n betrakta det såsom ett besynnerligt tidens att se de officiella journalerna i Wien zerlin öfwerösa hwarandra med de mest a höfligheter. Daily News gör i den: iledning den anmärkning, att lord Ders olitik hufwudsakligen består i att förmå zsen att taga parti för Österrike på det tta må funna med eftertryck sätta fig es det försök, fom å franska sidan göres, llwägabringa ett förbättrat tillstånd i I . Genom Preussens närmande till Dfters oppas lord Derby funna afwånda Frants uppmärksamhet från andra förhållanden änwända den uteslutande på Tyskland. ihwälfningen i Serbien är nu så wida ad, som ingen utsigt är för handen att Alexander skall blifwa insatt i fin wår ; men hwem, fom blifwer hans eftertrås år ännu owisst. Alexander har d. I d:s tillika med fin familj till Wien; men det itt han definitivt ämnar regsignera. Be nde de europeiska magternas ställning till angelägenhet, innehålla de officiella Pa: laden Conftitutionel, Pays och Pas en nästan lika lydande note, hwari den meddelade underrättelsen om en fammans emellan engelska gesandten i Paris och e utrikesministern angående en konferens dning af händelserna i Donaufurftendös — en fråga, fom efter de nyaste häånz sia i Serbien, erhåller ökad wigt, — ges. Då emellertid nämnde note inffråns till att säga, att detaljerna angående sammankomst få wäl fom de förutfåtte r, hwarpå de hwila, icke åro tillfredå: ide, tror Jndep., att meningen endast förneka att någon sammankemst emellan å diplomaterna redan egt rum, hwaremot landet om ett möjligt nytt sammanträde irifer-fonferenfen icke derigenom motsäges, an har så mycket större skäl att antaga fom en af bladens Parijferforrefrondens i det bestämdaste försäkrar, att England en ny konfcerens, men gifwit efter för rikes afwikande åsigter. Österrike Har åf vå ett afgörande fått förklarat fig emot SParifersfonferens, men deremot föreflas i konferens i Konstantinopel; men äfwen dan will Frankrike ide medgifwa. Osto. redogör för denna åsigt i en längre ars hwaraf inhämtas, att Esterrike will hafs e serbiska händelserna ansedda såsom en n ensamt rörande inre angelägenhet. Dens ppfinning från Österrikiska kabinettets sida ensstämmer i alla fall med den, som gaf llkånna wid de första undcrrättelserna från rad, ty de officiösa bladen förde då ett , fom wittnade om, att man lade wigt sterrikes intressen, och regeringen fattade beslutet att uppställa en obfrrvationds på gränsen — ett beslut, som då hade era omfattande karakter än det sedermera it tillagt. J Paris antager man, att dens örändrade uppfattning härrör deraf, at få regeringen antydt Österrike, att det ens Bartferstraftaten blott har rått att inblan: 3 i de serbiska angelägenheterna sedan det 6 NMNHMYDIiOHD Sort fl Ö Fanff,5,oH Na RA heten uppfylles, under det Portens öfverhög hetsrätt formelt iakttages. Såsom bekant år har denne föreslagit att skrida till wäljandet af en ny furste. Från ryska sidan skall man hafwa gifwit Milofch det råd att icke emottas ga walet, utan öfwerlåta sina fordringar på kronan åt fin fon Michael. Milosch har emels lertid sändt ett telegram till Belgrad, hwari han förklarar, att han wäntar deputationens anfomft. Uti en Wienerkorrespondens i K. 3. hes ter det, att från flera trakter af de polska pros winserna, isynnerhet Krakau oc Lemberg, ins gått oroande underrättelser. Bland de högre klasserna af befolkningen skall sinnesstämningen hafwa ådragit fig authoriteternas uppmårffams het, och i Krakau hade företagits talrika arre: steringar. En del obetänksamma unga perfes ner hade nemligen fattat den plan att återupps rätta fristaten Krakau sådan den bestod före 1846. Polisen erhöll doc tit igt notis derom och arresterade tretton personer, hwaribland åfwen en officer. Den kommenderande generalen i Galizien, von Benedeck, har blifwit försedd med fullmakt att widtaga med omftåndigheter: na öfwerensstämmande åtgärder. Franska tidningarne fortfara att variera fej: sarens yttrande till baron Häbner; men antins gen kejsaren sagt: ÅJag beklagar, att wårt förs hållande till Österrike ide år få godt fom förr?, — eller, fom det nu beter: at ett dåligt förs hållande uppstått emellan of och Öfterrife, få är det wisst att hang ord fortfara att utöfwa ett oroande inflytande på börsen. Man fer i kejsarens yttrande ett utbrott