Article Image
— Den 9 Wars. NVen I VD d1gjJötdes Walordningsfrågan wid allmän Rådstuga härs städes sålunda, att en femgradig röstskala ans togs med en bestämmelse, attt. o. m. 10 rdr skatt till staden berättigar till en röst, deröfwer t. o. m. 15 rdr till 2 röster, deröfwer t. o. m. 45 rdr till 3 röster, deröfwer t. o. m. 75 rdr till 4 och derutöfwer till 5 röster, hwilket blir det hög: sta röstantalet, som får af någon walberättigad disponeras. (L. T.) Lund den 5 Mars Wårarbetet har redan en tid pågått på åtskilliga ställen omkring Lund. Wid Swenstorps herregård har man redan kört med plog och dikning har werkstälts widt omkring. J Lilla Knästorp, omkring en fjerdedels mil från Lund, säddes i går ärter. 2— — utlandet. Den politiska werldens hela uppmärksamhet år för närwarande hänwänd på lord Cows leys wistande i Wien, fom enligt ÅJndep. ffak fortfara till d. 7 d:s. D. 1 skulle han hafwa audiens hos kejsaren af Österrike; men man betwiflar att han skall kunna uträtta något. Kejsaren skall wäl wara willig att låta sina trupper lemna legationerne och att anbefalla reformer i Rom; men ett upphäfwande af trafs taterne med Modena, Toskana och Parma ffall han swårligen medgifwa. J preussiska kamrarne förestår en interpels lation till regeringen af Henrik Arnim angäs ende hwilken ställning den intagit och ämnar intaga under de närwarande förhållandena. Enligt ett i Paris utspridt rykte, fom dock fordrar bekräftelse, skall franska regeringen hafwa afslutat en öfwerenskommelse med styrelsen för BVictor-Emanuel:-banan angående trangpors ten af trupver öfwer Mont:Cenis. Då en del af wägen utgör schweitziskt område, har förbunds rådet i Schweitz, fom det heter, begärt en förs klaring af franska regeringen angående den till: ämnade trupptransporten, med det tillägg, att Schweitz bar för afsigt att strängt widblifwa sin traktatsenliga neutralitet. J Mailand har den från revolutionsstriden i Rom bekante grefwe Emilio Dandolos begrafning gifwit anledning till talrika arreftez ringar och husvisitationer. J föregående nummer berättade wi, att fejs far Napoleon, enligt kardinal Antonellis notis fikation, hade gifwit befallning att Rom oför: dröjligen skulle utrymmas af franska trupperne och anmärkte i anledning häraf, att ställningen lätt kunde blifwa sådan, att då de franska trups perne wäl wore inskeppade i GCivita-Bechia, skulle de österrikiska endast wara på wägen till Po och lått kunna återwända. Detta kunde möjligen få utseende af, att Frankrike wore på wäg att gå i en fålla; men nedanstäende teles grafdepesch wisar, att denna fruktan år ogruns dad; ty Moniteur? förklarar underrättelsen, att fransmännen ofördröjligen skola lemna Rom, såsom förhastad. Det omtalad twertom, att det är franska regeringens afsigt, äfwen om trupe perna skola leuna Nom, att intaga en fast pos sition i CivitasBecbhia i likhet med österrikarnes vw 1HY ltpbteyo did De I Ö-v g 1 th Yr gallataffel. Ett telegram till B.H will wez ta, att hans förslag, fom alla warit förenliga med Österrikes åra och intresse, hafwa blifvit antagne af Wienerkabinettet, under det Indep. enligt ett annan telegram förklarar hans miss sion såsom helt och hållet misslyckad. (Söln, 3eit. meddelar preussiska cirvkfulårffrijs welsen af d. 12 Fedor. Den föfer att Hålla fig på en fullkomligt neutral ståndpunkt, finner ställningen ide synnerligt farlig, och gläder fig deröfwer, att Preussen i förening med England wäsendtligen skall funna bidraga att bewara freden just på grund af den neutrala hållning, som dessa begge makter bemödat sig att intaga. Preussen synes således icke åtminstone till en början wilja uppgifwa sin cunctaterpolitik. Befallning år gifwen att påskynda befåfts ningsarbetena wid Venedig, och att kastellet i Mailand skall befästas få skyndsamt, fom möjs ligt. Den sednare åtgärden kan endast afse stadens befolkniug, då kastellet ingalunda kan blifva i stånd att uthärda en belägring. Des monstrationerna af stadens befolkning, fom börs jade wid Emilio Dandalos begrafning, forts sättas ständigt. Folket går sorgklädt, hwilket der så wäl som i Venedig plägar wara ett förebud till något allwarsamt; theatrarne stå toma, och utanför theatern La Scala, der d. 23 Febr. skulle gifwits en allmän mafferads