecknat dem, men der har hwairken skriftligen eller muntligen wer: lats ett enda ord derom emellan honom och kejjaren af Österrike. Konferensen 3uärid) skall just hafwa till hufwudändamål, att imvis ga Sardinien i de arrangementer, som redan äro widtagne emellan Frankrike och Österrike — det will med andra ord säga: I Järidj får Sardinien först weta, om det är köpt eller såldt. De större utländska journalerna såsom Times, Morn. Poft., Judep. m. fl. äro alla ense derom att en kongress är högst nöds wåndig, och att ärider-fonferenfen ide skall blifwa af synnerlig betydelse, med mindre en sådan följer efter. Det blifwer med hwarje dag mera klart, att freden icke kan slutas på den angifna basis — dertill är finnesftånmins gen i Jtalien alltför upphetsad. Hertigarnes af Modena och Toskana återinsättande i godo är rent af omöjligt; befolkningen har faft bes flutat att ide emottaga dem, få wida den ide med wapenmagt twingas dertill, och äfwen i denna händelse skall man af all magt sätta fig till motwärn. Toskana synes isynnerhet blifva en swår nöt att knäcka; ty konsultan och den provisoriska regeringen widtaga med omsorg och lugn alla förberedelser att sätta fig emot ftorhertigens återkomst och att samtidigt waka dfwer, att det allmänna lugnet icke störes af äns damålslösa demonstrationer. 86 kommuner berättas hafwa beslutat att gripa till wapen, om Den afsate Hertigen skulle infinna fig, och jams