af en länge nård förbittring mot Osterrike, och det år uppenbart, att orsaken till denna bör fökas i Jratien, der Frankrike alldeles ite sympathiserar med Öfters rikes förfarande. Hans yttranden erhålla dubs bel wigt derigenom, att man nu allmänt oms talar, att få dagar förut afgått en franfk note till österrikiska regeringen, hwari förklarades, att Frankrite skulle anse det fom en casus belli, om österriliska armåen öfwerskred Serbiens gräns. Om kejsaren skall låta ord och hands ling följa på hwarandra, är owisst; men det år ganska säfert, att man arbetar på, att ifoc lera Österrike få mycket fom möjligt, och man hoppas äfwen att under allwarsammare fons flifer kunna påräkna Englands neurralitet. Mit Österrike häraf låtit skrämma fig är uppens bart, ty Prepe af den 4 d:s meddelar den underrättelse, att österrifiska regeringen gifwit fontraorder åt de trupper, som woro afsande till Semlin, för att bilda en stark obfervationgs corps på serbiska gränsen, liksom äfwen de feds naste österrikiska tidningarne nu plötsligen före ändrat ton och förklara allmänt, att den fers biska revolutionen är en saf, fom ide rörer Öfterrife, och hwari det ämnar hålla fig fulls komligt passivt. Det torde också behöfwa fina trupper för att förstärka garnisonerne i Loms bardiet. ö En ingeniörkapten Masselin, en löjtnant och fyra sappeurer hafwa inskeppat sig i Havre till S:t Helena. De skola leda de arbeten, som fransfa reaerinaen der låter förefgan Får belgiska dynastiens fortfarande blomstring. Morning Herald tror fig weta, att kejsar Alerander i Maj månad fall afligga ett bes söf hos drottningen af England. Franska regeringens försök att lugna sinnena i anledning af twisten med Österrike har ide lyckats, och börsen har ännu icke kommit till besinning från fin paniska förskräckrlse. Äfwen Times, som eljest år få lugn, börjar förlora fattningen. Uti fitt sista nummer yttrar detta blad, att England icke kan med lugn se dessa stridigheter; ty — säger det — få långe Eng: land blott genom ett par sjömil är skiljdt från stora potentater, fom funna befalla öfwer Hunz dra tusenden bajonetter, måste wi betrakta ett krig på fasta landet såsom en högst hotande olycka. Erfarenheten har eljest under ärhuns draden lärt of, att de twedrägtslågor, fom upps blossa på fasta ladet, äfwen slå öfwer till oss, och wi böra ide glömma, att wi äro förbunds na med Frankrike, men äfwen med Österrike. Från Mailand låta underrättelserna ständigt mer och mer oroande. Nyårsafton genomftröfs wade talrika band gatorna i alla riktningar; de skreko och larmade ända långt ut på nats ten, och öfwerallt Hörde man blott ropen: Lefs we Jjalien! lefwe Victor Emanuel! lefwe de tre färgerna! — Kl. 2 om morgonen fwims lade folkmängden ännu på gatan, fom om det wore ljus dag. Då banden kommo förbi mi litärposterna slogo soldaterne fig till deras par: ti och ropade af full hals: tefwe Statien! Till och med officerare hade midt på corso francesco fraterniserat med banden, faftat fina fältmössor i luften och ropat: tefwe Stalies narne! Annu kl. 5 om morgonen hade larmet icke upphört, och det började ånyo, då i dags ningen militårmufifen såsom wanligt marfdes rade genom gatorna, för att i anledning af det nya Året spela utanför authoriteternas bonins gar. Den menniskomassa, fom åtföljde mujis fen, och de rop, fom uppfylde luften, låta ide beskrifwa fig. Den 3 Jan. förnyades samma scen, men fick en blodig utgång, i det öfterris kiska dragoner gjorde inhugg i corso francesco och nedsablade allt, fom gjorde motstånd. Afwen i Genua tilltaga oroligheterna, och det ryfte är allmänt spridt, att Garibaldi Håller på att organisera en friskara. —— Telegraf-undervättelfer. Hamburg. 6 Jan. Proup, Zeit polemiferar mot regeringens förslag till hot: steinska ständerförsamlingen och wäntar in: tet lyckligt resultat deraf. Tidningen u:trycker fig isynnerhet skarpt emot regerin: gens sista förordnande angående föreningar: ue i Sleswig. Öfterr. Corr. förmäler, att trups parne i Italien skola blifwa förstärkte icke af internationala grunder, utan af förfigs tighet mot ett oförbätterligt parti, — eFimed skildrar en italicusk kris såjom nära förestaende, undskyllar SÖsterrike att det tillbakawisar Frankrikes intervention i Mom, och förfwarar tceEc-iutervontion. 1 ....