bal, föreföllo betänkliga feener, i det de få efis pager, fom närmade sig theatern mottogos med stenkast och på detta sätt nödsakades att wända om, under det att i det närbelägna Cafå della Academia höllos passionerade tal och utbragtes det ena Viva efter det andra. D. 24 egde en sorgpromenad rum i Cotso, avid fwvilket tills fälle herrar och damer spatserade fram och tills bafa i den djupaste sorgdrägt. J Wien år sinnesstämningen ytterst krigisk, och Oftere. eit meddelar en ledande artikel, fom slutar sälunda: Österrike drager ut i fris den fullt af kraft och mod, beredt att dö eller segra, — de öfriga Germaniens söner skola ide tå tillbaka. Man tror, att kejsar Napoleon skall begifwa sig till Turin under det att slottet repareras. Andra, fom ännu ide ledsnat af att bortgifta Victor Emauel, påstå att äter en förbindelfe är å bane med en rysk prinsessa. Myare underrättelser. Under en hel wecka har lord Cowley warit den intressantaste man — eller åtminstone den för hwilken man mest intresserar fig — i Cus ropa, och hans Herrlighet har alla utfigter till att förblifwa ännu längre i denna behagliga ställning, emedan den nimbus, fom omgifwer honom, först skall förswinna, sedan man erfarit ändamålet med och resultatet af hans mission. ÄÅnnu år man lika ofunnig derom. Indep. säger, att den allmänna meningen i Paris, Berlin och Wien ide häntyder på något gyns samt resultat, hwaremot Börsenhalles Vie nerkorrespondent ännu tror att hans Herrlighet skall uppnå målet. Enligt hans uppgift skall man hafwa utsigt, att det skall komma ull en xnAC0v UPPPPPSRSTM 14s IHULCL UVA ningarne, att ett avantgarde af zuaver och als gieriska tiraljörer skall bildas. Juaversreges menterne skola förstärkas och bringas upp till 5000 man. Allt inrättas på att kunna rycka i fält till April med 120,000 man, och på alla hamnplatser byggas kanonbåtar till trupparnes landsättning. Krigsflottan består nu af 435 skepp, neml. 151 skrufångskepp, 123 hjulångare och 161 segelskepp. Men till och med ruftnins garne träda i detta ögonblick i bakgrunden för ryktet om en ny mordsammanswärjning. För omfring 14 dagar fedan infann fig nemligen på en af bangårdarne i Paris en man i fej: serligt livree och fordrade utleverering af tre lådor, fom med sista bantåget skulle hafwa ans kommit under prinsessan Mathildes adress. Der förefanns emellertid bland fraktgodset blott twå lådor med den uppgifna adressen, och efter långt sökande tog livräbetjenten dessa twå med sig. Dagen derpå ankom den tredje lådan, fom ofördröjligen tillställdes prinsessan. Ports waktaren wisste ingenting om, att twå lådor woro ankomne dagen förut, och man beslöt att öppna lådan i prinsessans närwaro. J denna lågo omsorgsfullt inpackade en stor mängd boms ber af samma slag som de orsiniska — blott något mindre. Att de andra twå lådorna ins nehöllo dylika, oh att de nu måste wara i de sammanswurnes händer, följer af sig sjelf. Naturligtwis anwändes nu åter den största försigtighet, och då kejsaren förliden afton bes sökte theatern, hade han en effort af två efquas droner, och alla ingångar till theatern woro omsorgsfullt spårrade. Kejsaren och kejsarinnan hedrade en foftums bal hos statsministern Fould med fin närwaro. Den prakt, fom han wid detta ttllfälle unvedlat, skall till och med i Paris wara erempels lös. — J Fontainebleau iordningställas rum för kejsaren af Rysstand, som i Juni månad wäntas till Paris. — — Telogrammer. Hamburg d. 4 Mars. Moniteur förklarar, att underrättelserna att frands männen skola lemna Nom äro förhastade. — England har uppsagt Stader tullen till d. 14 Ang. — Twå österrikiska regementen hafwa redan lemnat Bologna. — Spaumålsmarknaden stilla. Kaffe fast med inskränkt omsättuing. Österrilisda kredit aktier 765, vationalslänet 66. London den 4 Mars. Gonsols 853 Spaumålsmarknaden fortfarande mycket nad: tryckt. Kaffe, the och socker fastare. Amsterda m. Råg hålles i högt pris, med temligen liflig omsättuing. Hwete stilla, oförändradt. Hamburg d. 5 Mars. Nentes 67,73, Det berättas att de franska trupparue hafe wa uppskjutit att lemna Rom förrän schweitziska trupparue inträffa. — Fran Turiu förmäles, att tillströmningen i ans 1591m.OA At v-es uniqa länet warit betudlia.

7 mars 1859, sida 2

Thumbnail