stande och skall deri understödjas af lord Palmerston. — Fondbörsen här är mycket animerad. De utländska DRotterisedlarne. Uti en polemisk artikel emot en ide namns gifwen, men dock utpekad person, yttrar Aftonbladet för den 25 sistl. Febr. följande skarpa tillmäle: At allmänna förakt, som till följd deraf!) drabbat den person, på hwilken wi häntyda, synes likwäl icke afskräcka wissa hans fjälss frånder från begagnandet af famma taftif, för att blanda bort forten, då de ertappas på bar gerning med beteenden, för hwilka de wise ferligen icke knuna träffas af ftrvaffbeftäm: melserna i någon answarighetslag, men dem den allmänna rättskänslan ogillar och för: dömer. Aftonbladet är icke särdeles conseqvent i dess sa rader. Det talar neml. här om ingenting mer eller mindre, ån om rep i hängd mans hus. Wänder man neml. om bladet och tittar på sista kolumnen, läser man en af de nu mera så öfånda lotteriannonserna. Aftondladet ertappas neml. sjelft just häri på bar gerning med ett beteende, för hwilket det wisserligen ide fan träffas af ftraffbeftåms melserna i någon answarighetslag, men det den allmänna rättskänslan ogillar och fördömer. Det ställer sig alltså i samma kategori, som den person det i ofwanstående rader Apoftros ferar. Uftonbladet innehåller i en följande num mer eller för den 26 Februari en uppsats till förswar för berörde lotterisannonfering. Förswaret grundas derpå, att dessa Aannon: fer ide angå rena lotterier, utan afse lane: operationer, förbundne med premier och ut: lottuingar. Churuwäl wi ide förmå bestämma frillnas den i det hela mellan det ena och det andra hazardspelet i detta fall, synes dock Artonblas det i def förklaring endast hafwa gräft en grop åt sig sjelf. Efter Aftondladets uppfattning skulle det nu bedrifna lotteriet ega en wiss lifhet med hypos thäxks ånen o. s. w. Godt och wäl! Men har icke Aftonbladet under de sednare tiderna till ytterlighet drifwit den sats, att fortfarande ut: ländsk skuldsättning wore landets ruin. Det år sannt, att hwarken staten eller större bolag lära suldsätta sig, förmedelst inköp af lotteri: sedlar; men är ide wådan för det allmänna ännu wärre, om den enffilda affärsfpefulatio: nen, ända till massan af folket, fålunda fuldfåtter landet utrikes, eller låter narra fig till att skatta åt detsamma. Och hwad annat afser man wål med dessa annonstubbningar? — Ars tonbladets förswar för lotterisedlarne erinrar om presten, hwars moral tillät honom säga: jag liknar wägwisaren, emedan jag wisar wås gen fastän jag icke sjelf förmär att gå den. Aftonbladet kommer också till den tröstefulla slutsats, att det ena år hwarken Mera eller smvintre omoraliskt än det andras då ren, få lägger jag mig wid ljus, i motsatt fall åter bläser jag ut ljuset och lägger mig i mörfret. — Den girige är lik öknen: den slukar allt det regn, den kan, men gifwer, det oaktadt, ingen ört, ingen planta tillbaka. — Hafwets Nekrologi. Man har beråks nat, beter Det i Journ. deg Debars, att oms kring 30,000 handelsfartyg af olika nationalis tet och drägtighet år 1858 hafwa beseglat den wattenmassa, som upptager tre fjerdedelar af wår planet. Af detta antal hafwa 3,073 gått förlorade, wäl icke så, att allt gods och lif gått till hafsbottnen, men åtminstone hafwa sjelfwa fartygen blifwit förstörda eller obruf: bara. Hafwet tager sålunga ett grymt tionde; men här är icke ens tionde det rätta ordet, ty förlusten är till och med öfwer 10 procent. Wi meddela här en öfwersigt öfwer förlusterna fe: dan år 1852. 1852 — — 1850 fartyg eller 6 proc. 1853 — — 1610 — 5 — 1854 — — 2120 — 7 — 1855 — — 2000 — 6,, — 1856 — — 2130 — 7 — 1857 — — 2230 — Tag — 1858 — 3073 — 10,213 Det wisar sig sålunda, att förlusten stigit os fäntligt år 1858, och det kommer deraf, att det året warit owanligt olyckligt isynnerhet i Nos vember och December månader.. Sjömän och assuradörer påstå äfwen, att under de sista 22 åren eller sedan 1836 har inget år warit så rift på olyckor till sjös fom det sist förflutna. Angående de särskilta fartygen kan man wäl ide ega nöjaktiga underrättelser, men få mycket wet man dock, art bland de 3073 fartygen hafs wa 72 uppbrunnit, 88 gått förlorade genom sammanstörningar, under det att omkring 1000 gätt förlorade genom strandningar. Af de nämns da 3073 fartygen woro 113 ångbåtar. — Senuy Lind i Eugland. Under denna öfwerskrift läses i Wäkta ren: 7Bid aftonpredis kan i S:t Paul, sista söndagen i Januari inträdde der äfwen den af Engelska nationen, få outsägligt älskade Jenny Lind, och intog der en af de förbehållna platserna med det henne ege na fått anspråkslöst uppträdande då hon önskar wara obemarft. Hennes röst förenade fig med den stora sjungande massans af tusemntals mens niskor, och igenkändes tydligt bland de öfriga. Då hon utgick ordnade sig i twenne rader de personer som intagit de förbehållna platserna, och gjorde henne en wördnadsfnll belsning. — Komikeru Levassor biträdde uyligen wid en konsert till förmåu för de fattige i en af förstäderne i Paris. Efter koncerten inbjöd fockenpresten alla konstnärerne till en dejeuner. Levassor fann under fin serviet ett påskäågg, ur hwilket, då han öppnade det, 5 MNapolevnsdos rer utjöllo. Ah, Hr paftor! utropade fonits nären muntert, 7INi wet att jag tyder mycket om fofta ägg, men Ni wet förmodligen ide, att jag endast åter det Åhwita. Jag ber Er derföre gifwa der gula till de faRtige. — — ——— . —W.N — Av